Utan obligo. Med ensamrätt. Tree of
Life©
Press here for the English version!
Grunden för min tro: “Helga dem i
sanningen; ditt ord är sanning.” (John 17:17 enligt 1917 års övers.)
Edited 5941(?) 07 26 2027 [2010-10-05]
Edited
5927[(*??*)] 10 12 2031 [2015-01-04] – Additional references in item #1.
Edited
5927[(*??*)] 13 16 2031 [2015-04-06] – Adding a new item #1 re the date stamps of Matthew and Mark vs. John
re the Last Supper.
Addition 5928[(*??*)] 08 09 2032
[2015-11-21] – Adding item #17.
Addition 5936[v2016-12-14-21:32] 03
02 2033 [2017-05-28] – Adding hoverlinks to all Bible
references, and removing old counters that have been infested by troublesome
ads.
Addition 5936[v2016-12-14-21:32] 04
02 2033 [2017-06-27] – Adding item #18, and a reference to the same in item
#3.
Addition 5937[v2016-12-14-21:32] 07
30 2034 [2017-10-21] – Adding the “Bible Study… Chronology -” section of the
below title of this page.
Översättning till svenska 5937[v2016-12-14-21:32]
07 30 2034 [2017-10-21]
Addition
5938[v2016-12-14-21:32] 06 28 2035 [2019-08-30] – Adding a reference to Hosea 6:1-3 re the Third Day!
Addition
5942[v2016-12-14-21:32] 02 11 2039 [2023-06-04 eve] – Added item #19 as translated and edited from the English
version of this page.
Bibelstudium
med fokus på exakt tid och datum
rörande detaljhändelserna runt
Jesu korsfästelse och uppståndelse
-
Frågor syftande också till en
lättare och snabbare förståelse av webbsidan
”Tabell 1: Tidsaspekterna rörande
händelserna
runt Jesu korsfästelse fredagen den 17 Abib”
Med fokus på de röda
typsnitts detaljerna i “Tabell 1: Tidsaspekterna rörande
händelserna runt Jesu korsfästelse fredagen den 17 Abib:”
1.
När exakt ägde den sista måltiden
rum? Och sedan korsfästelsen? Skedde dessa händelser verkligen på den 14:e dagen i månaden, på påskdagen, så som allmänt påstås?
Visar inte bibeln oss klart och tydligt att den sista måltiden ägde rum på den 15:e dagen i månaden?!! Låt oss nu noga studera vad Bibeln
säger om denna sak!
Leviticus 23:6 (3 Mos 23:6)[1] definierar Den Första Dagen
i det Osyrade Brödets Högtid som den 15:e dagen i den första
månaden:
“6 Och på femtonde dagen i samma månad är HERRENS osyrade bröds
högtid; då skolen I äta osyrat bröd i sju dagar.
Matteus och Markus tydliggör båda att Jesu Nattvardsmåltid tillreddes och
åts under det Osyrade Brödets Högtid, vilken högtid begynner i och med den 15:e dagen i månad nummer ett, Abib.
Det vill säga, efter att den 14:e dagen redan passerat!:
Mark 14:12:
“12 På första dagen i det osyrade brödets högtid, när
man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: “Vart vill du, att vi
skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?”
Matt 26:17-19:
“17
Men på första dagen i
det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och
frågade: “Var vill du, att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?”
”18 Han svarade: “Gån in i staden till den och den och sägen till honom:
´Mästaren låter säga: Min tid är nära;
hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.´ ”
”19 Och lärjungarna gjorde, såsom Jesus hade befallt dem, och
redde till påskalammet.”
Likväl lägger vi märke till att Johannes evangelium placerar samma
Nattvardsmåltid före den 15:e
dagen i
samma månad:
“1 Före
påskhögtiden hände sig detta… 2 De höllo nu aftonmåltid och djävulen hade redan ingivit Judas
Iskariot, Simons son, i hjärtat att förråda Jesus. 3 Jesus… 4… stod upp från måltiden och lade av sig
överklädnaden och tog en linneduk och band den om sig.” John 13:1-4.
Texterna ovan väcker följande
frågeställningar:
1) Har vi här identifierat ett
fel i bibeltexten?: Endera i både Matteus och Markus,
eller annars i Johannes, beträffande den korrekta tidpunkten för denna
händelse?;
2) Eller, är Bibeln – i
grundtexten - helt tillförlitlig, så att, trots allt, alla dessa tre
evangelister återger tidpunkten helt korrekt? Kan det möjligen vara så att
Matteus och Markus båda använder sig av samma Bibliska kalender som Jesus
använder, medan Johannes istället brukar ”Judarnas…” kalender, nämligen som han
konsekvent gör i hela sitt evangelium?”
3) Men om Nattvardsmåltiden ägde
rum på den 15:e dagen i månaden, hur kommer det sig då att nästan alla påstår
att korsfästelsen ägde rum redan på den 14:e dagen i månaden?!!! Vilken
kalender väljer vi att vara avgörande för oss i en fråga som denna: Skaparens,
och Bibelns, egen kalender? Eller, väljer vi istället att ge Judarnas kalender företräde i denna viktiga sak?
2.
Betänk dina svar på följande frågeställningar!:
a.
Är det alls möjligt att Jesus
först blev korsfäst vid dagens 3:e
timme,
och att han därefter, på en och samma dag, vid 6:e timmen, stod inför Pilatus domstol? Ja eller Nej? Var
snäll och jämför Mark 15:25, 33, (Matt 27:45, Luke 23:44, Acts
2:15) med John 19:13-14 (jämför även John 4:6 om du har invändningar)!
b. Visst
är det väl så att man i allmänhet fått lära sig att Jesus stod inför Pilatus på
samma fredag som den då han korsfästes? Ja eller Nej?
c. Eller
annars – om vi insisterar på att våra traditionella uppfattningar är korrekta -
tvingas vi då att här medge att Nya Testamentets inspirerade Guds Ord är
felaktigt? Ja, till och med i de äldsta Grekiska
manuskript som betecknas med termen Textus Receptus? Ja eller Nej?
Om dina svar på dessa frågeställningar är “a. Nej, b. Ja, och c. Nej,” vad gör vi då? Kan det
möjligen vara på tiden att tänka om, att göra sig en ordentlig tankeställare
rörande traditionell undervisning, nämligen till förmån för ett noggrant
övervägande av alla tillgängliga fakta? Var hittar vi en lösning som ligger
inom ramen för det verkligheten tillåter? Eller är det kanske inte så att
verkligheten utan undantag är det den är? Det vill säga att verkligheten alltid
är ett med sig själv?
3.
Varför skulle Bibelns författare
välja att ge oss en referenslös tidsangivelse på formen “två
dagar härefter”? Exempelvis som i Matt
26:2 och Mark 14:1. (Jämför även punkt nummer 18 nedan!) Det vill saga utan att
någon tidpunkt angivits för begynnelsen av en sådan tidsperiod? Är det inte
självklart mer troligt och mer rimligt att dessa uttryck hänvisar till en
specifik veckodag i enlighet med det hebreiska språkets veckodagsbeteckningar?
I synnerhet då om och när en sådan tolkning av den grekiska texten är fullt
möjlig? Betyder dessa texter helt enkelt ”efter [de första] två dagar[na i veckan]”? Med andra ord ”efter solnedgången på
måndagen”? Eller är det kanske inte ett faktum att såväl hebreiskan som
arameiskan helt enkelt inte har några andra namn för veckans dagar än just namn
av typen Dag Ett, den första dagen; Dag Två, den andra dagen; Dag Tre, den
tredje dagen; osv? Och är inte verkligheten den att hebreiska och arameiska var
de språk som allmänt brukades i Israel och Juda under Nya Testamentets tid?
Jämför även Acts 21:40; 22:2; 26:14, John 5:2; 19:17
och Rev 16:16.
4.
Varför upprepade Yeshu (Jesus) gång på gång till sina efterföljare att han
skulle uppstå på “den tredje dagen” om
han trots allt faktiskt uppstod på den första dagen i veckan och inte på “den
tredje dagen” i veckan? Och hur
kommer det sig att Petrus och Paulus båda efter uppståndelsen bekräftar att han
faktiskt uppstod just på “den tredje dagen”?
Jämför Hos 6:1-3;
Matt 16:21; 17:23; 20:19; 27:64; Mark 9:31; 10:34; Luke 9:22; 13:10, 13-14,
32-33, 18:33; 24:7, 21, 46; John 2:1; Acts 10:40; and 1 Cor 15:4.
5.
Varför skulle Yeshu
säga, enligt Matt. 12:40, “Ty likasom Jonas tre dagar och tre
nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre
nätter vara i jordens sköte,” om han i verkligheten inte var
död och begravd under mer än en dag och två nätter?
6.
Varför skulle Yeshu,
enligt Mark 8:31, undervisa om “att han skulle bliva dödad,
men att han tre
dagar därefter skulle uppstå igen,” om han i verkligheten uppstod
inte efter, men före, bara två dagar (9 tim [kl 15-24] + 24 tim + 6 tim = 39 timmar)?
a.
Använder Bibeln någonsin s.k. inklusiv tidsräkning, så som det
allmänt påstås? Eller handlar det istället om att läsaren själv, i sin egen
bibelläsning, projicerar sitt vanliga tänk, det som han fått lära sig från
annat håll? Är inte verkligheten istället den att detta med inklusiv
tidsräkning helt och hållet är hämtat från Romerskt
och Latinskt tidstänkande? Tänk exempelvis på ordet ”quinquennial”,
vilket är en beteckning för de Olympiska spelen! Hur ofta äger de Olympiska
spelen rum? Vart fjärde, eller vart femte, år? Typ 2012, 2016, 2020? Ändå
bygger ju ordet ´quinquennial´ just på ett fem-tal,
inte på ett fyr-tal!
7.
När du tanker på dina svar på de
sista tre frågorna ovan (4, 5, & 6), finner du inte då att Yeshu sa vad han verkligen menade, och menade exakt vad sa?
Alternativt, finner du det mera klokt att betrakta den Heliga Skrift, eller
åtminstone Nya Testamentet, som en bok i avsaknad av exakt och detaljerad
information? Och hur är det med Jesu egna ord? Exakt hur långt finner du det
möjligt att breda ut gränserna för ditt bristande förtroende för Guds Ord?
8. Lägg märke till orden som används i Acts
1:12: “Oljeberget… ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får
färdas på en sabbat.” Vari ligger
poängen med att uttrycka ett avstånd på ett så unikt och ovanligt sätt - en
enda gång i hela Bibeln! - om inte just i syfte att fungera som en subtil
datumstämpel visande att denna händelse utspelades på en Sabbat? Jämför John
11:18, vilken text, så långt jag kan bedöma, refererar till exakt samma
vägsträcka som den du finner i Acts 1:12!
9.
Om Acts 1:3 inte är en lögn, och om Yeshu
faktiskt “under fyrtio dagar lät… sig ses av [lärjungarna]
och talade med dem om Guds rike…” Det vill säga, innan fullföljandet av
de händelser som återges enligt Acts 1:3-12. Och, om dessa
händelser faktiskt ägde rum på en Sabbat, alltså på den Sjunde Dagen i veckan,
kan du då räkna bakåt i tiden så att du finner vilken veckodag som motsvarar
den första av dessa fyrtio dagar? Jämför tabellen nedan! Kan du visa mig att
jag har fel när jag finner att den första av dessa fyrtio dagar föll på den
Tredje Dagen i veckan? Det vill säga den dag som börjar vid solnedgången på
måndag kväll? Eller blev kanske inte Yeshu sedd av
kvinnorna vid den öppnade graven alldeles vid början av den första av dessa
fyrtio dagar?
|
Dag 1 Söndag |
Dag 2 Måndag |
Dag 3 Tisdag |
Dag 4 Onsdag |
Dag 5 Torsdag |
Dag 6 Fredag |
Dag 7 Sabbat |
|
|
|
1 Graven öppnas |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
|
34 |
35 |
36 |
37 |
38 |
39 |
40 Himla-färden |
|
|
|
|
|
|
|
Pingstdagen Acts 2:1 |
10.
Lägg noga märke till tidsangivelsen
i Luke 22:66: “Men när det blev dag, församlade sig folkets
äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra
honom inför sitt Stora råd…” Hur påverkar denna
Bibeltext den tid som fanns tillgänglig för samtliga händelser specificerade enligt
fråga nummer 11 nedan? Vad definierar dagens
början, om inte just soluppgången och början på dagens första timme?! En
sökning av den arameiska texten ger vid handen att det ord som översatts ”när
det blev dag” endast förekommer två gånger i Nya Testamentet. Men, den andra
texten, Luke 6:13, ger, på grund av textsammanhanget, Luke 6:12-13, en klar
bild av vad som åsyftas, eller hur? En sökning i Gamla Testamentets hebreiska
text, med hjälp av roten ‘DBP’ till nämnda arameiska ord, ger mig 38 träffar, varav de
allra flesta tydligt åsyftar ett mycket starkt ljus, typ soluppgången: Jämför 2
Sam 22:13; 23:4; Job 22:28; Ps 18:12; Prov 4:18; Isaiah 4:5; 9:2; 59:9; 60:3;
62:1; Eze 1:4, 13, 27, 28; 10:4; Joel 2:10; 3:15;
Amos 5:20; Habbakuk 3:4! En motsvarande sökning av Shem Tov’s Hebrew
Matthew ger mig två träffar: Matt 4:16; 28:1.
Hur sannolikt, troligt, eller ens möjligt är det att tre byråkratier – i
ett samspel som inte i förväg kunnat planeras – skulle lyckas med konststycket
att inom en tidsram på max nio timmar utföra samtliga följande vanligen
avsevärt mera tidsödande händelser? Än värre, hur sannolikt, troligt, eller ens
möjligt är det att processerna under punkterna no. 2-8
nedan skulle kunna äga rum inom loppet av endast tre timmar, nämligen från
soluppgången till slutet av den 3:e timmen (ungefär motsvarande klockan 06:00 –
09:00)? Betänk noga omfattningen av var och en av följande händelser!:
1. Först folkmassans tillfångatagande av Yeshu i
Getsemane, sedan
2. en domstolsprocess inför översteprästen, sedan
3. ytterligare en domstolsprocess inför Pilatus och den Romerska myndigheten,
sedan
4. en tredje domstolsprocess inför Herodes, sedan
5. en fjärde domstolsprocess, den andra, inför Pilatus och den Romerska
myndigheten, samt därefter följande tidskrävande procedurer:
6. först gisslan m.m. (Matt 27:26-31; Mark 15:15;
John 19:1), sedan
7. vandringen från pretoriet till Golgata, och slutligen
8. hela korsfästelseproceduren…?
Kom ihåg, Pilatus och Herodes var ovänner, och den Judiska domstolen kan
knappast ha haft något väl fungerande samarbete med vare sig Pilatus eller Herodes,
eller hur? Eller tecknar kanske Nya Testamentet en bild av dessa tre
byråkratier som en väl fungerande och harmonisk enhet? Utan att ens innefatta
tiden för transporten mellan dessa tre myndigheter, vilka bland dessa åtta
händelser, om ens någon?, skulle kunna avklaras på
högst 3/7 timme [3 timmar / 7 händelser], dvs på mindre än 26 minuter från
början till slut? Ja, även om man helt skulle bortse från Luke 22:66, vore det
ens då rimligt att förmoda att samtliga ovan nämnda händelser skulle kunna klaras
av på nio timmar? Motsvarande 9/8 = 67.5 minuter per händelse? Men, med tanke
på Luke 22:66, är nio timmar verkligen förenligt med Bibelns eget vittnesbörd?
Eller är kanske inte Bibeln att lita på?
12.
Hur har det varit möjligt för
Någon eller Något att grundlura så många Kristna under alla dessa hundratals år
rörande detaljer som ligger helt i fokus för Kristendomens allra mest centrala
händelse? Vem är då denne Någon? Vad är då detta Något? Vilket delansvar har
jag själv för vidarebefordrandet av dessa uppenbara lögner rörande
tidsaspekterna runt dessa viktiga händelser? Och ligger inte detta ansvar på
vars och ens våra axlar? Eller hur dumma får vi tillåta oss själva att vara
egentligen?
13.
Vem är ansvarig för att tillåta dessa
allmänna missuppfattningar, ovan nämnda, att frodas, underbyggas, och belönas
under vars och ens våra liv, liksom även i det större historiska perspektivet?
Vilket ansvar har jag, eller du, eller vem som helst ibland oss, på vars och
ens våra egna två axlar för vidarebefordrandet av detta lögnaktiga skvaller?
Inom ramen för vars och ens våra egna familjer, inför våra föräldrar, syskon,
barn, och släktingar? Vittnar vi verkligen för sanningen när vi
fortsättningsvis firar jul och påsk och i samband därmed vidarebefordrar dessa
uppenbara lögner? Har vi kanske inte ett ansvar för att lite sätta oss in i
sanningen om dessa ting? Ja, i all synnerhet nu, när Gud har gjort samtliga
dessa detaljer helt uppenbara och fullt tillgängliga för var och en som vill? Vad,
eller vem, är jag rädd för? Vem är egentligen min gud, den jag väljer att blint
och lojalt verka för? Vem äger mig egentligen? Vem gör jag anspråk på att vara
min ägare? I mitt vardagsliv? När jag identifierar mig med olika dokument? Vems
dokument?
14.
Rörande John 19:14, 31: Vad exakt betyder orden
“14… Och
det var tillredelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Och [Pilatus]
sade till judarna: »Se här är eder konung!»” och “31… det var tillredelsedag och judarna icke ville att kropparna skulle bliva kvar på korset över
sabbaten (det var nämligen en stor sabbatsdag)”? Är dessa
två dagar nödvändigtvis, eller alltid, knutna till varandra? Med andra ord: Är
det sant att den Sabbat, veckans Sjunde Dag, som faller inom de sju dagar som
definierar Det Osyrade Brödets högtid, alltid sammanfaller med dagen efter den
14:e dagen i Månad Ett, Abib? Lär Bibeln oss den
Sjundedagssabbat som definierar Viftofferssabbaten alltid följer omedelbart efter den dag som definieras
som förberedelsedagen för offrandet av påskalammet? Vad kan vi lära oss från Leviticus 23:5-8 och Deuteronomy 16:4 om tiden för ”Herrens påsk”? Vad kan vi
lära oss från Leviticus 23:15-16 rörande tidpunkten för Viftoffret och rörande begynnelsen
av de femtio dagarna fram till Pingst? Jämför punkt 15 nedan!
15. Rörande punkt no. 14 ovan: Vilken
exakt tidpunkt definieras av orden “dagen efter sabbaten” (Leviticus 23:15, 16)? En söndag eller en Sjundedagssabbat?
När exakt begynner Sjundedagssabbaten? Vad kan vi lära oss från Genesis 1:5 och
från Leviticus 23:32 rörande tidpunkten för Sabbatens
början, så väl som rörande tidpunkten för varje veckodags [dygns] början? Våra
svenska bibelöversättningar är här än mer otydliga än engelskans KJV, vilken
senare översättning åtminstone använder ordet ´morrow´
(som i uttrycket “på morgonen efter…”) Den exakta innebörden framgår emellertid
från en jämförelse med motsvarande Hebreiska ord
sådana de återfinns i Gen 19:33-34. När du befinner dig vid den tidpunkt då
Sjundedagssabbaten börjar, dvs vid solnedgången: Vilken tidpunkt syftar du då
på när du säger orden “i morgon på förmiddagen”? När du jämför motsvarande
tidsangivelser, “natten”(Gen 19:33), och “dagen”
[egentligen “morgonen”] (Gen 19:34), vilken relation ser du då mellan dessa två
tidsangivelser? Slutligen, utifrån allt detta, vad kan du lära dig rörande Guds
tid för Viftoffersdagen respektiven Pingstdagen?
16.
För att förstå den korrekta och verklighetsbaserade
betydelsen av de grekiska ord, vilka i våra moderna
biblar översatts med orden “första veckodagen”,
behöver du använda Strong’s Concordance and
Dictionary! Ja, du behöver åtminstone titta på de exakta ord som används i de
grekiska manuskript som ligger till grund för Nya Testamentet! Betänk sedan
noga betydelsen av vart och ett av de tre grekiska ord, ‘μια τον σαββατον,’ vilka ord (helt felaktigt) översatts som ”första
veckodagen”! Slå sedan upp de grekiska ord i Nya Testament
vilka faktiskt betyder ”Första Dagen [i veckan]”, “Dag Ett [i veckan]”, ”första
veckodagen”, etc.! Du finner dessa texter i Luke 5:17; 8:22; Acts 21:7; 28:13!
Vilka skillnader lägger du märke till mellan de grekiska ord som används
i dessa sistnämnda bibeltexter i jämförelse med de grekiska ord som översatts
med orden “första veckodagen”? Vidare, kan du hitta några bibeltexter i Nya
Testamentet som översatts “andra veckodagen”, “tredje veckodagen”, “fjärde
veckodagen”, etc? Varför inte? Å andra sidan, om du
istället söker efter dessa andra veckodagar i det grekiska Nya Testamentet
skrivna på samma format som det du fann i Luke 5:17; 8:22; Acts
21:7; 28:13, är det kanske inte då sant att du kommer att hitta bibeltexter där
var och en av dessa veckodagar är specificerade?!:
· Första
veckodagen: Luke 5:17; 8:22; Acts 21:7;
28:13;
· Andra veckodagen: Matthew 26:2; Mark 14:1; John 4:40, 43; 11:6; Acts 28:13;
· Tredje veckodagen: Luke 2:46; Acts 25:1; 28:7,
12, 17; plus alla bibeltexter listade under punkt 4 ovan;
· Fjärde veckodagen: John 11:17; Acts 10:30;
· Femte veckodagen: Acts 20:6; 24:1;
· Sjätte veckodagen: Matthew 17:1; Mark 9:2; John 12:1;
· Sjunde veckodagen: Acts 20:6; 21:4, 5; 21:27; 28:14; Hebrews 11:40; 4:4;
· Åttonde dagen: Luke 1:59; 2:21; 6:6; 9:28; John 20:26; Acts 7:8;
27:3; Philippians 3:5;
· Tionde dagen [i månaden:] Acts 25:6.
Tror du inte att den Romersk-Katolska Kyrkan har ett intresse av att inte korrekt
och sanningsenligt översätta exempelvis Luke 5:17? Om Luke 5:17 hade översatts
så att det tydligt framgått att denna bibeltext beskriver händelser som ägde
rum på en söndag, den första veckodagen, tror du inte detta skulle ge anledning
för ganska många söndagshållare att höja ögonbrynen och vakna upp lite ur sin
djupa törnrosasömn? Hur kan det komma sig att Jesus inte blev kritiserad
(enligt Luke 5:17) för att hela människor på Sabbaten om det faktiskt vore Jesu
avsikt att Kristna skulle hålla sabbat på söndag? Vidare, om någon enda av de
fyra grekiska bibeltexter som nämner den första veckodagen hade översatts
korrekt, skulle inte detta varit ägnat att väcka var och en som har förmåga att
se skillnad på de grekiska orden i dessa fyra bibeltexter och de grekiska ord
som används i de åtta
bibeltexter som faktiskt (felaktigt) översatts ”första veckodagen”?
Vidare: Om du noggrant studerar
sammanhanget i de bibeltexter som översatts “första veckodagen” finner du inte
då att sju av åtta bland dessa texter har en direkt koppling till det Osyrade
Brödets Högtid? Och finner du någon som helst anledning att tro att detta enda
undantag inte också pekar på precis samma dag i det Osyrade Brödets Högtid som
de övriga sju bibeltexterna?
17.
Med tanke på Johannes konsekventa bruk av Judarnas
kalender och tideräkning, kan du finna någon bättre eller mera rimlig innebörd
i de grekiska orden (μεθ ημερας οκτω) bakom de ord som översatts ”åtta dagar därefter” (John
20:26)? Ja, annat än de du kan finna under denna länk?
18.
Beträffande Mark 14:1 och översättningen
Mark 14:1 “Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid.”
Detta är en mycket värdefull bibeltext, och även om våra vanliga bibelöversättningar
är felaktiga i denna detalj så är de likväl av värde i det de ger oss tydliga
indikationer på den kedja av översättningar som i själva verket utgår från en ursprunglig hebreisk
grundtext bakom Nya Testamentet. Ja, även om du inte alls förstår grekiska, så
är det likväl hur lätt som helst för dig att förstå att ordet ”och” i bibeltexten ovan bygger på det grekiska ordet “και” i de grekiska
manuskript som betecknas som Textus Receptus:
Mark 14:1 GNT-TR “ην δε το πασχα και τα αζυμα
μετα δυο ημερας…”
Med tanke på ovan nämnda, om de grekiska manuskripten Textus Receptus hade varit en
avskrift av en text ursprungligen skriven på grekiska, ja, då hade ovan
citerade bibelöversättning varit helt korrekt. I så fall hade denna bibeltext
inte varit en perfekt passande pusselbit i det pussel som visar oss det
korrekta händelseförloppet bakom Nya Testamentets händelser så som de en gång
utspelades i verkligheten. Den kronologi jag hitintills blivit varse skulle då
inte vara korrekt, och jag skulle i så fall haft anledning att omarbeta stora
delar av den kronologi jag hitintills funnit. Men Gud vare tack, Han har alltid
en lösning tillgänglig för varje slags problem! Kom ihåg, sanningen är alltid
ett med sig själv! Verkliga händelser är det de är! Verkligheten är alltid i
harmoni med sig själv! Är inte detta gott att veta?!! Aldrig någonsin finns det
grundad anledning att tvivla på verkligheten själv eller på de sanningar som
därtill är knutna! Aldrig någonsin finns det grundad anledning att tappa förtroende
för Universums Skapare. Ja, dvs vad verklighetens universum beträffar. En
virtuell verklighet är ju något helt annat, eller hur? Ok, så låt oss nu ta oss
en titt på den arameiska version av Nya Testamentet som är tillgänglig för oss
i form a Peshittan. Var snäll och
gör dig själv en värdefull tjänst!: Klicka på länken
och läs sedan själv underlaget för följande interlinjära version av Nya
Testamentet!:
Motsvarande arameiska text är nedan skriven med hebreiska
bokstäver (hämtad ur den numera föråldrade versionen av bibelstudieprogrammet Davar 3). Davar 4 ersätter den
gamla versionen och du får den helt gratis här.
I denna värdefulla mjukvara finner du ett stort utbud av gamla bibelversioner,
ordböcker, lexikon, mm.:
Mark 14:1
Så vilken skillnad upptäcker du när du jämför den
arameiska texten ovan med motsvarande moderna översättningar och den grekiska
bibeltexten? Allt du behöver göra för att se denna skillnad är att läsa den
svenska eller den engelska översättningen av de arameiska orden i bilden ovan!
Du behöver inte alls kunna eller känna igen de arameiska eller de hebreiska
orden! Lägg nu märke till det faktum, i bibeltexten ovan, att det i den
arameiska texten inte finns något som helst underlag för våra moderna
översättningars ’och ’ eller för grekiskans ‘και’ enligt Textus Receptus. Tvärtom, du finner istället att det arameiska
ord som översatts “osyrade brödets”är skrivet i
genitivformat, och som sådant kopplat till ordet “Påsken”. Således, “det osyrade brödets påsk” eller,
för att än mer tydliggöra den arameiska bibeltexten, “den förberedande
Påskdagen fore det Osyrade Brödets Högtid”. Som det
ser ut så var inte den grekiske översättaren helt klar over skillnaderna mellan
det Osyrade Brödets Högtid och Påskdagen. Påskdagen är ju den dag då man
förberedde sig för det påskoffer som ägde rum i
skymningen mellan Abib 14 och Abib
15. Vi finner alltså att Abib 14 är
Förberedelsedagen, Påskdagen, medan Abib 15-21 utgör det Osyrade Brödets Högtid.
Efter att noga tänkt igenom allt detta, finner vi således
full harmoni mellan Mark 14:1, mellan Matthew 26:2, och mellan den i denna
webb-site representerade kronologin. Vänligen jämför slutligen också den
hebreiska grundtexten enligt Shem Tov’s Hebrew Matthew, vilken avskrift synes
vara den bäst tillgängliga avskriften av den ursprungliga hebreiska
grundtexten. Du hittar Shem Tov’s Hebrew Matthew under
denna länk!:
אחר
שני ימים יהיה
הפסח
:Shem Tov’s Hebrew Matthew 26:2
19. 1917 års Bibel, liksom flertalet andra
bibelöversättningar, använder uttryck som ”bittida om morgonen” 1917 Matt 20:1;
Mar 1:35; 16:2; Luk 21:38; 24:22, ”mycket tidigt” FB98 & FB15 Mar 16:2, ”[very] early in the morning” KJV Matt 20:1; Mar 16:2; Luk 21:38; 24:1; Joh 8:2; Apg 5:21, ”morning… a great while before day…”
Mar 1:35, ”early” Luk 20:22.
Men är det verkligen vad motsvarande ord i den
hebreiska grundtexten, bästa tillgängliga transkriptioner, och översättningar
till arameiskan, betyder?
För några år sedan (vintern 2017/1018) blev
jag motiverad att göra ett mycket grundligt ordstudium
med fokus på det hebreiska och arameiska ordet צפרא, inkluderande också ett antal andra ord åsyftande
olika tidpunkter på dygnet.
På den grunden kunde jag sedan revidera och
förbättra mina kronologiska fynd rörande det som hände Dag Fyra och Dag Sex i
den vecka då Jesus korsfästes.
Vid samma tid kom jag också att starta en diskussionssida
(cashed01, cashed02) i Wiktionary
webbsida rörande ordet צפרא.
[Följande
paragrafer under denna punkt [#19] är översatta [och ytterligare bearbetade] från
två fotnoter under Dag Fyra i min webbsida med överskriften “A Preview
of the Friday Aviv 17 Crucifixion”:]
Grekiskans ord bakom
översättningarna “när det hade blivit morgon” (Matt 27:1), “på morgonen ” (Mark 15:1), och “det var nu morgon” (Johannes 18:28,) är προι eller προια (Strong’s #G4404-4405.) Att detta grekiska ord är en referens
till den allra första delen av hebreiskans 24-timmars dygn, som ju börjar vid
solnedgången, borde vara självklart för var och en som bekantat sig med
Morkullans flyktvanor och sång i kvällsskymningen. Morkullans flyktläte hörs ju
nästan uteslutande under skymningstimmen på aftnarna. Morkullans flyktläte
låter också ganska exakt som det hebreiska och arameiska ordet “צפרא” [uttalat ’tzipp… orah…’ eller ’zipporah’]
från vilket det grekiska ordet är översatt. De citerade svenska översättningarna är sedan i sin tur
hämtade från den grekiska översättningen av nämnda arameiska ord.
…..
Lägg sedan märke till 1917
översättningen “tillredelsedag” i Joh 19:14, 31.
Detta ord är översatt från grekiskans ord παρασκευή,
definierat som “get ready, readyness”
enligt Strong’s #G3903-3904. Grekiskans ord är i sin tur en översättning från
arameiskans ord ערוב i vers 14, ” וערובתא הות דפץחא”
vilket ordagrant kan översättas “Och den
andra kvällen, den som tillhörde Påsk[dag]en”. [Det vill säga, inte den kväll
som inledde Pesach, den 14:e, men den kväll som
avslutar av den 14:e och påbörjar den 15:e]. Vidare finner vi i vers 31, som beskriven en händelse två dagar senare än den
beskriven i vers 14, ” מטל דערובתא
הות... מתל דשבתא
נגהא
יומא הוא גיר
רבא יומא דשבתא
הי“, ordagrant översatt: “därför att den andra kvällen det
var… därför att sabbaten som kom [vid solnedgången den kvällen], den var den
högtidssabbat som…”. Med andra ord, ”därför att det var den kväll som avslutade förberedelsedagen inför
Viftofferssabbaten [vid slutet av den Judiska Abib 16;
den Bibliska Abib 17; en fredag; i månad nummer ett (Abib) det året]…, därför att den
sabbat som då började, den var den högtidssabbat som… [Gud definierat för Viftofferssabbaten;
den 1:a dagen av 50 i Omer-räkningen fram till Pingst-sabbaten].”
(Jämför ord för ord
översättningen i bilden nedan! Lägg
också märke till hur bibelförfattaren åtskiljer de två nämnda
förberedelsedagarna genom att med olika ord karakterisera den ena och den
andra!) Arameiskans ord ערוב motsvaras av Hebreiskans ord ערב, och betyder ”kväll eller afton” Strong’s #H6148-6159. Ordet ערובת är ett så kallat ’dual’, plural, och betyder ’två aftnar’ om
inte fler än två är specifierade. Bestämd form i arameiskan anges sedan med
hjälp av den sista bokstaven i ערובתא, dvs
bokstaven א. [Även i vår tids bruk av ordet ’afton’ har
vi ju kvar innebörden ’förberedelse’ i ord som ’påskafton’, ’pingstafton’,
’julafton’, ’nyårsafton’, osv..]
Ja, det var slutändan av Dag Sex och begynnelsen av Dag
Sju, Sabbaten. [Jämför ord 3 till 5 av den arameiska texten i höger ände av
skärmbilden ovan.] Vers 31 är en notering rörande de händelser som ägde rum i
samband med solnedgången vid sabbatens ingång. [Jämför orden 13–15 i den
arameiska texten ovan nämnd! Att נגה (ord
15) åsyftar solnedgången, inte gryningen(!), framgår tydligt - solklart! - från
textsammanhanget, liksom även av ”Strong’s H5050-5053: נגה to glitter;
causat. to illuminate…
brilliancy… H5054: נגהה fem. of
5051, splendor”, ja, trots att även
H5053 (felaktigt) anger dawn. Min
hebreisk-engelska ordbok anger ” נגה shine, glow”, som i ’glöden från en
falnande eld’ och, för det närliggande ordet ”
נגוז vanish, disappear”. Eller vad skulle
möjligen sistnämnda ord ha med gryningen att göra? Vidare finner vi Strong’s
”H5057: נגד a commander (as occupying the front), civil, military or religious; gen.
(abstr. plur.,) honorable themes”, ja, som i en skylt som markerar gränsen i början på
det Hebreisk-Bibliska dygnet. Således även som en ’ärbar kommendör’ (honorable commander) i tiden! Inte mycket i något av detta som ger stöd åt en
koppling mellan denna hebreiska rot och ordet ’gryning’, eller hur? ’Skymning’
passar bra mycket bättre in i bilden!
Å andra sidan, i Johannes 19:31, och i det arameiska
ordet ערוב, har jag svårt att
se någon god grund för den grekiska översättningens ord παρασκευή, i
betydelsen “get ready, readyness”
(Strong’s #G3903-3904.) Ja, det vill säga, annat än just i betydelsen
‘förberedelse…’ ’inför den kommande sabbaten’, eller möjligen mera allmänt
’inför nattens vila’. Eller kan det kanske rent av vara så att det hebreisk-arameska ordet ערוב rent
allmänt är avsett att rikta vår uppmärksamhet inför den viktiga verklighet som
ligger i att den mörka delen av dygnet är designad för att på alla sätt
förbereda oss för den dygnets ljusa och avslutande hälft?!
However, in this verse 31, and in the Aramaic word ערוב, I fail to see anything
giving grounds for the Greek word παρασκευή, meaning
“get ready, readyness” (Strong’s #G3903-3904.)
That is, other than if
the Hebrew-Aramaic word itself has a built in meaning like that of the Greek
word, above defined? That is, as in ‘Preparation day
before Sabbath’, or perhaps more generally, as in the dark portion of the
24+-hour day being designed for the purpose of preparation, in every way, for
the lighted latter half of said 24+-hour day?
På liknande sätt är det tydligt
att pluralis formen (dual, två om inget annat anges)
av ordet ערוב, ערובת, i
Joh 19:14: “וערובתא
הות דפץחא “, vilket betyder
“Och det var [den 2:a av de två]
Passover-kvällarna”, pekar på
den 2:a av två separata kvällar
inom ramen för ett hebreiskt 24+ timmarsdygn. Med andra ord, det hebreiska dygnet, rent allmänt, liksom i detta fall Abib 14, Passover dagen, פץח, inkluderar såväl den inledande aftonen som den avslutande aftonen. De hebreiska dygnen överlappar varandra liksom länkarna i
en kätting. I vers 14 tydliggörs detta klart och tydligt med hjälp av bokstaven
ד vid
ordets början, vilket i arameiskan används för att indikera genitiv-formen. Här
alltså genitivformen av ordet פץח, Passover; de två kvällarna tillhör dygnet Abib 14. På så sätt står det klart att vers 14 pekar på den
afton som utgör såväl avslutningen av den 14:e Abib,
som begynnelsen av den 15:e Abib, den Första Dagen i
det Osyrade Brödets Högtid.
Ovan nämnda bekräftas ytterligare genom Johannes-evangeliets
genomgående kronologiska design (dvs. Johannes-evangeliets händelser är upptecknade
i den ordning de faktiskt hände). För att rätt förstå Johannes 18:28, 29 med
tillhörande följdriktiga händelseutveckling krävs en tolkning som den jag här
sökt tydliggöra.
“28 Från
Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var nu tidigt på morgonen. [inte ”tidigt på morgonen”, men skymningstimmen om aftonen; jämför den arameiska texten ovan!].
Själva gick de inte in i pretoriet, för att inte bli orena utan kunna fira
påsken [Seder-måltiden].”
”29 Pilatus
kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen
för?"”
Joh 18:28, 29 FB15
Händelserna i Joh 18:28, 29 ägde
uppenbarligen rum allra senast kvällen innan den händelse som är nedtecknad i Joh 19:14, 16, vilken senare händelse är daterad till ‘påskens tillredelsedag, omkring
sjätte timmen.’, dvs
till Judarnas Abib 14:
”14 Det
var påskens tillredelsedag, omkring sjätte timmen…”
”16. Då utlämnade han [Pilatus] Jesus åt dem till att korsfästas. De tog Jesus
med sig. ”
John 19:14, 16
Händelsen i Markus 15:25 ägde uppenbarligen rum tidigast
morgonen efter den händelse som är nedtecknad i Joh
19:14, 16, ovan citerad:
“Det var vid tredje timmen [08:00-09:00] som de korsfäste honom.”
Mar
15:25
“Eftersom
det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar
på korset över sabbaten - det var nämligen en stor sabbatsdag - bad de Pilatus
att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort.”
Joh 19:31
Joh 19:31 beskriver en händelse som utspelades på
Förberedelsedagen före veckans Sjunde Dag, Sabbaten. Inte Förberedelsedagen
före Påsken! Den Sjundedagssabbat som här var i antågande var ingen mindre än
Viftofferssabbaten, och därmed också den 1:a dagen i
den 50 dagar långa Omer-räkningen fram till
Pingst-Sabbaten.
När vi nu för oss själva tydliggjort det relativa tidsskeendet
för händelserna ovan nämnda, kan vi titta närmare också på vilken kväll Judarna
åt den Seder-måltid som åsyftas i Joh 18:28, 29. Den
måste ju ha ätits under den kväll som knyter ihop den Förberedelsedag som
identifieras i Joh 19:14, 16, Abib
14, och den Första Dagen i det Osyrade Brödets Högtid, Abib
15.
Judarna har sina egna Rabbinska regler rörande placeringen
av de årliga högtidssabbaterna. Dessa regler finner ingen motsvarighet i Bibeln.
Bland annat finns en regel som säger att det får aldrig
vara sabbat två dagar i rad. Detta innebär således att ingen av de årliga
högtidssabbaterna får infalla på de aftnar som inleder den Sjätte Dagen eller den
Första Dagen (Seder-måltiden äts alltså aldrig på torsdag kväll eller på lördag
kväll! Jämför den vanliga tids placeringen av den Sista Måltiden! Nåväl, Jesus
höll de högtider som stadgats i 3 Mos 23, inte de Judiska högtiderna.) Så vilken
kväll i veckan åt då Judarna den Seder-måltid som åsyftas i Joh
18:28, 29? Vilken kväll började Abib 15? Dag Fem,
eller Dag Sju i veckan? Onsdag kväll, eller fredag kväll? Före eller efter själva
korsfästelsen och de händelser vi läser om i Joh
19:31 och Markus 15:25? Vilken kväll i veckan åsyftas i Joh
18:28, 29?:
“28 Från
Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var nu tidigt på morgonen. [inte ”tidigt på morgonen”, men skymningstimmen om aftonen; jämför den arameiska texten ovan!].
Själva gick de inte in i pretoriet, för att inte bli
orena utan kunna fira påsken [Seder-måltiden].”
”29 Pilatus
kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen
för?"”
Joh 18:28, 29 FB15
Som vi lätt kan se i följe det tidsskeende vi lyft fram
ovan är det ju omöjligt att Jesus och lärjungarna åt den Sista Måltiden torsdagskvällen
omedelbart före en korsfästelse mellan klockan 8 och 9 fredag morgon. I verkligheten
åt de sin Sista Måltid på tisdagskvällen. Dvs kvällen innan den kväll då Jesus
fördes från Kaifas till Pilatus enligt Joh 18:28. Om
då Judarnas Seder-måltid hade infallit följande fredagskväll, hur skulle detta
kunna stämma vad gäller observationerna av nymånen den månaden? Tre dagars
skillnad mellan den nymåne som Jesus hade sett, och mellan den nymåne som Sanhedrin hade utlyst? Tre dagars skillnad mellan den
Judiska nymånadsdagen och mellan den observerade
Bibliska nymånadsdagen förekommer visserligen i
sällsynta fall idag, nämligen i följe de instruktioner Judarna fått från Hillel II, men vid Nya Testamentets tid, då Sanhedrin regelbundet träffades för att bestämma om dylika ting,
torde det vara högst osannolikt med tre dagars skillnad! Slutsatsen blir då att
den Judiska Seder-måltiden det året åts i början av Dag Fem, onsdag kväll. En
och en halv dag senare finner vi sedan korsfästelsen mellan kl
8-9 Abib 16, fredag morgon, och begravningen strax
före solnedgången, Joh 19:31 (Jämför ovan!).
Kommentarer
och donationer mottages tacksamt via:
e-Post: TreeOfLifeTime@gmail.com
The
GateWays into Tree of Life Chronology Forums©
The
GateWays of Entry into the Tree of Life Time
Chronology Touching upon the Book of Daniel©
Pearls & Mannah – “I found
it!”
Känn dig fri att använda, och att
dela med dig till andra, vilken som helst sanning och välsignelse som tillhör
Gud allena. Själv gör jag anspråk på copyrighten till mina egna alster,
nämligen så att ingen annan lagligen ska kunna begränsa mitt eget bruk och min
egen rätt att dela mina alster med vemhelst jag vill. Ja, det inkluderar
givetvis också alla fel som ännu finns kvar i mina alster. Jag är dig mycket
tacksam om du går till mig allena med de fel du säkert kan hitta. Hur annars
ska jag kunna bli dem varse och rätta till det som är fel? Andra behöver inte
fokusera på de fel som tillhör mig allena. Vänligen respektera detta mitt
anspråk, och kom ihåg att aldrig tveka när du ser något som säkerligen är fel!
Utan obligo. Med ensamrätt.. Tree of Life©