Gmail - : En bibelfråga rörande en fågel med ett budskap från gamla tider...

Who Knows? Me Myself and I <powerfulchoices@gmail.com>

: En bibelfråga rörande en fågel med ett budskap från gamla tider...

PowerfulChoices@gmail.com © <powerfulchoices@gmail.com>

Thu, Oct 10, 2019 at 5:33 AM

To: Andy Anderson <powerfulchoices@gmail.com>

With update and a few corrections, mostly hebrew language formatting and highlighted words...

From: PowerfulChoices@gmail.com © <powerfulchoices@gmail.com>
Date: 2018-03-21 17:16 GMT+01:00
Subject: En bibelfråga rörande en fågel med ett budskap från gamla tider...
To: ...

Kära gamla fågelskådarkompisar från den gamla goda tiden på Ekebyholm! Och några till...
Ja, som en liten vårgåva i samband med vårdagjämningen...

Idag [söndagen den 29 oktober 2017] stötte jag på en lite intressant grej i bibeln rörande en viss fågel och rörande ett visst namn i Bibeln. Nämligen ett namn som lär betyda "fågel". Har i skrivande stund inte hittat något om huruvida detta namn skulle åsyfta en viss fågelart eller ej. Detta ord är ett ord jag aldrig tänkt närmare på tidigare. Jag undrar därför lite om någon av er kanske har en eller annan ytterligare synpunkt för än mer värde och insikt rörande detta bibelord och detta bibliska namn?

Det bibliska namnet är nog mest känt som namnet på Mose hustru, Sippora. Efter att ha gått och grunnat lite på det namnet/ordet lite under dagens lopp kom det för mig att namnet Sippora på något sätt påminner mig om ett fågelläte. Men vilket? Jag kom inte på något genast. Med anledning av bibeltexterna jag funnit kopplade till detta namn slog jag upp och läste en hel del om gråsparven och pilfinken, men jag fann inget som riktigt slog an, eller som liksom föll på plats, rörande de svar jag sökte. Så småningom, och efter att jag riktat en bön om hjälp till himlen, kom det emellertid för mig att namnet Sippora, engelskans Zipporah, påminner ganska mycket om Morkullans läte: "Oooorrrt, oooorrrt, oooorrrt, zipp". Eller omvänt: "Zipp, oooorrrah..." Kanske har någon av er något ännu bättre förslag? Eller annars någon annan tanke rörande detta ord, Sippora? BTW, inspelningen under länken ovan är hämtad från de fågelskivor som jag vann i samband med Sveriges Radios Pausfågeltävling under ett av de år jag gick på Ekebyholm. Kan det ha varit under 1964 månntro? Annars borde det vara året före eller efter 1964. Hur som helst så kan du lyssna på dom alla under den sista länken ovan om du vill. Så gläd dig du bara!

Men det ligger något mera intressant i detta hebreiska ord/namn. Inte bara det faktum att samma hebreiska namn används med lite andra uttalsvarianter av andra i Gamla Testamentet, men också det faktum att Morkullans läte är så fast knutet till en viss timme i aftonskymningen, liksom även till vissa fasta rutter som Morkullan flyger årtionde efter årtionde oberoende av hur landskapet förändrar sig. Ja, åtminstone var det ju så Ylermi Määtenen brukade berätta om hur Morkullans rutter gick längs för länge sedan försvunna skogs- eller åkerkanter, eller hur?

Här kommer en annan fråga om Morkullans vanor: Själv kopplar jag Morkullans sångvana först och främst med aftonskymningen. Minns inte ens säkert om jag alls hört eller sett Morkullan göra något liknande vid gryningstimmen? Säkert är ditt minne bättre än mitt i detta specifika hänseende, så jag skulle mycket värdera någon slags feedback från dig rörande huruvida, och i vilken utsträckning, du sett eller hört Morkullan utföra denna sin sångruttvana även i gryningstimmen. Tackar på förhand för ditt tillmötesgående härvidlag! Jag hittade följande i Brehm, Djurens Liv, Band VIII, Fåglar 3, (1926), sidan 191-192, 196:

" Om det så mycket omtalade morkulldraget må, fortfarande efter G. KOLTHOFF, tilläggas en del rörande svenska förhållanden. "Så snart morkullan ankommit till sina gamla häckplatser, börjar genast parningsleken - draget. Honan drar aldrig. Själv har jag under tidernas lopp undersökt mer än 200 på drag skjutna morkullor, och bland dem fanns ingen hona. Dessutom ha kända ornitologer undersökt vida större antal och endast funnit hanar - - - Dessa draga flitigast och tidigast om kvällarna, så länge själva parningsbestyren räcka. I milt och lugnt väder eller under sakta duggregn eller efter regn draga de bäst. I lugnt regnväder flyga de vanligen lågt och sakta, i klart väder gärna högt och i blåst lågt men fort. Vanligen drar var morkulla tre gånger på kvällen och en eller två gånger på morgonen. På aftonen kommer första kullan vanligen 10-20 minuter efter solnedgången, tidigare, om vädret är mulet, än om det är klart. Någon enda gång har jag sett en kulla draga före solnedgången, till och med en halv timme förut, och stundom börja de dra så sent som en halv timme eller mer efter solens nedgång.. På morgnarna är draget sämre, och de draga då ofta endast en gång och komma vanligen något före full dager. Dragets utsträckning beror mycket på lokala förhållanden och är i stora skogar svårt att avgöra. På mindre öar pläga de draga runt omkring ön, och ungefär detsamma gäller i mindre skogstrakter. Man har dock klart för sig, att den mer eller mindre runda cirkel, morkullan gör omkring en viss terräng, kan vara en kvarts mil och däröver i genomskärning. Stundom flyga de ut i skogsuddar, vända där tvärt och flyga tillbaka i samma riktning. Mellan varje gång kullan sträcker på kvällen, slår hon ned och vilar en stund, sannolikt hos sin maka, i händelse hon har någon sådan."

" "Under vanliga förhållanden höres kullan på tämligen långt håll, när hon kommer. Somliga personer höra det knispande lätet först, andra åter knorrningen. Stundom har jag funnit personer, som höra sistnämnda läte utmärkt men ej alls det andra, under det andra åter ej höra knorrningen...

" Här och var förföljer man också det begärliga villebrådet med liminrättningar, nät, snaror och donor av olika slag; köttet är nämligen utom på vintern och tidigt på våren utomordentligt välsmakande. På vissa trakter lär man steka fåglarna outtagna med tarmar och dessas innehåll av halvsmält föda och inälvsmaskar, av vilka GOEZE i två morkullor fann 400 stycken av i medeltal 18 cm:s längd, och dessa stekar serveras under namn av "Schnepfendreck" som läckerheter av första rang. De gamla romerska gourmanderna skattade också morkullan mycket högt; en verklig finsmakare, sade man, bör i allmänhet ej äta hel fågel, blott morkullan gör undantag från denna regel."

I citatet ovan lägger jag märke till åtminstone tre ting som på ett avgörande sätt har med bibeltextens ord att göra: 1) Morkullan anses som en begärlig maträtt i stora områden av världen; 2) En del människor uppfattar morkullans läte som ´Zipp-ooorah´ andra åter uppfattar lätet som ´Oooorr-zipp´; 3) Morkullans läte är flerdubbelt starkare förknippat med skymningstimmen än med gryningstimmen.

Och utifrån den insikten om Morkullans traditionsbundna rutter ligger det ju sedan kanske inte så alldeles fjärran att läsa in vissa andra ordbetydelser i just detta namn Zipporah. Eller vad sägs om att knyta ihop sista delen av namnet Zipp-orah med det engelska ordet "hour" eller motsvarande på ett flertal andra språk, typ "ora". Och, isåfall, vad brukar det engelska ordet zip stå för, om inte just något som stänger, alternativt öppnar, någonting? Ja, just det, engelskans ord "zipper", ett blixtlås. Dvs som i Zipp-orah. Nu tänker du kanske att nu har jag redan gått alldeles för långt i mina djupdykningar i bibeln, eller kanske du hellre vill kalla det för mina egna tankar, spekulationer, och fantasier, eller...???

Men, allvarligt talat, är dessa tankar grundlösa eller ej? Kan det möjligen vara så att det är just genom denna typ av verklighetsgrundad eftertanke rörande enskilda ords anknytning till verklighetens värld, som den Helige Ande - Vår Skapares, och Guds, Helige Ande - talar till oss var och en? Och vad sysslar vi i så fall med om vi gör vårt bästa att tysta ner just denna typ av associationer mellan ord och mellan motsvarande verkligheter bakom orden? Eller vad är motsatsen om inte just ytlighet, ett ord som faktiskt har allt att göra med en term som förekommer sju gånger i Uppenbarelseboken, nämligen termen "avgrundens brunn", en felöversättning från grekiskan som bokstavligen betyder "en grop utan djup". Men det är ju ett sidospår som inte har med just detta mejl att göra så endera får du djupstudera det ordet själv om du så önskar, eller annars kan du ju om du vill höra av dig om mera till mig... Så åter till detta med Sippora och Morkullan...

Ok, är det inte ett faktum att just i den skymningstimme då Morkullan flyger sina varv och därvid sjunger sin Zipp-orah sång, ja, just i den timmen är det som den gamla bibliska dagen knyts in i den nya bibliska dagen: Solnedgången har varit, den gamla dagen försvinner sakta efter att den nya bibliska dagen redan har börjat. Allt medan skymningsljuset från den gamla dagen alltmer avtar tills det slutligen helt försvinner över den västra horisonten, medan allt fler och fler stjärnor blir synliga på himlavalvet.

Och är det inte också så att Judarna fortsättningsvis firar sjundedagssabbaten, inte från solnedgång till solnedgång som jag själv fått lära mig göra sen barnsben, men från solnedgången på fredag till dess minst tre stjärnor blivit synliga på himlavalvet? Nämligen i enlighet med Guds egen definition på dygnets längd enligt 1 Mos 1:5 TLT "Och mörkret och ljuset är en dag". Dvs så att varje dag länkas samman med varje nästkommande dag som länkarna i en kedja... Dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år, årtusende efter årtusende, i en alltid obruten kedja. Ja, precis som sjundedagssabbaten, så långt vi vet och kan förstå, vidarebefordrats till oss oförändrad. Ja, allt sedan skapelsens begynnelse enligt 1 Mos 1:1-2:3. Något som jag själv på många sätt om och om igen kunnat verifiera tack vara de oräkneliga datumstämplar jag funnit invävda i Bibelns ursprungliga dokument (om än till största delen fördolda för oss, eller förvanskade, i våra tiders bibelöversättningar...) Och tack vare en jämförelse mellan dessa datumstämplar och den astronomi som har allt att göra med himlavalvets verkliga skeenden, ja, sådana dessa datumstämplar går att verifiera inte minst med hjälp av moderna astronomiprogram av typ Starry Night Backyard etc..

Så nu börjar jag komma tillbaks till den punkt där mitt eget studium egentligen begynte. Nämligen något som har att göra med exakta bibliska datumstämplar. Det är nämligen så att vi i Nya Testamentet finner en tidsangivelse som i våra översättningar innefattar ordet "morgon" (Ordet "morgon" återfinns i 1917 års översättning i följande åtta texter, varav fyra (de med fet stil) bygger på grekiskans ord "πρωι*" : Matt 6:30; 27:1; Mark 16:9; Luke 12:28; 13:32, 33; John 18:28; 21:4):

1. Vår motsvarande översättning "det var nu morgon" i John 18:28 bygger på grekiskans "ην δε πρωια", vilka grekiska ord bokstavligen betyder "det var första delen."

2. Matt 27:1 har "πρωιας δε", vilket bokstavligen torde översättas "och i första delen".

3. Mark 16:9 har "δε πρωι", vilket bokstavligen betyder "och i första delen".

4. John 21:4 har "πρωιας δε ηδη γενομενης", vilket bokstavligen betyder "och första delen nu begynte".

"Första delen..." av vadå? Den ljusa delen av dygnet? Det vill säga, så som vi är vana att räkna dagen i följe vårt bruk av Vatikanens Gregorianska kalender? Eller annars, med avseende på det bibliska - hebreiska dygnet som ju finner sin början vid solnedgången?

När jag söker på ordstammen "προι*" får jag 13 träffar i de fyra evangelierna: Matt 16:3; 20:1; 21:18; 27:1; Mark 1:35; 11:20; 13:35; 15:1; 16:2, 9; John 18:28; 20:1; 21:4. Efter en preliminär genomgång av dessa 13 bibeltexter finner jag att samtliga 13 texter med all sannolikhet åsyftar ovan nämnda skymningstimme då Morkullan gör sina varv. Det förefaller uppenbart för mig att de kopplingar som i vår tids bibelöversättningar gjorts till tidig morgonstund - istället för till skymningstimmen - rörande detta grekiska ord, är grundade på intet annat än vårt eget västerländska vanetänk rörande dygnet, nämligen från midnatt till midnatt, och, i samband därmed, hopkopplingen mellan början av dagens ljus, gryningen, istället för den början på dygnet som, enligt strikt Bibliskt-hebreiskt tidstänk, begynner i och med aftonens skymningstimme.

För dem bland oss som lärt oss förstå och värdesätta sjundedagssabbatens begynnelse från och med solnedgången på fredag torde ju inte ovan nämnda vara en helt främmande tanke. Likväl är det nog ändå rätt få, till och med bland oss sjundedagshållare, som utvidgat Bibelns egen dygnsdefinition till att i praktiken även omfatta de första sex dagarna i veckocykeln. Undra då på att de söndagsfirare och jesuitskolade människor som formar merparten av alla bibelöversättningskommissioner har helt och hållet missat många av de stora skillnader som åtskiljer Bibliskt-hebreiskt tidstänkande från Romersk-Katolskt, Protestantiskt, och allmänt västerländskt tidtänkande med motsvarande kalenderskillnader!

För att nu återknyta till namnet Sippora, Mose hustru - vår trosmoder om någon! - och Mor-kullan... Ja, vem syftar det svenska namnet "Mor-kullan" på om inte just på denna vår trosmoder, Mose hustru?! Ja, ordet "kulla" är ju ett gammalt dialektalt ord inte minst från Dalarna. Ett ord som betyder "kvinna"... Och är inte Mor-kullans oerhört regelbundna aftonsång i försommartiden, något som i all synnerhet torde vara ägnat att varje afton påminna oss om när exakt den bibliska dagen-dygnet begynner? Eller kan du tänka dig någon annan fågel som mera pålitligt skulle kunna valts för att till oss här och nu förmedla just detta budskap?

.
.
.
Men inte nog med det jag ovan nämnt, nämligen med en grund i Nya Testamentets grekiska text, inte minst rörande den grekiska textens "προι*"! Nej, och detta betyder nog mest för de få bland oss som hitintills exponerats för den verkligheten att så gott som hela Nya Testamentet från början skrivits på hebreiska. Därefter översatts till arameiska. I tredje steget sedan från arameiska till de grekiska manuskripten. Ja, att våra nutida moderna översättningar är grundade på grekiska manuskript som inte alls är avskrifter från någon förmodad grekisk grundtext som aldrig existerat.

Hur som helst; när jag går tillbaka och tittar närmare på den Syrianska Peshittan, en avskrift från de ursprungliga översättningarna från hebreiskan, ja, vad finner jag inte då, om inte arameiska ord byggda just på ordet-namnet Sippora! Mor-kullan framför alla andra vad Moseböckerna och våra Biblar beträffar. Vill du verifiera dessa arameiska ord i Peshittan för dig själv kan du exempelvis göra som jag gjort. Ladda ner bibelprogrammet Davar4 och sedan, i Davar 4, laddar du ner åtminstone också den Syrianska Peshittan skriven med hebreiska bokstäver. När du gjort det kan du söka (Ctrl+f) på den arameiska ordstammen " *צפר* ". Troligen kommer du då, som jag nyss, att finna följande 18 träffar: Matt 10:29, 31; 16:3; 20:1; 21:18; 27:1; Mark 1:35; 11:20; 13:35; 15:1; Luke 4:42; 10:35; 12:6, 7; John 8:2; 18:28; 20:1; 21:4. Dessa 18 träffar omfattar 11 av de 13 [markerade i fetstil] ovan nämnda träffarna rörande den grekiska textens "προι*". De två (av 13) som saknas är Mark 16:2, 9. Dessa två textställen i den Syrianska peshittan använder ett liknande ord som de övriga 11 av 13 orden använder, dock så att den första av ordstammens tre bokstäver [den längst till höger] bytts ut mot en annan bokstav (Se bilden nedan!) Huruvida denna skillnad beror på en felstavning i den arameiska textens avskrift, eller på den ursprungliga översättarens avsiktliga ordval, vet jag inte. Men uppenbarligen har översättaren till grekiska, av även dessa sista två texter, valt en tolkning som går helt i linje med de övriga 11 av 13 texterna ovan. Samma förhållande och stavning gäller ytterligare en text, Luke 24:1:

Bland de ytterligare sju [18-11=7] träffarna gör jag följande, för mig, mycket intressanta upptäckter rörande det exakta ord jag sökt på: De fyra [av 7 av 18] texterna Matt 10:29, 31; Luke 12:6, 7 är de ord vilka översatts med ordet "sparvar". Således en trolig felöversättning - försåvida det jag funnit i samband med detta mitt studium verkligen håller måttet - vilka texter alla istället borde ha översatts med ordet "Morkullor"! Eller har jag helt fel i det jag här tyckt mig finna? Ja, och vad de övriga tre [av 7 av 18] träffarna angår, Luke 4:42; 10:35; John 8:2, så finner jag att dessa texter också med fördel översätts med tydlig hänsyftning till skymningstimmen på aftonen.

Allt som allt så har vi alltså nu funnit 18+2+1 = 21 texter vilka alla harmonierar med ovan nämnda upptäckter rörande namnet Zippora, skymningstimmen, och Morkullan. Jag ser ingen text eller verklighet som på minsta sätt talar emot denna insikt. Tvärtom löser den många problem. Inte minst det problem som ligger i att Yeshu skulle förts inför översteprästen Kaifas efter dagens början, samt därefter [!!! Dvs en självklar omöjlighet!], under gryningstimmen samma dag, ha förts inför Pilatus. Att gryningen skulle ske först efter dagens början förefaller mig ganska osannolikt eftersom dagens tolv timmar på den tiden räknades från solens uppgång till solens nedgång, vilken tid uppdelades i tolv lika delar, tolv timmar. Lika så finner jag det även tämligen omöjligt att man skulle ha hunnit med att föra Yeshu först inför Hannas, sen inför Kaifas, och sedan inför Pilatus under en tidsrymd som i texten närmast beskrivs med ord som antyder en tid mindre än noll. Dvs att dagen, soluppgången, skulle ha begynt före gryningen. Det förefaller mig bra mycket rimligare och praktiskt genomförbart att Yeshu först förts inför Hannas någon gång på morgonkvisten, sedan inför Kaifas någon gång efter soluppgången och dagens officiella början, och sedan, efter dagens siesta, vid skymningstimmen, förts inför Pilatus. Alla dessa händelser kommer då att på ett naturligt sätt falla på plats under den dag som enligt den Julianska kalendern betecknas som onsdagen den 10 maj år 19 CE, vilken dag också infaller i Kejsar Tiberius 19:e regeringsår. Således år 19 e. Kejsar Tiberius [inte efter Yeshus födelse].

Vid ovan nämnda studium har jag begränsat mig till evangelierna. Med tanke på styrkan i de resultat jag kommit fram till, finner jag dock anledning att applicera motsvarande översättning av den grekiska ordstammen " προι* " och av den hebreiska-arameiska ordstammarna " *צפר* " och " *שפר* " även på resten av Nya Testamentets skrifter. Jag finner då, med hjälp av Davar3, följande träffar:

" προι* ": Acts 28:23; James 5:7; Rev 2:28

" *צפר* ": Acts 12:6, 18; 16:35; 20:11; 23:12; 27:33; 28:23; Hebr 9:12, 13; 10:4; Rev 2:28; 22:16;

" *שפר* ": Acts 5:21; 6:5; 12:3; Rom 8:8; 14:18; 15:1, 2, 3; 1 Cor 7:32, 33, 34; 10:33; 2 Cor 5:9; Gal 1:10; Ef 1:5; 6:6; Phil 4:18; Col 1:10; 3:22; 1 Thess 2:4, 15; 4:1; 2 Tim 2:4; Hebr 11:5, 6; 12:28; 13:16

En jämförelse mellan sökningen av den grekiska texten i Textus Receptus och sökningen av den arameiska texten i den Syrianska Peshittan visar mig först och främst att två av de tre grekiska träffarna finner sin motsvarighet i den arameiska träffarna. Den tredje texten, James 5:7, utgör alltså undantaget härvidlag. En mycket intressant text med tanke på just detta ordstudium! Eller är det kanske inte sant att översättarna här, troligen helt korrekt, kopplat ihop ordstammen " προι* " med höstregnet?!! Och är kanske inte hösten den del av året som utgör början på årets mörka och kalla del? Således ytterligare en bekräftelse på att samma grekiska ordstam skall kopplas ihop med början på dygnets mörka och kalla del, och inte tvärtom!

Ja, sen gäller det ju att skilja ut de träffar som har med tidsbestämmelse att göra från alla de övriga träffar jag fått i den sista sökningen, " *שפר* ". Det är ju inte så svårt att göra med hjälp av snart sagt vilken modern översättning som helst, eller hur? Ja, de träffar som inte gäller i tidshänseende är ju i stort sett alla översatta med ordet "behag", "egen nytta", "misshagliga", "täckts", "täckas" eller motsvarande, eller hur? Bland alla dessa sistnämnda träffar finner jag således bara en enda som berör tidsaspekten, nämligen Acts 5:21.

Jag finner således, utöver tidigare nämnda 21 texter i evangelierna, även följande 13 texter i Nya Testamentets övriga böcker: Acts 5:21; 12:6, 18; 16:35; 20:11; 23:12; 27:33; 28:23; Hebr 9:12, 13; 10:4; Rev 2:28; 22:16;

Ok, i följe av ovan nämnda finner jag anledning att föreslå följande, mera korrekta, översättningar av nämnda 21+13=34 bibeltexter i Nya Testamentet:

Matt 10:29

TLT-1917 "Säljas icke två morkullor för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja."

1917 "Säljas icke två sparvar för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja."

TLT-KJV "Are not two woodcocks sold for a farthing? and one of them shall not fall on the ground without your Father."

KJV "Are not two sparrows sold for a farthing? and one of them shall not fall on the ground without your Father."

Matt 10:31

TLT-1917 "Frukten alltså icke; I ären mer värda än många morkullor."

1917 "Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar."

TLT-KJV "Fear you not therefore, you are of more value than many woodcocks."

KJV "Fear you not therefore, you are of more value than many sparrows."

Matt 16:2-3:

Shem Tov's Hebrew Matthew:
2 "ויען להם יש״ו חנפים אתם אומרים ערב מחר יום צח יהיה לפי שהשמים אדומים"
3 "ובבקר אתם אומרים היום ימטיר שהשמים חשוכים. א״כ אתם יודעים משפט מראים השמים ואין אתם יודעים משפט הזמנים"

Syrianska Peshittan Matthew:
2 "הו דין ענא ואמר להון מא דהוא רמשׂא אמרין אנתון צחוא הו סמקת גיר שׂמיא"
3 "ובצפרא אמרין אנתון יומנא סתוא הו סמקת גיר שׂמיא כמיראית נסבי באפא פרצופא דשׂמיא ידעין אנתון דתבקון אתותא דזבנא הנא לא ידעין אנתון דתפרשׂון"

DuTillet's Hebrew Matthew:
2 "והוא ענה אותם ויאמר אליהם כשיהיה ערב תאמרו זוהר עתיד להיות מן השמים כי השמים יתאדמו"
3 "ובאור היום תהיה סעדה כי השמים הקודרים יתאדמו: והנה את פני השמים ידעתם לשפוט ואותות העתים לא יכולתם לדעת"

TLT-1917:
"2 Men han svarade och sade till dem: »I den tolfte timmen [timmen före solnedgången; vilken timme enl. Shem Tovs ordbruk "ערב" också omfattas av dygnets mörka del] sägen I: 'Imorgon blir det klart väder, ty himmelen är röd',"
"3 och när det ljusnar [eller "under dagens ljusa timmar" enligt Shem Tov, men enl. Syrianska Peshittan: "i skymningstimmen"]: 'Det bliver oväder det kommande dygnet, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om de tidstecken [som definierar Skaparens kalender] kunnen I icke bedöma."

1917:
"2 Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',"
"3 och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma."

TLT-KJV:
"2 He answered and said to them, In the twelfth hour [the hour before sunset; which hour Shem Tov here includes within the dark portion of the day] you say, Tomorrow it will be fair weather: for the sky is red."
"3 And when it is light you say [Shem Tov: "any time within the light hours of day;" Syriac Peshitta: "evening twilight"] It will be foul weather this next day: for the sky is red and lowering. O you hypocrites, you can discern the face of the sky; but can you not discern the signs of the [specific] times [identifying God's calendar]?"

KJV:
"2 He answered and said to them, When it is evening, you say, It will be fair weather: for the sky is red."
"3 And in the morning, It will be foul weather to day: for the sky is red and lowering. O you hypocrites, you can discern the face of the sky; but can you not discern the signs of the times?"

Matt 20:1-12

Shem Tov's Hebrew Matthew 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "אחר זה אמר יש״ו לתלמידיו מלכות שמים דומה לאדם יחיד אדון ביתו המשכיר בבקר לשכור פועלים"
3 "ויצא בשלישית היום וירא אחרים עומדים בשוק בטלים"
5 "וילכו. ויצאו עוד בצהרים וגם בשעה תשיעית ויעש כן"
6 "ובאחת עשרה שעה יצא ג״כ וימצא אחרים עומדים ויאמר להם מדוע אתם עומדים בטלים כל היום"
8 "ויהי לעת ערב ויאמר בעל הכרם לניצב על הפועלים קרא אותם ואתן להם שכרם. ויחל באחרונים ויכל בראשונים"
9 "והאחרונים קבלו דינר אחד"
12  "לאמר אלו האחרונים עמלו שעה אחת והשוית אותם עמנו שעמלנו כל היום והחורב"

Syrianska Peshittan 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "דמיא גיר מלכותא דשׂמיא לגברא מרא ביתא דנפק בצפרא דנאגור פעלא לכרמה"
3 "ונפק בתלת שׂעין וחזא אחרנא דקימין בשׂוקא ובטילין"
5  "הנון דין אזלו ונפק תוב בשׂת ובתשׂע שׂעין ועבד הכות"
6  "ולאפי חדעסרא שׂעין נפק ואשׂכח אחרנא דקימין ובטילין ואמר להון מנא קימין אנתון יומא כלה ובטלין"
8 "כד הוא דין רמשׂא אמר מרא כרמא לרביתה קרי פעלא והב להון אגרהון ושׂרא מן אחריא ועדמא לקדמיא"
9 "ואתו הנון דחדעסרא שׂעין נסבו דינר דינר"
12 "ואמרין הלין אחריא חדא שׂעא עבדו ואשׂוית אנון עמן דשׂקלן יוקרה דיומא וחומה"

DuTillet's Hebrew Matthew 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "נרמתה מלכות שמים לאדם בעל הבית אשר יצא בתחילה בבוקר לשכור פועלים לעבוד את כרמו"
3 "ויצא בשעה השלישית וירא אחרים העומדים בשוק בטלים"
5  "והם הלכו עוד יצא בשעה ששית תשעית ויעש כמו כן"
6  "ובשעת עשתי עשרה יצא וימצא אחרים עומדים ויאמר להם למה אתה עומדים עה בטלים כל היום"
8  "וכשהיה ערב אמר אדון הכרם למפרנסו קרא לפועלים והשיב להם שכר ותחל מהראשונים עד האחרונים"
9 "וכשבאו אלה אשר באו בשעת עשתי עשרה לקחו איש איש זוז"
12 "ואמרין הלין אחריא חדא שׂעא עבדו ואשׂוית אנון עמן דשׂקלן יוקרה דיומא וחומה"

TLT-1917 Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde under dagen [någon gång när som helst under den ljusa delen av dygnet] gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
3 När han sedan gick ut på den tredje av dagens timmar [möjligen "vid tiden för den tredje dagen i veckan"; Jämför tiden för Yeshu befrielse ur graven! Jämför även Strongs H7971: "send", som i en Guds kallelse ut ur Babylon! Rev 18:4; 13:14-18; 14:9-12!], fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid den tid då solen står som högst på himlen [vid tiden för smörjelsen och den Helige Andes utgjutelse (och då man svettas som mest i hettan och solskenet); Se Strongs H6672, 6671, 3323! Jämför även mörkret i samband med Yeshu på korset! Likaså Elia och de tre åren av torka innan regnet kom!] och vid tiden för tvåsiffriga timmar [dvs från 9 till 10 (mittpunkten mellan middagstid och solnedgång); vid tiden för timmarnas timme; vid tiden för frälsningar/förlossninar/befrielser/problemlösningar; Se Strongs H8671, 8668, 7768, 3467, 8672, 8673!] och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen [tiden för en ständigt växande respekt för Skaparen (Han som är Ett, i full harmoni med sig själv) och Guds läroväg (ett högre läroplan; 10, ett tvåsiffrigt tal); jämför Strongs H2865, 2866, 6237-6240!] gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
8 När det så hade blivit afton [den 12:e timmen; timmen före solnedgången], sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 De sista fick var och en av dem sin första dinar [jämför Strongs H1777-1782: "to judge, judgement." Som i 1:a person singularis: Jag, mig, och mitt!].
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme [Jämför Strongs H8159: "inspect, consider, compassionate, be non-plussed (as looking around in amazement) bewildered"], och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

1917 - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

TLT-KJV - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 For the kingdom of heaven is like to a man that is an householder, which went out [anytime] within the [hours of] daylight to hire laborers into his vineyard.
3 And he went out at the third hour of the day [possibly "at the [beginning of the] third day of the week;" cf. the time of Yeshu's release from the tomb! Cf. also Strong's H7971: "send," as in God's calling out of Babylon! Rev 18:4; 13:14-18; 14:9-12!,] and saw others standing idle in the marketplace,
5 Again he went out at the time when the Sun passes zenit [at the time for anointment and for the outpouring of the Holy Spirit (and the time when you are most likely to be soaking in your sweat in the heat of the day); cf. Strong's H6672, 6671, 3323! Cf. also the darkness at the time of Yeshu on the cross! Likewise Eliah and the three years of draft before the rain!] and at the time for double digit hours [i.e. from 9 to 10 (the midpoint between noon and sunset); at the time for the hour of hours; at the time for salvation/deliverance/release/problem resolutions; See Strong's H8671, 8668, 7768, 3467, 8672, 8673!,] and did likewise.
6 And at the eleventh hour [the time of a steadily growing respect for the Creator (the One who is in perfect harmony with Him self) and God's path of learning (on a higher plane; 10, a double digit number; cf. Strong's H2865, 2866, 6237-6240!)] he went out, and found others standing idle, and said to them, Why stand you here all the day idle?
8 So when even [the 12th hour of day; the hour prior to sunset] was come, the lord of the vineyard said to his steward, Call the laborers, and give them their hire, beginning from the last to the first."
9 The last received a first dinar [cf. Strong's H1777-1782: "to judge, judgement." As in only the 1st person; the I, me, and mine!]
10 So the first thought they would receive more, but he gave only a dinar to each of them.
11 And when they had received it, they murmured against the manager of the house,
12 Saying, These last have worked but one hour [cf. Strong's H8159: "inspect, consider, compassionate, be non-plussed (as looking around in amazement) bewildered",] and you have made them equal to us, which have borne the burden and heat of the day."

KJV - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 For the kingdom of heaven is like to a man that is an householder, which went out early in the morning to hire laborers into his vineyard.
3 And he went out about the third hour, and saw others standing idle in the marketplace,
5 Again he went out about the sixth and ninth hour, and did likewise.
6 And about the eleventh hour he went out, and found others standing idle, and said to them, Why stand you here all the day idle?
8 So when even was come, the lord of the vineyard said to his steward, Call the laborers, and give them their hire, beginning from the last to the first.
9 And when they came that were hired about the eleventh hour, they received every man a penny.
10 But when the first came, they supposed that they should have received more; and they likewise received every man a penny.
11 And when they had received it, they murmured against the manager of the house,
12 Saying, These last have worked but one hour, and you have made them equal to us, which have borne the burden and heat of the day.

Matt 21:18

Shem Tov's Hebrew Matthew "ויהי בבקר וישב לעיר רעב"

Syriac Peshitta "...צפרא"

DuTillet's Hebrew Matthew "וישוב בבוקר על העיר וירעב"

TLT-1917 "När han sedan under dagens lopp [Hebr.: någon gång under den ljusa delen av dygnet; Syriac Peshitta: "i skymningstimmen"] gick in till staden igen, blev han hungrig."

1917 "När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig."

TLT-KJV "Now at the time of the evening twilight as he returned into the city, he was hungry."

KJV "Now in the morning as he returned into the city, he hungered."

Matt 27:1

Shem Tov's Hebrew Matthew "ויהי בבקר וישב לעיר רעב"

Syriac Peshitta "...צפרא"

TLT-1917 "Men under dagens lopp [enl Shem Tov, men Syrianska Peshittan: "i skymningstimmen" (vilken omfattas av dagens ljus)] fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom."

1917 "Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom."

TLT-KJV "During the light hours of day [per Shem Tov, but per the Syriac Peshitta: "And when had come the evening twilight...,"] all the chief priests and elders of the people took counsel against Jesus to put him to death:"

KJV "When the morning was come, all the chief priests and elders of the people took counsel against Jesus to put him to death:"

Mark 1:35

TLT-1917 "Och tidigt i skymningstimmen [timmen efter solnedgången], stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där."

1917 "Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där."

TLT-KJV "And in the early twilight [the hour after sunset], rising up, he went out, and departed into a solitary place, and there prayed."

KJV "And in the morning, rising up a great while before day, he went out, and departed into a solitary place, and there prayed."

Mark 11:20

TLT-1917 "Men då de nu i aftonskymningen [timmen efter solnedgången] åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten."

1917 "Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten."

TLT-KJV "And in the evening twilight [the hour after sunset], as they passed by, they saw the fig tree dried up from the roots."

KJV "And in the morning, as they passed by, they saw the fig tree dried up from the roots."

Mark 13:35

TLT-1917 "likaså bjuder jag eder: Vaken; ty I veten icke när husets herre kommer, om han kommer i dagens tolfte timme [timmen före solnedgången], eller vid midnattstiden eller i hanegället [gryningen; när man kan börja läsa; jfr. Shem Tovs Hebrew Matthew 26:74, 75!] eller under skymningstimmen [timmen efter solnedgången; versen utgör en tydlig biblisk dygnsdefinition!];"

1917 "likaså bjuder jag eder: Vaken; ty I veten icke när husets herre kommer, om han kommer på aftonen eller vid midnattstiden eller i hanegället eller på morgonen;"

TLT-KJV "Watch you therefore: for you know not when the master of the house comes, in the twelfth hour [the hour before sunset], or at midnight, or at the cock-crowing [dawn; when you can begin reading; cf. Shem Tov´s Hebrew Matthew 26:74, 75!], or at twilight [the hour after sunset; this verse clearly defines the biblical definition of a 24+ hour day!]:"

KJV "Watch you therefore: for you know not when the master of the house comes, at even, or at midnight, or at the cock-crowing, or in the morning:"

Mark 15:1

TLT-1917 "Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, i skymningen [timmen efter solnedgången] hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus."

1917 "Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus."

TLT-KJV "And in the evening twilight [the hour after sunset] the chief priests held a consultation with the elders and scribes and the whole council, and straightway bound Jesus, and carried him away, and delivered him to Pilate."

KJV   "And straightway in the morning the chief priests held a consultation with the elders and scribes and the whole council, and bound Jesus, and carried him away, and delivered him to Pilate."

Mark 16:2

TLT-1917 "Och vid skymningstiden [timmen efter solnedgången] i början av den Sjunde Dagen i Det Osyrade Brödets Högtid kommo de till graven, redan vid solnedgången."

1917 "Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till graven, redan vid soluppgången."

TLT-KJV "And in the early twilight [the hour after sunset] at the beginning of the Seventh Day of the Feast of Unleavened Bread, they came to the sepulcher at the setting of the sun."

KJV "And very early in the morning the first day of the week, they came to the sepulcher at the rising of the sun."

Mark 16:9

TLT-1917 "Men efter sin uppståndelse visade han sig i skymningen [timmen efter solnedgången] till den förnämsta av sabbaterna [den Sjunde Dagen i Det Osyrade Brödets Högtid] först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar."

1917 "Men efter sin uppståndelse visade han sig på första veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar."

TLT-KJV "And at the beginning of the twilight [the hour after sunset] towards the foremost of the Sabbaths [Seventh Day of the Feast of Unleavened Bread,] they came to the sepulcher at the setting of the sun."

KJV "And very early in the morning the first day of the week, they came to the sepulcher at the rising of the sun."

Luke 4:42

TLT-1917 "Och när det började lida mot skymningsdags [timmen efter solnedgången], gick han åstad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och när de kommo fram till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom att gå sin väg."

1917 "Och när det åter hade blivit dag, gick han åstad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och när de kommo fram till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom att gå sin väg."

TLT-KJV "And when the evening twilight [the hour after sunset] was approaching, he departed and went into a desert place: and the people sought him, and came to him, and stayed him, that he should not depart from them."

KJV "And when it was day, he departed and went into a desert place: and the people sought him, and came to him, and stayed him, that he should not depart from them."

Luke 10:35

TLT-1917 "När skymningen [timmen efter solnedgången] började falla på tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' "

1917 "Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' "

TLT-KJV   "And as the time of twilight [the hour after sunset] was approaching when he departed, he took out two pence, and gave them to the host, and said to him, Take care of him; and whatever you spend more, when I come again, I will repay you."

KJV   "And on the morrow when he departed, he took out two pence, and gave them to the host, and said to him, Take care of him; and whatever you spend more, when I come again, I will repay you."

Luke 12:6

TLT-1917 "Säljas icke fem morkullor för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud."

1917 "Säljas icke fem sparvar för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud."

TLT-KJV "Are not five woodcocks sold for two farthings, and not one of them is forgotten before God?"

KJV "Are not five sparrows sold for two farthings, and not one of them is forgotten before God?"

Luke 12:7

TLT-1917 "Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många morkullor."

1917 "Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många sparvar."

TLT-KJV "But even the very hairs of your head are all numbered. Fear not therefore: you are of more value than many woodcocks."

KJV "But even the very hairs of your head are all numbered. Fear not therefore: you are of more value than many sparrows."

Luke 24:1

TLT-1917 "Men på den förnämsta av sabbaterna [den sjunde och sista dagen i det Osyrade Brödets Högtid är den förnämsta av de tre sabbater som faller inom dessa sju dagar] kommo de, under skymningstimmen [timmen efter solnedgången], till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett."

1917 "Men på första veckodagen kommo de, tidigt i själva dagbräckningen, till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett."

TLT-KJV "Now upon the foremost of the Sabbaths [the seventh and last Day of the Feast of Unleavened Bread is the foremost among the three Sabbaths within the seven days of the Feast,] in the evening twilight hour [the hour after sunset,] they came unto the sepulcher, bringing the spices which they had prepared, and certain others with them.

KJV "Now on the first day of the week, very early in the morning, they came to the sepulcher, bringing the spices which they had prepared, and certain others with them."

John 8:2

TLT-1917 "Men vid skymningstimmen [timmen efter solnedgången] kom han åter till helgedomen."

1917 "Men i dagbräckningen kom han åter till helgedomen."

KJV   "And in the evening twilight hour [the hour after sunset] he came again into the temple, and all the people came to him; and he sat down, and taught them."

TLT-KJV   "And early in the morning he came again into the temple, and all the people came to him; and he sat down, and taught them."

John 18:28

TLT-1917 "Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu skymningstimmen [timmen efter solnedgången]. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet."

1917 "Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet."

TLT-KJV   "Then led they Jesus from Caiaphas to the hall of judgment: and it was in the evening twilight hour [the hour after sunset;) and they themselves went not into the judgment hall, lest they should be defiled; but that they might eat the passover."

KJV   "Then led they Jesus from Caiaphas to the hall of judgment: and it was early; and they themselves went not into the judgment hall, lest they should be defiled; but that they might eat the passover."

John 20:1

TLT-1917 "Men på den förnämsta av sabbaterna [den sjunde och sista dagen i det Osyrade Brödets Högtid är den förnämsta av de tre sabbater som faller inom dessa sju dagar], vid skymningstimmen [timmen efter solnedgången], kom Maria från Magdala dit till graven och fick se stenen vara borttagen från graven."

1917 "Men på första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala dit till graven och fick se stenen vara borttagen från graven."

TLT-KJV "Upon the foremost of the Sabbaths [the seventh and last Day of the Feast of Unleavened Bread is the foremost among the three Sabbaths within the seven days of the Feast,] comes Mary Magdalene in the evening twilight hour [the hour after sunset] to the sepulcher, and sees the stone taken away from the sepulcher."

KJV "The first day of the week comes Mary Magdalene early, when it was yet dark, to the sepulcher, and sees the stone taken away from the sepulcher."

John 21:4

TLT-1917 "Och i skymningen [timmen efter solnedgången], stod Jesus där på stranden; dock visste lärjungarna icke att det var Jesus."

1917 "När det sedan hade blivit morgon, stod Jesus där på stranden; dock visste lärjungarna icke att det var Jesus."

TLT-KJV "But when the twiligt hour [the hour after sunset] was now come, Jesus stood on the shore: but the disciples knew not that it was Jesus."

KJV "But when the morning was now come, Jesus stood on the shore: but the disciples knew not that it was Jesus."

Acts 5:21

TLT-1917 "När de hade hört detta, gingo de inemot skymningstimmen [timmen efter solnedgången] in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem."

1917 "När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem."

TLT-KJV "And when they heard that, they entered into the temple towards the time of the evening twilight hour [the hour after sunset,] and taught. But the high priest came, and they that were with him, and called the council together, and all the senate of the children of Israel, and sent to the prison to have them brought."

KJV "And when they heard that, they entered into the temple early in the morning, and taught. But the high priest came, and they that were with him, and called the council together, and all the senate of the children of Israel, and sent to the prison to have them brought."

Acts 12:3-6

TLT-1917 3 När han såg att detta behagade judarna, fortsatte han och lät fasttaga också Petrus. Detta skedde under det osyrade brödets högtid.
4 Och sedan han hade gripit honom, satte han honom i fängelse och uppdrog, på den sextonde [dagen i månaden; den 15:e, dvs den 1:sta dagen i högtiden, började vid solnedgången onsdagen den 25:e April år 31 CE (kl 22:20 Jerusalem time there was a 25% partial lunar eclipse)], krigsmän att bevaka honom; och hans avsikt var att efter påskhögtiden [det Osyrade Brödets Högtid] ställa honom fram inför folket.
5 Under tiden förvarades Petrus i fängelset, men församlingen bad enträget till Gud för honom.
6 "Natten före den skymningstimme [timmen efter solnedgången] då Herodes tänkte draga honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två krigsmän, fängslad med två kedjor; och utanför dörren voro väktare utsatta till att bevaka fängelset."

1917 3 När han såg att detta behagade judarna, fortsatte han och lät fasttaga också Petrus. Detta skedde under det osyrade brödets högtid.
4 Och sedan han hade gripit honom, satte han honom i fängelse och uppdrog åt fyra vaktavdelningar krigsmän, vardera på fyra man, att bevaka honom; och hans avsikt var att efter påsken ställa honom fram inför folket.
5 Under tiden förvarades Petrus i fängelset, men församlingen bad enträget till Gud för honom.
6 "Natten före den dag då Herodes tänkte draga honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två krigsmän, fängslad med två kedjor; och utanför dörren voro väktare utsatta till att bevaka fängelset."

TLT-KJV 3 And because he saw it pleased the Jews, he proceeded further to take Peter also. (Then were the days of unleavened bread.)
4 And when he had apprehended him, he put him in prison, and delivered him on the sixteenth [day of the month; the 15th, i.e. the 1st day of the Feast of Unleavened Bread, began at sunset Wed April 25, 31 CE, on which day at 10 PM occurred a 25% partial lunar eclipse] unto soldiers to keep him; intending after the Passover Feast to bring him forth to the people.
5 Peter therefore was kept in prison: but prayer was made without ceasing of the church to God for him.
6 "The night prior to the evening twilight hour [the hour after sunset] that Herod would have brought him forth, Peter was sleeping between two soldiers, bound with two chains: and the keepers before the door kept the prison."

KJV 3 And because he saw it pleased the Jews, he proceeded further to take Peter also. (Then were the days of unleavened bread.)
4 And when he had apprehended him, he put him in prison, and delivered him to four squads of soldiers to keep him; intending after Easter to bring him forth to the people.
5 Peter therefore was kept in prison: but prayer was made without ceasing of the church to God for him.
6 "And when Herod would have brought him forth, the same night Peter was sleeping between two soldiers, bound with two chains: and the keepers before the door kept the prison."

Acts 12:18

TLT-1917 "Men när skymningstimmen [timmen efter solnedgången] kommit, uppstod bland krigsmännen en ganska stor oro och undran över vad som hade blivit av Petrus."

1917 "Men när det hade blivit dag, uppstod bland krigsmännen en ganska stor oro och undran över vad som hade blivit av Petrus."

TLT-KJV "But as the evening twilight [the hour after sunset] arrived, there was no small stir among the soldiers, what was become of Peter."

KJV "Now as soon as it was day, there was no small stir among the soldiers, what was become of Peter."

Acts 16:35

TLT-1917 "Men sedan skymningstimmen [timmen efter solnedgången] hade kommit, sände domarna åstad rättstjänarna och läto säga: »Släpp ut männen.» "

1917 "Men när det hade blivit dag, sände domarna åstad rättstjänarna och läto säga: »Släpp ut männen.» "

TLT-KJV "But as the evening twilight arrived [the hour after sunset,] the magistrates sent the sergeants, saying, Let those men go."

KJV "And when it was day, the magistrates sent the sergeants, saying, Let those men go."

Acts 20:11

TLT-1917 "Sedan gick han åter upp, och bröt brödet och åt, och samtalade ytterligare ganska länge med dem, ända från skymningen [timmen efter solnedgången]; sedan begav han sig i väg."

1917 "Sedan gick han åter upp, och bröt brödet och åt, och samtalade ytterligare ganska länge med dem, ända till dess att det dagades; först då begav han sig i väg."

TLT-KJV "When he therefore was come up again, and had broken bread, and eaten, and talked a long while, ever from the evening twilight [the hour after sunset.] And then he departed."

KJV "When he therefore was come up again, and had broken bread, and eaten, and talked a long while, even till break of day, so he departed."

Acts 23:12

TLT-1917 "När det sedan skymningstimmen [timmen efter solnedgången] kommit, sammangaddade sig judarna och förpliktade sig med dyr ed att varken äta eller dricka, förrän de hade dräpt Paulus."

1917 "När det sedan hade blivit dag, sammangaddade sig judarna och förpliktade sig med dyr ed att varken äta eller dricka, förrän de hade dräpt Paulus."

TLT-KJV "And when the evening twilight [the hour after sunset] had come, certain of the Jews banded together, and bound themselves under a curse, saying that they would neither eat nor drink till they had killed Paul."

KJV "And when it was day, certain of the Jews banded together, and bound themselves under a curse, saying that they would neither eat nor drink till they had killed Paul."

Acts 27:33

TLT-1917 "När det nu led mot skymningstimmen [timmen efter solnedgången], uppmanade Paulus alla att taga sig mat och sade: »Den dag som nu [begynner] är den fjortonde dagen [i den åttonde Månen (okt-nov) 44 CE] som I haven väntat och förblivit fastande, utan att förtära något."

1917 "Medan det nu höll på att dagas, uppmanade Paulus alla att taga sig mat och sade: »Det är i dag fjorton dagar som I haven väntat och förblivit fastande, utan att förtära något."

TLT-KJV "And while the evening twilight [the hour after sunset] was coming on, Paul sought them all to take meat, saying, This day [that is now beginning] is the fourteenth day [of the eighth Moon (oct-nov) in 44CE] that you have tarried and continued fasting, having taken nothing."

KJV "And while the day was coming on, Paul sought them all to take meat, saying, This day is the fourteenth day that you have tarried and continued fasting, having taken nothing."

Acts 28:23

TLT-1917 "Sedan utsatte de en viss dag [permis från solnedgång till solnedgång] för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från skymningstimmen [timmen efter solnedgången] ända till den tolfte timmen [fram till solnedgången nästföljande afton]."

1917 "Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen."

TLT-KJV "And when they had appointed him a day [a 24 hour evening to evening permit,] there came many to him into his lodging; to whom he expounded and testified the kingdom of God, persuading them concerning Jesus, both out of the law of Moses, and out of the prophets, from the evening twilight hour [beginning at sunset] through the next following twelfth hour [ending at sunset the next day.]"

KJV "And when they had appointed him a day, there came many to him into his lodging; to whom he expounded and testified the kingdom of God, persuading them concerning Jesus, both out of the law of Moses, and out of the prophets, from morning till evening."

Hebr 9:12

TLT-1917 "gick han, icke med ord rörande morkullor och kalendrar, utan med sitt eget vittnesbörd (i ord och handling), en gång för alla in i det allraheligaste och vann en evig förlossning."

1917 "gick han, icke med bockars och kalvars blod, utan med sitt eget blod, en gång för alla in i det allraheligaste och vann en evig förlossning."

TLT-KJV "Neither by the words of Woodcocks and calendars, but by his own firsthand witness [in words and action] he entered in once into the holy place, having obtained eternal redemption for us."

KJV "Neither by the blood of goats and calves, but by his own blood he entered in once into the holy place, having obtained eternal redemption for us."

Hebr 9:13

TLT-1917 "Ty om redan ord rörande morkullor och kalendrar och spillrorna av en kalender, stänkt på dem som hava blivit orenade, helgar till utvärtes renhet,"

1917 "Ty om redan blod av bockar och tjurar och aska av en ko, stänkt på dem som hava blivit orenade, helgar till utvärtes renhet,"

TLT-KJV "For if the words of Woodcocks and calendars, and the ashes of a calendar [of YHWH] sprinkling the unclean, sanctifies to the purifying of the flesh:"

KJV "For if the blood of bulls and of goats, and the ashes of an heifer sprinkling the unclean, sanctifies to the purifying of the flesh:"

Hebr 10:4

TLT-1917 "Ty omöjligt är att Torans ord eller morkullans aftonsång skulle kunna borttaga synder."

1917 "Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder."

TLT-KJV "For it is not possible that the words of the Torah or the evening song of the Woodcock should take away sins."

KJV "For it is not possible that the blood of bulls and of goats should take away sins."

Rev 2:28

TLT-1917 "såsom ock jag har fått den makten av min Fader; och jag skall giva honom aftonstjärnan."

1917 "såsom ock jag har fått den makten av min Fader; och jag skall giva honom morgonstjärnan."

TLT-KJV "And I will give him the evening star."

KJV "And I will give him the morning star."

Rev 22:16

TLT-1917 "Jag, Jesus, har sänt min ängel för att i församlingarna vittna om detta för eder. Jag är telningen från Davids rot och kommen av hans släkt, jag är den klara aftonstjärnan."

1917 "Jag, Jesus, har sänt min ängel för att i församlingarna vittna om detta för eder. Jag är telningen från Davids rot och kommen av hans släkt, jag är den klara morgonstjärnan."

TLT-KJV "I Jesus have sent my angel to testify to you these things in the churches. I am the root and the offspring of David, and the bright and evening star."

KJV "I Jesus have sent my angel to testify to you these things in the churches. I am the root and the offspring of David, and the bright and morning star."

Ja, så långt det som har med Zipp-ooorrraaahh ordet och fågeln att göra... Dvs framför allt alla de bibeltexter där nämnda ord använts som en tidsbeteckning, olyckligtvis - eller hur avsiktligt kan det möjligen vara? - felöversatt med syfting på tidig gryning eller morgon, istället för det som uppenbarligen, och enligt ovan reciterade studier av alla textsammanhang där detta ord förekommer, och som överensstämmer med ordets egen inneboende betydelse, är den mera korrekta översättning som syftar på den skymningstimme som följer efter solnedgången...

Igår [onsdagen den 1 nov, 2017] när jag öppnade min bibel och läste lite i Apg 3 och 4, fann jag orsak att titta närmare på ytterligare ord. Jag fann då orsak att berika min tidigare förståelse av bibeltexter rörande ord som ´nattvakt´ och ett ord som tydligt syftar på dagens 12:e timme och som vanligen översatts med ordet "afton".

När jag söker i Davar3 i den Syrianska Peshittan på " *מטרתא* ", dvs det ord som översatts "nattvakt", "nattväkt", etc. får jag sju träffar: Matt 14:25; 24:43; Mark 6:48; Luke 2:8; 12:38, 39; Acts 12:10. Motsvarande sökning i SWE 1917 på " nattv* " ger motsvarande fyra träffar, nämligen: Matt 14:25; 24:43; Mark 6:48; Luke 12:38. Det visar sig att Luke 2:8 är översatt med "hålla vakt", KJV "keeping watch", samt att Luke 12:39 är översatt med "vilken stund" respektive "what hour". I Acts 12:10 är översättningarna än mer avvikande, nämligen "första och andra vakten" respektive "the first and the second ward", nämligen med hänseende till väktarna själva och inte med hänseende på någon viss del av nattens mörka timmar. Jag finner i dessa tolkningsvarianter grund för ytterligare överväganden av grundordets egentliga innebörd: Är det överhuvud taget korrekt att översätta någon av dessa sju NT-texter med hänseende till tre eller fyra så kallade nattväkter, och med hänseende till en tidsuppspaltning av nattens mörka timmar? Alternativt, skulle det lika gärna, eller hellre, vara så att numreringen "den första", "den andra", "den tredje", "den fjärde", etc. istället skulle åsyfta veckans sju dygn? Dvs, "den första natten i veckan", "den andra natten i veckan"...?

Vilka möjligheter ges, utifrån sammanhanget i var och en av dessa bibeltexter, att utröna huruvida det handlar om vissa timmar på natten, eller alternativt, vissa nätter i veckan, eller vad? Låt oss titta lite närmare på ovannämnda texter!:

Låt mig börja med den sistnämnda, Acts 12:10. Verkar det långsökt? Kanske inte nödvändigtvis!? Kom ihåg att händelserna i denna text utspelades under de sju dagar som omfattar det Osyrade Brödets Högtid (Acts 12:3, 4). Låt oss ponera att de datum som jag indikerat (se TLT Acts 12:3-6, 18 ovan), som en översättarens kommentar och på vederbörligt sätt markerad med hakparenteser, är korrekta. Detta följande kan innebära endera ett styrkande indicium, eller motsatsen, av nämnda datums sanningshalt! Vi får se vad det kan bli. I skrivande stund har jag ingen aning. Exempelvis är jag osäker på i vilken utsträckning nämnda datum är uppdaterat enligt mina senaste fynd. Ok, om mina datum är korrekta infaller högtidens första tre dagar det år detta hände, med början på respektive onsdag, torsdag, och fredag kväll vid solnedgången. Om det då skulle vara så att "första och andra vakten", vilka enligt texten i Acts 12:10 just passerat, ja, endera konkret eller symboliskt, skulle nämnda "första och andra vakt..." representera de första två av de sju högtidsdagarna. Ja, och då skulle uppenbarligen Petrus i det läget befinna sig inom ramen för den Sjundedagssabbat som började vid solnedgången på fredagen, vilken sabbat i så fall sammanföll med högtidens tredje dag. Rent praktiskt-verkligt är ju detta fullt möjligt med tanke på att Petrus fängslats på högtidens andra dag, den 16:e dagen i månaden. Detta skulle ju också stämma rätt väl med det faktum som beskrivs i Acts 12:12 rörande folket som var församlade där vid den tidpunkten. Det skulle likaledes kunna stämma rätt väl med det vi funnit rörande Acts 12:18-19 ovan rörande Herodes planerade åtgärder. För givetvis skulle det vara helt opassligt för Herodes att syssla med domstolsförhandlingar etc. under Sjundedagssabbaten, vilken Sjundedagssabbat ju givetvis allmänt respekterades av judarna där på platsen. Alternativt, om nämnda "första och andra vakt..." skulle representera den första och andra veckodagen efter nämnda Sjundedagssabbat, ja, i så fall så skulle motsvarande tredje dag i veckan infalla på högtidens sjätte dag, och efterföljande skymningstimme skulle i så fall infalla alldeles i början av högtidens sjunde och sista dag, dvs på den dag som betecknas som "den förnämsta av sabbaterna", nämligen enligt den grekiska text som ligger till grund för våra moderna bibelöversättningars åtta gånger felaktiga översättningar av typ "den första veckodagen"! Detta sista alternativa scenario är givetvis helt osannolikt med den tidsplacering jag ovan nämnt (men skulle kunna vara intressant om det gällt något annat tidsscenario då högtidsdagarna inföll på andra veckodagar).

Jag finner således att Acts 12:10 skulle kunna tänkas ge anledning att tolka grundtextens ord rörande "vakt" eller "nattväkt" etc. såsom åsyftande primärt nätter vars numrering anger vilka veckodagar, alternativt festdagar, dessa nätter ingår i. Men vi får gå vidare och titta närmare också på de övriga sex bibeltexterna vi funnit...

Så låt mig nu se närmare också på Luke 12:39. Ja, när jag betänker sammanhanget i denna vers ser jag egentligen inte någon större skillnad, vad innebörden beträffar, vare sig man använder ord som "vilken stund", "vilken nattväkt", "vilken veckodag", "vilket datum i månaden", etc.. Tanken blir ju den samma... Eller blir den verkligen det? Låt oss säga att vi troget håller oss själva inom de tidsramar vår Skapare en gång för alla, och ända sedan skapelsens början definierat för oss i och med sin egen kalender och därtill hörande tideräkning. Finns det någon verklighet i att detta kommer att innebära alldeles unika välsignelser, inte minst i form av vår Skapares och Frälsares alldeles speciella beskydd? Och hur skulle detta åtminstone till någon liten del kunna fattas och begripas av mig eller dig? När jag tänker på denna fråga inser jag åtminstone två radikala skillnader: Den ena berör den Katolska Kyrkans klara uttalanden om att helighållandet av de högtider som de skapat innebär ett tecken på ägande från deras sida, det vill säga med avseende på var och en som inordnar sig efter deras röda dagar i deras egen Gregorianska kalender. Motsvarande vad Guds ägande beträffar är ju likaledes klart och tydligt många gånger uttryckt i Bibeln, eller hur?! Det andra jag tänker på är den verklighet som kommer i följe en fast tro och övertygelse på de historiska tidsramar som definieras av Bibelns tidsangivelser, ja, och i tydlig kontrast till den otrygghet och den meningslöshet som kommer i följe en tro på evolutionsläran. Skillnaderna är ju lika stora och lika tydliga som skillnaden mellan natt och dag, mellan mörker och ljus. I följe sammanhanget i Luke 12:39 blir således lärdomen den att det gäller att göra sitt allra bästa för att sätta sig in i vår Skapares egen kalender och tideräkning, nämligen om jag verkligen är intresserad av att få erfara verkligheten av min verklige Skapares många välsignelser och beskydd. Om inte så kan jag inte ha någon aning om när tjuven kommer, ja, dvs enligt texten i Luke 12:39. Som kronan på verket lägger jag då märke också till siffrorna som betecknar just denna vers: 12 och 39! 12 står ju för lärjungaskap och 39 är ju en siffra som många gånger i historiska sammanhang allvarligt förskräckt fiendens läger, eller hur? Slutklämmen från denna text blir således även här att grundtextens, eller i vart fall arameiskans ord här inte har någon starkare anknytning till just ordet "nattväkt".

Den tredje av de tre av sju texter som inte i våra översättningar direkt knutits till ordet "nattväkt" är Luke 2:8. I den arameiska texten "מטרתא דלליא" ser jag här att "דלליא", "nattens", är skrivet i bestämd form (kännetecknat av ändelsen א-) samt att det är en genitivform (förstavelsen -ד) knutet till ordet "מטרתא". Textsammanhanget ger vid handen att herdarna "höll" sig till nämnda "väkt", och textsammanhanget visar ju rätt klart vilken rik välsignelse som låg i detta för deras del. Jag tänker då givetvis på hur detta förhållande hade konsekvensen att de förstod och tog emot de tecken som Skaparen hade att ge dem. De fick ju den välsignelsen att de redan från första början fick glädja sig storligen, och strax därefter fick de möta den nyfödde frälsaren själv som de tydligen också förstod att känna igen och glädja sig åt! Jag ser således i denna text en spegelbild av texten ovan nämnd, Luke 12:39. Likväl i bjärt kontrast beträffande dem som var förberedda (herdarna i Luke 2:8) och de som inte var förberedda (husbonden i Luke 12:39). Kontrasten mellan Luke 2:8 resp Luke 12:39 påminner mig om skillnaden mellan de två grupperna av jungfrur i Yeshu liknelse om de tio jungfrurna. Poängen blir återigen den att det är oerhört viktigt - om man vill bli frälst - att man lär känna Guds alla högtidsdagar och den kalender som därtill är intimt förbunden, nämligen så som den definieras mest centralt i Lev 23:1-44. Dessutom, om ordet "מטרתא" i sig själv varit knutet till just en "nattvakt", varför skulle det då, som här, i Luke 2:8, krävas en specifikation av ordet, och en anknytning, till ordet "natt"? Det blir uppenbart att "מטרתא" inte alls i sig själv åsyftar en "nattväkt"! Eftersom varje dygn består av en natt och en dag, en mörk och kallare del, och en ljus och varmare del, så ser jag denna text som en påminnelse om att det även är av största vikt att på ett korrekt sätt förstå varje natts tidskorrelation relativt Skaparens egen kalender och tideräkning.

Så hur kommer då lärdomarna från sistnämnda tre av sju bibeltexter att återverka på de första fyra av sju träffar rörande ordet "מטרתא"?

I Luke 12:38 finner vi "מטרתא" knutet till "den andra" respektive "den tredje" samtidigt som sammanhanget tydliggör att "deras herre finner dem vakande". Ja, för mig i detta sammanhang kommer detta att innebära det samma som att dessa "tjänare" är vakna för tidssammanhanget så som det kan refereras endast med hjälp av "deras herre[s]" egen kalender och tideräkning. Återigen då en tydlig hänsyftning till den naturligt inneboende kraft som Skaparen lagt in i samtliga de instruktioner han delgivit oss medelst Lev 23:1-44. Det torde återigen poängteras att denna text på intet sätt knyter ordet "מטרתא" till just natten, som i ord som "nattväkt" etc.!

I Mark 6:48 finner jag de tre orden "מטרתא רביעיתא דלליא" ["nattens; den fjärde; (vakten, stunden, dygnet, eller kanske med syftning på den fjärde stjärnan som blir synlig i samband med att det allra sista av dagens ljus försvinner från himlavalvet)"] förbundna med varandra. Att det handlar om en nattlig händelse är ju därmed tydligt, men huruvida genitiv formen i ordet "דלליא", nattens, är att hänföra till enbart ordet "den fjärde", "רביעיתא", eller, alternativt, till båda orden i termen "מטרתא רביעיתא", finner jag mindre klart. Ja, åtminstone vad beträffa språkets eget inneboende format. När jag emellertid betänker det som blivit tydligt för mig efterhand som jag mer och mer lärt mig förstå antikens människors sätt att läsa stjärnhimlen... Ja, det är att den signifikanta tidpunkten för deras observationer hade att göra med endera de allra första tre eller fyra himlakropparna som blev synliga på himlavalvet efter solens nedgång om aftonen, eller annars de allra sista himlakropparna bland dem som försvann i samband med solens uppgång på morgonen. Med tanke på den tidpunkt, den tolfte timmen, "afton", "רמשא" och den tid det måste tagit lärjungarna att fara med båten de 25-30 x 200 meter som tycks anges enligt John 6:19, och tydligen i ganska blåsigt väder, förefaller det mig troligast att tidpunkten för denna händelse utspelas i samband med att det sista av dagens ljus försvinner och det blir helt mörkt (nymånen har gått ner och endast stjärnorna är synliga mellan molntussarna). Detta förhållande understryks ytterligare av det faktum jag funnit rörande texter som denna vilka beskriver tidpunkten för Yeshu observationer av nymånen, vilka observationer alltid görs i samband med solnedgången. Uppenbarligen utspelades händelsen i denna vers efter att Yeshu var klar med dessa sina observationer i skymningstimmen, samt efter att han därefter haft tid att gå från sin observationsplats till den plats där lärjungarna i båten just då befann sig. Å andra sidan, eftersom de fem till sex kilometer som nämns per John 6:19 även motsvarar det totala avståndet mellan Kapernaum och Gennesarets nordöstra strand, stranden västnordväst om Ramot där det berg som sannolikt åsyftas är beläget (Matt 14:23; Mark 6:46; John 6:15), och i följe Matt 14:24, 31-34; Mark 6:48, 51-54, samt John 6:21 finner jag det mera troligt att denna händelse utspelade sig innan de kommit särskilt långt på denna sin roddtur till Kapernaum. Men, lägg märke till detta: Om den felöversättning "morgon" eller "tidigt på morgonen, som vanligtvis återfinns i våra moderna västerländska bibelöversättningar i samband med arameiskans "שפר" verkligen istället betyder "den tolfte timmen", ja, varför finner vi inte då detta ord, "שפר", också i denna text? Ja, i Mark 6:47 finner vi ju ordet "רמשׂא", "dagens tolfte timme", så uppenbarligen är skymningstimmen inte behövlig för de händelser som utspelas dels före, dels efter skymningstimmen enligt dessa textavsnitt. Således, åtminstone för min del, ytterligare en indikation på att ordet "שפר" åsyftar just "skymningstimmen" och inte "gryningstimmen"! Och vad beträffar Mark 6:48 så kommer ju då kontentan också att bli att det ytterligare tidssammanhanget i bibeltexten måste få avgöra huruvida denna text åsyftar "den fjärde nattväkten", etc., den fjärde natten i den veckan, eller, allra troligast, den tidpunkt då en fjärde stjärna blev synlig på kvällshimlen, den stjärna som indikerar att skymningstimmen är slut.

Med hjälp av mitt astronomiprogram Starry Night Backyard finner jag att Yeshu med all sannolikhet inte lyckades observera denna nymåne om denna händelse utspelades redan under mars månad. Tiden mellan solnedgång och månens nedgång var visserligen då tillräcklig, 49 minuter, men den belysta delen av månen var allt för liten, bara 0.96%. Nämligen om aftonen onsdagen den 17 mars år 17 CE. Det minsta jag sett rapporterat i samband med en lyckad observation av nymånen med hjälp av bara ögats hjälp ligger runt 1.15%! Den astronomiska fullmånen dessförinnan blev först synlig efter solens uppgång den 2 mars 17 CE, så om Yeshu spanade efter en eventuell nymåne redan den 14:e dagen därefter skulle denna händelse i Mark 6:48 kunna dateras till onsdag morgon den 17 mars 17 CE. Men det finner jag aningen osannolikt. Alternativt finner jag att nymånen först var observerbar vid solnedgången fredagen den 16 april 17 CE. Tiden mellan solens och månens nedgång (engelska: "the lag time" eller bara "lag") var då 106 minuter och månens illumination var 3,53%. Denna nymåne borde varit väl synlig för Yeshu om vädret i övrigt var något så när ok. Detta senare skulle ju stämma rätt bra med att Yeshu kom till dem där på sjön strax efter Sjundedagssabbaten början. Med tanke också på det faktum att första månadens nymåne inte nödvändigtvis är synlig före April månad, vilket faktum ju ytterligare styrks av första månadens placering år 19 CE då Yeshu korsfästelse ägde rum, finner jag det sistnämnda alternativet, 16 april 17 CE, mest troligt. Resultatet innebär att denna händelse enligt Mark 6:48 utspelades fredagskvällen den 16 april 17 CE. Således också att frasen i Mark 6:48 åsyftar inte "fjärde nattväkten", men hellre "den stund på dygnet som begynner i och med att den fjärde stjärnan blir synlig på himlavalvet". Ja, snarare än en tolkning innebärande att denna händelse utspelades under loppet av veckans fjärde dygn, onsdagen den 17 mars 17 CE, mellan solens nedgång på tisdagen och skymningstimmens avslutning på onsdagen. Problemet med denna lösning (April) är dock inte så litet, eftersom jag tidigare funnit att den Åttonde Dagens Högtid, Tishri 22, 17 CE enligt Luke 9:28, 33 inföll med en början vid solnedgången vid slutet av den Sjätte Dagen i veckan, Matt 17:1, 4; Mark 9:2, 5. En sådan tidsplacering [Based on Sun Oct 10, 17 CE New Moon at the Jerusalem horizon: Lag:40 min; Illum.: 3.97%. Thus, Tishri 22, 17 CE. Thus, Tishri 22, 17 CE begins at sunset Sun Oct 31, !7 CE] fungerar inte om månad nummer ett inte börjar förrän i april 17 CE. Eftersom jag påminner mig ett flertal starka pusselbitar vilka förbinder denna händelse på förklaringsberget med år 17 CE, finner jag det osannolikt att det som ovan diskuterats rörande Mark 6:48 skulle vara starkt nog att förändra det jag hitintills funnit med avseende på nämnda starka pusselbitar. [Det var i själva verket så att jag under flera år tidigare haft en annan tidsplacering av korsfästelsen (18 CE) och att just denna händelse på förklaringsberget och dess tidsrelation till korsfästelseåret blev grundläggande för en förändring av min tidigare placering av korsfästelsen, nämligen från år 18 CE till år 19 CE.] Möjligen skulle jag kunna tänka mig att Yeshu, och därmed också hans lärjungar, räknat månad nummer ett enligt samma senare placering fram till tiden för händelsen på förklaringsberget uppe på ett högt berg norr om Gennesarets sjö, och att detta i så fall varit orsak till att de inte istället befann sig i Jerusalem i samband med denna högtid enligt Torans instruktioner. Ja, i så fall, kan jag ju tänka mig att Yeshus samtal med Elia och Mose berörde just denna tidsplacering och ledde till att Yeshu själv och hans lärjungar fick ändra sin månadsdatering av denna händelse på förklaringsberget från den sjätte till den sjunde månaden. Ja, jag har ju också själv under de senaste åren genomgått en liknande förändring i min egen månadsräkning. Frågan har i grunden att göra med utsträckningen av det område inom vilken säden skall bedömas såsom aviv [ett visst mognadsstadium av korn] eller ej, nämligen i ett stadium sådant att mogen säd kommer att finnas tillgänglig inför den anstundande Viftofferssabbaten. Ja, endera om kornets mognad skall bedömas utifrån det som växer på hög höjd i Jerusalems (860 m.ö.h.) omedelbara närhet, eller annars där säden först börjar mogna längst nere vid foten av berget Jerusalem, ja, ända nere i Jordandalen (400 m.u.h.!) eller i öknen Negev. Och är det inte ett faktum att såväl Mose som Elia har högst fundamentala kopplingar till just detta med vår Skapares egen tideräkning och kalender. I följe Petrus uttalande i samband med händelsen på förklaringsberget, liksom hänvisningen till den åttonde dagen enligt Luke 9:28, är det ju uppenbart att det där och då finns förutsättningar för att göra kopplingar till lövhyddohögtiden och till den Åttonde Dagens Högtid. De grekiska ord som [felaktigt] översatts "efter sex dagar" torde entydigt syfta istället på det nya dygn som börjar vid solnedgången i slutet av den Sjätte Dagen [i veckan]. När jag söker [i Davar3] på vart och ett av de första åtta orden av Luke 9:28 i den Syrianska Peshittan, i synnerhet då med tanke på hänsyftningen i orden [3], [4], [5], [6], och [9] [i den Syrianska Peshitta texten], finner jag en översättning enligt följande mera korrekt [numrering enligt nyss sagda]: "Och[2] det hände sig[1] efter[3] detta[5] samma[6] tal[4]: Dag[8] Åtta[7] tog[9] Yeshu[10] Simon[11]..." Det står alltså, tydligt åtminstone för mig, att "dag åtta", dvs Den Åttonde Dagens Högtid, i Luke 9:28 betecknar exakt samma bibliska dygn som "dag sex" [i veckan] enligt Matt 17:1, 4; Mark 9:2, 5. En sådan pusselbit är ju ganska exakt och kan endast placeras i ett av sju år (i genomsnitt).

Det är tryggt att veta att den verklighet som varit, vad det den var, och att det i följe därav alltid finns en korrekt lösning på frågor som dessa! Jag finner det fantastiskt att om och om igen få erfara hur Gud ger mig den ena insikten efter den andra när jag uppriktigt gör mitt bästa att vara lyhörd för de oftast oväntade uppslag som Han visar mig. Så, medan vi väntar på ett mera tydligt svar på just Mark 6:48, rörande "fjärde nattväkten", låt oss gå vidare och titta närmare även på de sista tre av de sju texterna ovan.

Matt 24:43 [Se citat nedan!]: Den Syrianska Peshittans arameiska ord "מטרתא" och Textus Receptus grekiska ord "φυλακη", G5438, [jämför Davar3] motsvaras i Shem Tovs Hebrew Matthew av ordet "שעה". Enligt Strongs Hebrew and Chaldee Dictionary H8159 och H8160 betyder detta ord "to gaze at or about...; a look, i.e. a moment...", dvs "ett ögonblick, en viss punkt i tiden". I Matt 24:43 specificeras detta ord inte på något sätt.

Matt 14:25 [Se citat nedan!]: Här använder Shem Tovs Hebrew Matthew ett annat ord än i Matt 24:43, nämligen ordet "משמרה", Strongs H4930: "a peg: KJV - nail", dvs en spik etc.. Detta ord är till sin konstruktion en substantivering av verbet "שמר", att vakta, och det ligger då nära till hands att koppla H4930 till de närliggande H4929 och H4931 vilka Strongs Dictionary kopplar till ord som vakt, väkt, väktare, etc., men en sådan koppling torde inte vara primärt inneboende i H4930 "משמרה". Tvärtom, jag ser i detta ord ytterligare ett exempel på Bibelns och den gamla hebreiskans genomgående fokusering på den första gränspunkten rörande varje tidsintervall, nämligen så att denna första tidpunkt definierar namnet på hela det intervall som följer, i detta fall "natten". I Shem Tov's Hebrew Matthew 14:25 finner vi orden "למשמרה הרביעית מהלילה", vilka tre hebreiska ord innefattar vart och ett av följande sex svenska ord: "Inemot den fjärde tidpunkten efter natten[s början]". Frågan är då bara vilken "fjärde tidpunkt" som åsyftas? Med tanke på den traditionellt Judiska definitionen av sabbatens slut som den tidpunkt då tre stjärnor blivit synliga på himlen, skulle jag gott kunna tänka mig att nämnda "fjärde tidpunkt" skulle kunna peka på den fjärde stjärnan, eller på den tidpunkt då man inte erfar några som helst rester av den tidigare dagens ljus, dvs efter skymningstimmens slut. Ja, en sådan tidsplacering finner jag avsevärt mycket mera i linje med bibeltextens fakta i övrigt. Eller är det kanske inte tydligt att skeppet med lärjungarna fortfarande var inom synhåll för det berg där Yeshu befann sig enligt Mark 6:47, 48, nämligen alldeles i början av sin fem eller sex kilometer långa roddtur i svår motvind med destination Kapernaum? Jag finner därför att Yeshu hade mindre än två timmar på sig för sin vandring uppifrån sin observationsplats på berget och sedan längs stranden gentemot den plats där skeppet med lärjungarna då befann sig. Ja, snarare än att tolka situationen som att lärjungarna kämpat och rott bortemot tolv timmar i nattmörkret innan Yeshu kom dem till hjälp?! I detta sammanhang finner jag det också på sin plats att titta lite närmare på de hebreiska ord som via arameiskan och grekiskan i våra bibelöversättningar återfinns med ord som "gående på vattnet". Hebreiskans ord enligt Matt 14:25 är kort och gott: "הולך בים", vilka ord bokstavligen betyder "han gick/vadade/färdades/simmade i vattnet". I den Syrianska Peshittans arameiska finner vi motsvarande hebreiska ord översatta med orden "מהלך על מיא", vilka arameiska ord bokstavligen torde betyda "gående på/över vattnet". Grekiskans vidareöversättning blir sedan "περιπατων επι της θαλασσης", vilket torde översättas som "gående på havet" (Strongs G2281). På svenska använder vi som oftast uttrycket "gå och bada". Engelskan har motsvarande i uttrycket "go swimming". Att hebreiskan och arameiskan använder olika uttryck för samma sak finner jag på intet sätt märkligt, men att sedan den grekiska översättningen byggt vidare på arameiskans uttryck utan att beakta den vardagliga verkligheten bakom orden finner jag olyckligt, medan det samtidigt är ett gott exempel på viskningslekens och skvallrets verklighet. Alltså något som säkerligen skvallrets namne, Satan och Djävulen själv, säkerligen kan använda sig av i syfte att göra bibelns ord till något som mera låter som en saga än som den verklighet den är, och som han därmed lättare kan bruka för att ytterligare öka på antalet av sina egna efterföljare. Att DuTillet's Hebreiska Matteus följer den arameiska texten och inte den hebreiska grundtext som återspeglas av Shem Tov´s Hebrew Matthew är för mig bara ytterligare en indikation på att DuTillet´s hebreiska Matteus är en bakåt-översättning från arameiskan snarare än en transkription från den ursprungliga hebreiska källan. Mera om detta längre ner i detta mejl...

I slutänden av alla dessa sju bibeltexter finner jag således inte någon text som ger grundad anledning att översätta detta arameiska ord, "מטרתא", med termer eller ord som syftar på en viss "nattväkt" bland tre eller fyra dylika nattväkter. Kanske får jag därmed föreslå följande översättningar såsom mera överensstämmande med den verklighet som respektive författare ursprungligen avsett och beskriver:



Matt 14:25

Shem Tov's Hebrew Matthew "למשמרה הרביעית מהלילה בא להם יש״ו הולך בים"

Syrianska Peshittan "במטרתא דין רביעיתא דלליא אתא לותהון ישׂוע כד מהלך על מיא"

DuTillet's Hebrew Matthew "ויהי ברביעית באשמורת הלילה ויבא אליהם וילך על הים"

TLT-1917 "Men vid [tiden för] den fjärde väktaren [då en fjärde stjärna först blir synlig på natthimlen; vid nattmörkrets inbrott efter skymningstimmens slut] kom Jesus till dem, gående i vattnet [eller simmande i de långgrunda vattnen längs Gennesarets nordöstra strand]."

1917 "Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön."

TLT-KJV "And at the time of the fourth watcher [a fourth star becoming visible after the end of twilight and at the beginning of night,] Jesus came to them, walking [or swimming] in the [shallow] water[s of the northeastern shore of Gennesareth]."

KJV "And in the fourth watch of the night Jesus went to them, walking on the sea."

Matt 24:43

Shem Tov's Hebrew Matthew "זאת תדעו אם היה יודע איזו שעה הגנב בא ישמור ולא יעזוב לחבור ביתו"

Syrianska Peshittan "הדא דין דעו דאלו ידע הוא מרא ביתא באידא מטרתא אתא גנבא מתתעיר הוא ולא שׂבק הוא דנתפלשׂ ביתה"

DuTillet's Hebrew Matthew "ודעו זאת אם ידע בעל הבית באיזו שעה הגנב יבא באמת הוא ישקוד ולא יניח לחתור את ביתו"

TLT-1917 "Men det förstån I väl, att om husbonden visste vid vilken tidpunkt [med hänsyftning till Lev 23:1-44?!] tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus."

1917 "Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus."

TLT-KJV "But know this, that if the manager of the house had known at what point in time [as defined per Lev 23:1-44?!] the thief would come, he would have watched, and would not have suffered his house to be broken up."

KJV "But know this, that if the manager of the house had known in what watch the thief would come, he would have watched, and would not have suffered his house to be broken up."

Mark 6:48

TLT-1917 "Och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. Men vid [tiden för] den fjärde väktaren [då en fjärde stjärna först blir synlig på natthimlen; vid nattmörkrets inbrott efter skymningstimmens slut], kom han då till dem, gående längs sjön [strax ovan vattenlinjen längs stranden], och skulle just gå förbi dem."

1917 "Och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. Vid fjärde nattväkten kom han då till dem, gående på sjön, och skulle just gå förbi dem."

TLT-KJV "And he saw them toiling in rowing; for the wind was contrary to them: and  at the time of the fourth watcher [a fourth star becoming visible after the end of twilight and at the beginning of night,], he comes to them, walking along the sea [above the water line of the shore,] and would have passed by them."

KJV "And he saw them toiling in rowing; for the wind was contrary to them: and about the fourth watch of the night he comes to them, walking on the sea, and would have passed by them."


Luke 2:8

TLT-1917 "I samma nejd voro då [Dag Tre i veckan; med början vid solnedgången måndagen den 28 maj år 15 BCE, Den kväll då nymånen först blev synlig. Eller möjligen??, med början vid solnedgången till den Tredje Dagen i Det Osyrade Brödets Högtid, vid solnedgången söndag den 15 april, 15 BCE, eller annars vid solnedgången tisdagen den 15 maj, 15 BCE?] några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord."

1917 "I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord."

TLT-KJV "And there were in the same country shepherds abiding in the field, keeping watch over their flock by night." [An event that may be dated to Day Three of the week, beginning at sunset Monday May 28, 15 BCE. The evening of the first visible New Moon. Or else??, perhaps to the sunset beginning The Third Day of the Feast of Unleavened Bread, beginning at sunset Sunday April 15, 15 BCE, or else at sunset Tuesday May 15, 15 BCE]

KJV "And there were in the same country shepherds abiding in the field, keeping watch over their flock by night."

Luke 12:38

TLT-1917 "Och vare sig han kommer under den andra tidpunkten/högtiden [pingstsabbaten] eller under den tredje [den sjunde månadens högtider; jämför Lev 23:1-44!] och finner dem så göra -- saliga äro de då."

1917 "Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då."

TLT-KJV "And if he shall come in the second appointed time/feast [the Day of (Seventh Day) Sabbaths=Pentecost,] or come in the third appointed time/feast [the feasts within the seventh Moon; cf. Lev 23:1-44!,] and find them so, blessed are those servants."

KJV "And if he shall come in the second watch, or come in the third watch, and find them so, blessed are those servants."

Luke 12:39

TLT-1917 "Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund [vilken av Guds egna högtider; med hänsyftning till Lev 23:1-44?!] tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus."

1917 "Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus."

TLT-KJV "And this know, that if the manager of the house had known what hour [what Feast of the Creator; as defined per Lev 23:1-44?!] the thief would come, he would have watched, and not have suffered his house to be broken through."

KJV "And this know, that if the manager of the house had known what hour the thief would come, he would have watched, and not have suffered his house to be broken through."

Acts 12:10

TLT-1917 "När de så hade gått genom första och andra vakten [en dubbelbetydelse?, dvs syftande också på "den första och andra dagen [i det Osyrade Brödets Högtid]"; dvs Aviv 15 & 16. Den 15:e, dvs den 1:sta dagen i högtiden, började vid solnedgången onsdagen den 25:e April år 31 CE (baserat troligen på kornets mognad nära Jerusalem). Klockan 21:50-23:35 lokal tid i Jerusalem syntes då en 25% partiell månförmörkelse. Märk väl att detta i så fall är en händelse som efter dessa två Bibliska högtidsdagar inföll i början av en Sjundedagssabbat!], kommo de till järnporten [jämför Daniel 2:1-49; Rev 18:4!] som ledde ut till staden. Den öppnade sig för dem av sig själv, och de trädde ut och gingo en gata fram; och i detsamma försvann ängeln ifrån honom."

1917 "När de så hade gått genom första och andra vakten, kommo de till järnporten som ledde ut till staden. Den öppnade sig för dem av sig själv, och de trädde ut och gingo en gata fram; och i detsamma försvann ängeln ifrån honom."

TLT-KJV "When they were past the first and the second ward [a double meaning?, that is, pointing also to "the first and the second day" [of the Feast of Unleavened Bread.] The 15th, i.e. the 1st day of the Feast of Unleavened Bread, began at sunset Wed April 25, 31 CE (as likely based upon aviv close to Jerusalem.) At 21:50-23:35 local time in Jerusalem on that day a 25% partial lunar eclipse was visible. Notice that, if so, this event, at the end of those two feast days, occurred at the beginning of the Seventh Day Sabbath,] they came to the iron gate [cf. Daniel 2:1-49; Rev 18:4!] that leads to the city; which opened to them of his own accord: and they went out, and passed on through one street; and immediately the angel departed from him."

KJV "When they were past the first and the second ward, they came to the iron gate that leads to the city; which opened to them of his own accord: and they went out, and passed on through one street; and immediately the angel departed from him."

.
.
.
Så kommer jag då till den tredje text Gud visade mig i Bibeln inom någon dag efter det Han visat mig de sistnämnda sju texterna ovan. Nämligen ordet "afton" enligt 1917 års översättning av Acts 4:3, samt efter jämförelse med Matt 20:8 där samma arameiska ord återfinns:

1917 Acts 4:3 "Därför grepo de dem nu och satte dem i fängsligt förvar till följande dag, eftersom det redan var afton."

KJV Acts 4:3 "And they laid hands on them, and put them in hold to the next day: for it was now eventide."

Shem Tov's Hebrew Matthew 20:8: "ויהי לעת ערב ויאמר בעל הכרם לניצב על הפועלים קרא אותם ואתן להם שכרם. ויחל באחרונים ויכל בראשונים."

Syrianska Peshittan Matthew 20:8: "כד הוא דין רמשׂא אמר מרא כרמא לרביתה קרי פעלא והב להון אגרהון ושׂרא מן אחריא ועדמא לקדמיא"

DuTillet's Hebrew Matthew 20:8: "וכשהיה ערב אמר אדון הכרם למפרנסו קרא לפועלים והשיב להם שכר ותחל מהראשונים עד האחרונים"

1917 Matt 20:8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

KJV Matt 20:8 "So when even was come, the lord of the vineyard said to his steward, Call the laborers, and give them their hire, beginning from the last to the first."
9 And when they came that were hired about the eleventh hour, they received every man a penny.
10 But when the first came, they supposed that they should have received more; and they likewise received every man a penny.
11 And when they had received it, they murmured against the manager of the house,
12 Saying, These last have worked but one hour, and you have made them equal to us, which have borne the burden and heat of the day.

Det arameiska ord som i dessa två bibeltexter översatts med ordet "afton" är "רמשׂא". Motsvarande term i Shem Tov´s Hebrew Matthew är "לעת ערב", vilken hebreiska term, med detta exakta format, återfinns fyra gånger (Matt 14:23; 20:8; 26:20; 27:57) i Shem Tov´s Hebrew Matthew, och vilken term bokstavligen betyder "inemot aftonstunde(n)", "före kvällstimme(n)", "före mörkertimme(n)", "inför mörkertimme(n)", "före skymningstimme(n)", dvs "före solnedgångstimme(n)" och "före en skymningstimme väl identifierad av morkullans - Zipporans - kvällsvana". Hur mycket tydligare kan det bli?! Jo, med lite lite eftertanke rörande Yeshus ord enligt Matt 20:8-12 ovan, särskilt med tanke på Bibelns princip och starkt understrukna betoning på begynnelsen av varje angiven tidpunkt och datum, ja, vad finner jag då i Matt 20:9, 12? Jo, dessa sista arbetare jobbade en enda timme eller ännu mindre, nämligen från någon gång under den 11:e timmen på dagen och intill dess de under loppet av den 12:e timmen blev kallade för att ta emot sin lön. Den 12:e timmen på dagen användes uppenbarligen i detta textsammanhang, främst för att avsluta dagens arbete och för att betala ut den överenskomna lönen. Som jag förstått saken så delades under Nya Testamentets tid, tiden mellan soluppgången och solnedgången upp i tolv lika delar, tolv timmar, vilka tolv timmar mera exakt definierades av de s.k. vattenklockor som byggts i vissa städer och byar sedan några århundraden före denna tid. Intressant nog finner jag ytterligare en variant av samma hebreiska term "בעת ערב", nämligen i Shem Tov´s Hebrew Matthew 14:15. Uppenbarligen betecknar texten i vers 15 en händelse som ägde rum före den händelse som beskrivs i vers 23. Då "-ל" är en förstavelse/bokstav som innebär "före, innan, inför, etc.", nämligen i kontrast till "-ב", vilken betyder "i, inuti, vid, etc." hade jag kunnat förvänta mig att tidsrelationen mellan dessa två format hade varit den omvända. Men fakta är fakta, verkligheten är vad den är, och detta faktum understryker bara att "-ל", "före", eller här tydligen hellre "inför", i de första fyra texterna är att hänföra till det mörker, "ערב", som karaktäriseras den första delen av bibeln dygn och som tydligt nog, enligt dessa bibeltexter, omfattar även den tolfte timmen, dvs timmen före solens nedgång, skymningstimmen, "עת ערב". Ja, verkligheten är ju enkelt nog den att när skuggorna börjar bli långa, aftonhimlen börjar färgas röd, och solen närmar sig horisonten, ja, redan denna timme är att hänföra till början på nästa dygn, inte då minst i samband med sabbatens ingång och välkomnande. Precis som arbetarna som då får sin belöning, så står de också inför att då bli välkomnade in i sabbatens och sin Herres vila, ja, i god tid och utan överdriven stress innan solen försvinner bakom horisonten, innan nymånen vanligen blir synlig och innan morkullan vanligtvis börjar sin regelbundna flygning i skymningstimmen som följer.

Rent grammatiskt finner jag här att termens båda ord är förbundna med varandra på så sätt att ett substantiv åtföljs av ett beskrivande adjektiv. Därtill kommer sedan att förstavelserna ה ב ל מ inte vanligen kombineras med varann, vilket ofta kan leda till mångtydighet innebärande att ett ord eller en term kan tolkas som såväl bestämd form, ה, som obestämd form, eller som här i Matt 14:15, "בעת ערב", där förstavelsen "-ב" kan tänkas dölja vilken eller vilka som helst av de övriga tre, ה ל מ. Så långt den hebreiska grammatiken i sig själv. Sammanhanget i Matt 14:15, 23 visar dock klart tidsrelationen mellan termerna "לעת ערב" respektive "בעת ערב" i Matt 14:15, 23, och i den ordningsföljden, åtminstone så långt som denna bibelberättelse angår. Det förefaller mig uppenbart att "עת ערב" är en term som i sig själv åsyftar det nya dygnets början, särskilt då med hänsyftning på det som har med mörkrets första gräns att göra. Det är ju inte heller alla dagar eller alla situationer då det är möjligt att se exakt när solen går ner, och det är ju långt ifrån alla årstider då morkullans regelbundna aftonsång finns att tillgå som tidsreferens. Det kan då vara mera praktiskt och mera korrekt att använda dessa kanske mera subjektiva termer, och att då även förstå att termen "לעת ערב" även innefattar åtminstone resten den 12:e timme som redan är och det mörker som man står inför. Med detta synsätt finner jag det också naturligt att förstå termen "בעת ערב", enligt textsammanhanget i Matt 14:15, 23, som så att så snart man är inne i, "-ב", dagens 12:e timme så står man samtidigt också inför allt det som följer, allt längre skuggor, solnedgången, och all den vila och vederkvickelse som hör därtill. Den viktigaste poängen och lärdomen som jag själv upplever i detta är att även åtminstone någon timme innan solnedgången borde räknas som en del av sabbatens vila. Efter denna min nya upptäckt rörande sabbatstidens utsträckning i tiden, och efter ytterligare någon dags eftertanke finner jag ytterligare verifikation för denna min nya lärdom i ytterligare två bibeltexter jag redan bearbetat inom ramen för detta min mejl som med tiden blivit en lång artikel. Den andra av de texter som därvid kommer till mig är den text i Mark 13:35, i vilken text jag tidigare undrat en del över ordningsföljden mellan de tidpunkter som Yeshu där lyfter fram. Men nu, i ljuset av denna min nya lärdom finner jag att Mark 13:35 i exakt ordning beskriver fyra tidpunkter, vilka i korrekt följd beskriver Bibelns och vår Skapares definition på ett helt dygn, ända från första början och ända till dess slut. Således även innefattande den verklighet jag tidigare upptäckt rörande dagarnas länkningar till varandra, precis som länkarna i en kraftfull kätting. Sist och slutligen då också den första av sistnämnda två verifierande texter, nämligen Matt 20:1, den text som intill skrivande stund (i samband med min återblick över, och mitt efterarbete av detta mitt mejl) synts mig gåtfull med avseende på Shem Tovs kontra Syrianska Peshittans respektive ordval, nämligen orden "בקר", vanligen översatt som "morgon", mera korrekt syftande på hela den ljusa delen av dygnet, respektive "צפרא", "skymningstimmen" [vanligen felaktigt översatt som "morgon"] i följande:

Shem Tov's Hebrew Matthew 20:1
"אחר זה אמר יש״ו לתלמידיו מלכות שמים דומה לאדם יחיד אדון ביתו המשכיר בבקר לשכור פועלים"

Syrianska Peshittan MattheFinalDuHarTjanatClipboardw 20:1
"דמיא גיר מלכותא דשׂמיא לגברא מרא ביתא דנפק בצפרא דנאגור פעלא לכרמה"

Här finner jag således att även dessa skillnader beskriver en verklighet som ligger i att även i Nya Testamentet finner jag stöd för den definition för ordet "בקר" som jag funnit redan i Genesis 1:5. Ordet är ju vanligen översatt som "morgon", men mera korrekt, torde det förstås såsom omfattande hela den ljusa och varma delen av ett dygn eller av ett år. Motsvarande gäller givetvis då även nämnda ords motsats, "ערב", vanligen översatt som "afton", men mera korrekt förstått såsom omfattande hela den mörka och kalla delen av ett dygn eller av ett år.

Däremot finner jag inte att prepositionerna "-ב" respektive "-ל", så som de brukas i dessa textsammanhang, skulle beteckna någon inbördes tidsrelation, nämligen på så att den ena nödvändigtvis måste komma före den andra i tiden. Vid närmare eftertanke rörande innebörden i prepositionerna -ב respektive -ל, nämligen på basis av ovan nämnda tidsrelationer dem emellan, samt på basis av respektive bokstavsords (לפני בלי בין בית) inneboende betydelse, finner jag att לפני och -ל i detta sammanhang bäst torde tolkas som ett nu, något nuvarande, en verklighet man står "inför" just nu, dvs snarare än som i ordet "före" en viss tidpunkt. Kanske ligger det också något i att ordet לאמד, vilket är bokstaven ל:s ordalydelse, betyder "piska", kanske som i att vara tvungen att inse verkligheten i nuets inneboende kraft, som "att känna sig piskad att...". Orden "בלי בין בית", å andra sidan, representerar ju något mera vilande, avstressande, nämligen "hem, hus, by; emellan; utan", ja, där man redan vederbörligen förberett sig så att man inte känner sig "piskad" av en plötsligt påträngande verklighet.

I vanligt svenskt tidstänk glömmer vi nog som oftast också att den 11:e timmen börjar redan klockan 10, och att tidpunkten mellan den 10.e och 11:e timmen är just när klockan slagit 10 och när således 10 hela timmar fullbordats. Samma torde gälla även vårt vanliga sätt att beteckna vår ålder i år eller månader etc.. Den som jobbar under den 11:e timmen kan således vila i sitt hem, ב, bara fram till klockan 10! Kanske kan detta något hjälpa till att förstå hebreiskans bruk av dessa prepositioner, nämligen -ב respektive -ל ? Och visst är det sant också att man börjar märka att skuggorna blir allt längre och längre, och, i synnerhet inomhus, märker man att det börjar skymma redan under den sista timmen före solnedgången, den 12:e timmen, den timme då, i dessa texter, "לעת ערב" beskriver en specific händelse i nuet. För att ytterligare understryka riktigheten i detta tidstänk i samband med dessa bibeltexter tror jag vi gör klokt i att sätta oss in i den verklighet som ligger i att nymånen vanligen först observeras några få minuter efter solens nedgång, men någon gång redan strax innan solnedgången. Ja, liksom även morkullan undantagsvis även kan göra sitt första flyg innan solens exakta nedgång. Om därför Yeshu skulle hinna ta sig upp till någon lämplig observationshöjd var det därför nödvändigt för honom (som i att han var "piskad" av verklighetens tidsrelationer...) att avlägsna sig från folket och från lärjungarna dessförinnan! Observera att detta förhållande gäller hebreiskan, inte nödvändigtvis arameiskan. Därav kan lätt följa att arameiskan kommer att ganska effektivt skyla detta hebreiska tidstänk, och sammalunda sedan rörande varje grekisk översättning som i sin tur bygger på en arameisk översättning av den hebreiska grundtexten. Papias var en av de tidigaste kyrkofäderna och han har gjort en del uttalanden rörande just detta förhållande.

I Acts 4:3 ovan, där alltså arameiskans "רמשא", "dagens 12:e timme" föregår de ord som översatts "till följande dag". Nämligen före orden "ליומא אחרנא", bokstavligen översatt "inemot dygnet det nästa". Således ytterligare ett tydliggörande av vilken exakt tid som åsyftas, och vad exakt som åsyftas med olika hebreiska och arameiska ord. Ja, är det inte uppenbart, enligt orden i denna vers, att arameiskans "יומ" i denna text används med direkt hänsyftning först och främst på dygnet som helhet, och inte bara på dygnets senare hälft, den ljusa delen av dygnet som vi på svenska kallar "dag". Med all sannolikhet återspeglas detta ordval även i den hebreiska grundtext som tyvärr inte finns tillgänglig för oss. Ja, inte så långt jag för närvarande vet i vart fall.

Här, i Shem Tov's Hebrew Matthew, stöter jag emellertid på ett litet problem, nämligen när jag läser textsammanhanget runt Matt 20:8...: Några få verser innan, i Matt 20:1, nummer 4 av 34 ovan, finner vi det hebreiskan ordet "בקר", morgon, där arameiskan använder ordet "צפרא", skymningstimmen. Det tycks ju inte stämma så väl med vad vi hittills funnit rörande detta senare arameiska ord, eller hur? Här måste det finnas nåt fel nånstans. Men var? Är det jag som tagit fel i allt det jag ovan skrivit? Gör jag bäst i att glömma allt jag ovan skrivit och sedan blint rätta mig efter andra "auktoriteters" traditionsbundna synpunkter och på den uppfattning jag själv tidigare omfattat, och att fortsättningsvis blint lita på de "auktoriserade" översättningar som finns till våra moderna språk? Knappast! Det är ju hur tydligt som helst att nämnda "auktoriteter" inte omfattar någon som helst sinsemellan enhetlig eller harmonisk verklighetsbeskrivning! Och bara för att jag själv också fastnat i det tänket, under större delen av mitt liv vad gäller ett otal specifika ting, gör det ju inte det tänkesättet mera i grunden korrekt, eller hur? Lika självklart är jag 100% övertygad om att verklighetens lösning alltid och utan undantag varit, är, och kommer att förbli 100% i harmoni med sig själv. Verkligheten är det den är! Inte tu tal om saken. Frågan är då bara om jag är villig att söka tills jag finner denna enhetliga och korrekta bild av verkligheten.

Nåväl, lösningen på frågeställningen i sista paragrafen ovan fann jag verkligen igår [den 19 mars 2018], och den lösningen har du ju redan läst i paragrafen respektive meningen ovan som börjar med orden "Rent grammatiskt finner jag... Sist och slutligen då också..." Tänk vilken välsignelse som är inbakad i denna upptäckt för vem helst som är villig att förverkliga den i sitt liv! Lovat och prisat vare vår Skapares alla namn och ord!

Betänk då också att, precis som i Yeshu liknelse om för arbetarna i husbondens vingård, Matt 20:1, så kommer välsignelsen att potentiellt vara precis lika stor för den som tar till sig en sanning som denna medelst dessa mina ord, som de motsvarande välsignelser jag kan få, trots att vi båda arbetat så väldigt olika länge på det bakomliggande specifika studium som rör just denna inte så lilla detalj i Bibeln! Eller hur?

Tänk också mycket noga över den verklighet som ligger i alla de bibeltexter som så tydligt visar oss att Yeshu och hans lärjungar genom hela Nya Testamentet visar genom sina egna liv och genom sina ord hur viktigt det är att ta fasta på alla de tider och dagar vår Skapare stämt möte med alla sina egna Söner och Döttrar i häret, nuet, och varje vårt jag. Ja, precis så som de definieras enligt Lev 23:1-44! Och sedan, i tillägg därtill, de gåvor som definieras för oss enligt Ester 9:21-22! Vilket ju inte minst tydliggörs även i de bibeltexter som omfattas av detta mitt bibelstudium!

Ja, till en början har jag ju möjlighet att jämföra samtliga sex Matteus texter (bland ovan nämnda 34 texter i NT) sådana de finns tillgängliga i Shem Tov´s Hebrew Matthew (Matt 10:29, 31; 16:3; 20:1; 21:18; 27:1), nämligen i jämförelse med det jag ovan funnit utifrån den arameiska texten i den Syrianska Peshittan:

Matt 10:29

Shem Tov's Hebrew Matthew "הלא שני צפורים אבדו בפרוטה אחת ולא תפול אחת מהם על הארץ כי אם ברצון אביכם שבשמים?"

DuTillet's Hebrew Matthew "הלא שני צפרים נמכרו תחת טבע קטון ואחד מהם לא יפול על הארץ בלי אביכם"

TLT-1917 "Säljas icke två morkullor för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja."

1917 "Säljas icke två sparvar för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja."

TLT-KJV "Are not two woodcocks sold for a farthing? and one of them shall not fall on the ground without your Father."

KJV "Are not two sparrows sold for a farthing? and one of them shall not fall on the ground without your Father."

Matt 10:31

Shem Tov's Hebrew Matthew "אל תראו שטובים מצפורים אדם"

Syriac Peshitta   "לא הכיל תדחלון מן צפרא סגיאתא מיתרין אנתון "

DuTillet's Hebrew Matthew "ועל כן לא תיראו כי אתם טובים מרבים צפרים"

TLT-1917 "Frukten alltså icke; I ären mer värda än många morkullor."

1917 "Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar."

TLT-KJV "Fear you not therefore, you are of more value than many woodcocks."

KJV "Fear you not therefore, you are of more value than many sparrows."

Matt 16:3

Shem Tov's Hebrew Matthew:
2 "ויען להם יש״ו חנפים אתם אומרים ערב מחר יום צח יהיה לפי שהשמים אדומים"
3 "ובבקר אתם אומרים היום ימטיר שהשמים חשוכים. א״כ אתם יודעים משפט מראים השמים ואין אתם יודעים משפט הזמנים"

Syrianska Peshittan Matthew:
2 "הו דין ענא ואמר להון מא דהוא רמשׂא אמרין אנתון צחוא הו סמקת גיר שׂמיא"
3 "ובצפרא אמרין אנתון יומנא סתוא הו סמקת גיר שׂמיא כמיראית נסבי באפא פרצופא דשׂמיא ידעין אנתון דתבקון אתותא דזבנא הנא לא ידעין אנתון דתפרשׂון"

DuTillet's Hebrew Matthew:
2 "והוא ענה אותם ויאמר אליהם כשיהיה ערב תאמרו זוהר עתיד להיות מן השמים כי השמים יתאדמו"
3 "ובאור היום תהיה סעדה כי השמים הקודרים יתאדמו: והנה את פני השמים ידעתם לשפוט ואותות העתים לא יכולתם לדעת"

TLT-1917:
"2 Men han svarade och sade till dem: »I den tolfte timmen [timmen före solnedgången; vilken timme enl. Shem Tovs ordbruk "ערב" också omfattas av dygnets mörka del] sägen I: 'Imorgon blir det klart väder, ty himmelen är röd',"
"3 och när det ljusnar [eller "under dagens ljusa timmar" enligt Shem Tov, men enl. Syrianska Peshittan: "i skymningstimmen"]: 'Det bliver oväder det kommande dygnet, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om de tidstecken [som definierar Skaparens kalender] kunnen I icke bedöma."

1917:
"2 Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',"
"3 och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma."

TLT-KJV:
"2 He answered and said to them, In the twelfth hour [the hour before sunset; which hour Shem Tov here includes with the dark portion of the day] you say, Tomorrow it will be fair weather: for the sky is red."
"3 And when it is light you say [Shem Tov: "any time within the light hours of day;" Syriac Peshitta: "evening twilight"] It will be foul weather this next day: for the sky is red and lowering. O you hypocrites, you can discern the face of the sky; but can you not discern the signs of the [specific] times [identifying God's calendar]?"

KJV:
"2 He answered and said to them, When it is evening, you say, It will be fair weather: for the sky is red."
"3 And in the morning, It will be foul weather to day: for the sky is red and lowering. O you hypocrites, you can discern the face of the sky; but can you not discern the signs of the times?"

Matt 20:1-12:

Shem Tov's Hebrew Matthew 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "אחר זה אמר יש״ו לתלמידיו מלכות שמים דומה לאדם יחיד אדון ביתו המשכיר בבקר לשכור פועלים"
3 "ויצא בשלישית היום וירא אחרים עומדים בשוק בטלים"
5 "וילכו. ויצאו עוד בצהרים וגם בשעה תשיעית ויעש כן"
6 "ובאחת עשרה שעה יצא ג״כ וימצא אחרים עומדים ויאמר להם מדוע אתם עומדים בטלים כל היום"
8 "ויהי לעת ערב ויאמר בעל הכרם לניצב על הפועלים קרא אותם ואתן להם שכרם. ויחל באחרונים ויכל בראשונים"
9 "והאחרונים קבלו דינר אחד"
12  "לאמר אלו האחרונים עמלו שעה אחת והשוית אותם עמנו שעמלנו כל היום והחורב"

Syrianska Peshittan 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "דמיא גיר מלכותא דשׂמיא לגברא מרא ביתא דנפק בצפרא דנאגור פעלא לכרמה"
3 "ונפק בתלת שׂעין וחזא אחרנא דקימין בשׂוקא ובטילין"
5  "הנון דין אזלו ונפק תוב בשׂת ובתשׂע שׂעין ועבד הכות"
6  "ולאפי חדעסרא שׂעין נפק ואשׂכח אחרנא דקימין ובטילין ואמר להון מנא קימין אנתון יומא כלה ובטלין"
8 "כד הוא דין רמשׂא אמר מרא כרמא לרביתה קרי פעלא והב להון אגרהון ושׂרא מן אחריא ועדמא לקדמיא"
9 "ואתו הנון דחדעסרא שׂעין נסבו דינר דינר"
12 "ואמרין הלין אחריא חדא שׂעא עבדו ואשׂוית אנון עמן דשׂקלן יוקרה דיומא וחומה"

DuTillet's Hebrew Matthew 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "נרמתה מלכות שמים לאדם בעל הבית אשר יצא בתחילה בבוקר לשכור פועלים לעבוד את כרמו"
3 "ויצא בשעה השלישית וירא אחרים העומדים בשוק בטלים"
5  "והם הלכו עוד יצא בשעה ששית תשעית ויעש כמו כן"
6  "ובשעת עשתי עשרה יצא וימצא אחרים עומדים ויאמר להם למה אתה עומדים עה בטלים כל היום"
8  "וכשהיה ערב אמר אדון הכרם למפרנסו קרא לפועלים והשיב להם שכר ותחל מהראשונים עד האחרונים"
9 "וכשבאו אלה אשר באו בשעת עשתי עשרה לקחו איש איש זוז"
12 "ואמרין הלין אחריא חדא שׂעא עבדו ואשׂוית אנון עמן דשׂקלן יוקרה דיומא וחומה"

TLT-1917 Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde under dagen [någon gång när som helst under den ljusa delen av dygnet] gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
3 När han sedan gick ut på den tredje av dagens timmar [möjligen "vid tiden för den tredje dagen i veckan"; Jämför tiden för Yeshu befrielse ur graven! Jämför även Strongs H7971: "send", som i en Guds kallelse ut ur Babylon! Rev 18:4; 13:14-18; 14:9-12!], fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid den tid då solen står som högst på himlen [vid tiden för smörjelsen och den Helige Andes utgjutelse (och då man svettas som mest i hettan och solskenet); Se Strongs H6672, 6671, 3323! Jämför även mörkret i samband med Yeshu på korset! Likaså Elia och de tre åren av torka innan regnet kom!] och vid tiden för tvåsiffriga timmar [dvs från 9 till 10 (mittpunkten mellan middagstid och solnedgång); vid tiden för timmarnas timme; vid tiden för frälsningar/förlossninar/befrielser/problemlösningar; Se Strongs H8671, 8668, 7768, 3467, 8672, 8673!] och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen [tiden för en ständigt växande respekt för Skaparen (Han som är Ett, i full harmoni med sig själv) och Guds läroväg (ett högre läroplan; 10, ett tvåsiffrigt tal); jämför Strongs H2865, 2866, 6237-6240!] gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
8 När det så hade blivit afton [den 12:e timmen; timmen före solnedgången], sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 De sista fick var och en av dem sin första dinar [jämför Strongs H1777-1782: "to judge, judgement." Som i 1:a person singularis: Jag, mig, och mitt!].
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme [Jämför Strongs H8159: "inspect, consider, compassionate, be non-plussed (as looking around in amazement) bewildered"], och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

1917 - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

TLT-KJV - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 For the kingdom of heaven is like to a man that is an householder, which went out [anytime] within the [hours of] daylight to hire laborers into his vineyard.
3 And he went out at the third hour of the day [possibly "at the [beginning of the] third day of the week;" cf. the time of Yeshu's release from the tomb! Cf. also Strong's H7971: "send," as in God's calling out of Babylon! Rev 18:4; 13:14-18; 14:9-12!,] and saw others standing idle in the marketplace,
5 Again he went out at the time when the Sun passes zenit [at the time for anointment and for the outpouring of the Holy Spirit (and the time when you are most likely to be soaking in your sweat in the heat of the day); cf. Strong's H6672, 6671, 3323! Cf. also the darkness at the time of Yeshu on the cross! Likewise Eliah and the three years of draft before the rain!] and at the time for double digit hours [i.e. from 9 to 10 (the midpoint between noon and sunset); at the time for the hour of hours; at the time for salvation/deliverance/release/problem resolutions; See Strong's H8671, 8668, 7768, 3467, 8672, 8673!,] and did likewise.
6 And at the eleventh hour [the time of a steadily growing respect for the Creator (the One who is in perfect harmony with Him self) and God's path of learning (on a higher plane; 10, a double digit number; cf. Strong's H2865, 2866, 6237-6240!)] he went out, and found others standing idle, and said to them, Why stand you here all the day idle?
8 So when even [the 12th hour of day; the hour prior to sunset] was come, the lord of the vineyard said to his steward, Call the laborers, and give them their hire, beginning from the last to the first."
9 The last received a first dinar [cf. Strong's H1777-1782: "to judge, judgement." As in only the 1st person; the I, me, and mine!]
10 So the first thought they would receive more, but he gave only a dinar to each of them.
11 And when they had received it, they murmured against the manager of the house,
12 Saying, These last have worked but one hour [cf. Strong's H8159: "inspect, consider, compassionate, be non-plussed (as looking around in amazement) bewildered",] and you have made them equal to us, which have borne the burden and heat of the day."

KJV - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 For the kingdom of heaven is like to a man that is an householder, which went out early in the morning to hire laborers into his vineyard.
3 And he went out about the third hour, and saw others standing idle in the marketplace,
5 Again he went out about the sixth and ninth hour, and did likewise.
6 And about the eleventh hour he went out, and found others standing idle, and said to them, Why stand you here all the day idle?
8 So when even was come, the lord of the vineyard said to his steward, Call the laborers, and give them their hire, beginning from the last to the first.
9 And when they came that were hired about the eleventh hour, they received every man a penny.
10 But when the first came, they supposed that they should have received more; and they likewise received every man a penny.
11 And when they had received it, they murmured against the manager of the house,
12 Saying, These last have worked but one hour, and you have made them equal to us, which have borne the burden and heat of the day.

Matt 21:18

Shem Tov's Hebrew Matthew "ויהי בבקר וישב לעיר רעב"

Syriac Peshitta "בצפרא דין כד הפך למדינתא כפן"

DuTillet's Hebrew Matthew "וישוב בבוקר על העיר וירעב"

TLT-1917 "När han sedan under dagens lopp [Hebr.: någon gång under den ljusa delen av dygnet; Syriac Peshitta: "evening twilight] gick in till staden igen, blev han hungrig."

1917 "När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig."

TLT-KJV "Now at the time of the evening twilight as he returned into the city, he was hungry."

KJV "Now in the morning as he returned into the city, he hungered."

Matt 27:1

Shem Tov's Hebrew Matthew "ויהי בבקר כל גדולי החכמים והקדמונים לקחו עצה נגד יש״ו שמכל וכל יהרגוהו"

Syriac Peshitta "..."כד דין הוא צפרא מלכא נסבו על ישׂוע כלהון רבי כהנא וקשׂישׂא דעמא איך דנמיתוניהי"

DuTillet's Hebrew Matthew "ויהי בבקר ונוסדו יחד כל ראשי הכהנים וזקני העם על ישו כדי לחייבו למות"

TLT-1917 "Men under dagens lopp [enl Shem Tov, men Syrianska Peshittan: "i skymningstimmen" (vilken omfattas av dagens ljus)] fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom."

1917 "Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom."

TLT-KJV "During the light hours of day [per Shem Tov, but per the Syriac Peshitta: "And when had come the evening twilight...,"] all the chief priests and elders of the people took counsel against Jesus to put him to death:"

KJV "When the morning was come, all the chief priests and elders of the people took counsel against Jesus to put him to death:"


Ok, jag finner alltså två hebreiska, Shem Tov´s baserade, textsammanhang (Matt 10:29, 31) med exakt samma ordstam "צפור" som i den arameiska texten, men bara de två texter som syftar på morkullan som fågel. De fyra övriga textsammanhangen (Matt 16:3; 20:1; 21:18; 27:1) i den hebreiska texten, nämligen de fyra som har med en tidpunkt att göra, använder istället det hebreiska ord "בקר" som, åtminstone i våra dagar, allmänt associeras med morgonen, den första delen av dygnets ljusa del. Är då detta möjligen en antydan, eller kanske till och med ett bevis, på att mycket av allt det jag skrivit ovan i detta mejl är helt fel? Å andra sidan, är allt det jag ovan presenterat tillräckligt starkt grundat för att betrakta den i våra dagar vedertagna tolkningen av hebreiskans "בקר" som, åtminstone i viss mån, felaktig? Ja, jag har ju redan en gång tidigare i detta mitt mejl betraktat exakt denna frågeställning, men kanske finns det än mer att lära från ett närmare studium av sistnämnda två respektive fyra textsammanhang? Låt oss se!

En av de absolut mest grundläggande reglerna för bibelstudium är att den allra första förekomsten av ett givet ord i Bibeln bäst, tydligast, och mest tillförlitligt definierar ordets ursprungliga betydelse. Låt oss inte glömma detta! Och var finner vi då i Bibeln den allra första förekomsten av ordet "בקר". Jo, redan i 1 Moseboken 1:5. Som du också kan läsa i Tree of Life Time (TLT) versionen av Bibeln så är det tydligt att ordet "בקר", såsom det från början definieras av Bibeln själv, åsyftar hela den del av dygnet då solens ljus når himlavalvet ovan den plats där vi är, mera specifikt från gryningens allra första början till skymningstimmens avslutning. Enligt Bibliskt språkbruk är det likväl inte fel att lägga tonvikten på den allra första delen av vilken som helst tidsperiod som åsyftas av en viss term. I all synnerhet då beträffande sådana ting som i sig kommer att innebära att vår Skapare och Gud sätts i allra första rummet och får allra högsta prioritet. I detta sammanhang kan det dock vara på sin plats att komma ihåg att inte bara börja dagen eller dygnet med Gud (och sedan lämna Honom där), men att fortsättningsvis kontinuerligt bibehålla kontakten med Gud och ständigt i varje vårt val ge prioritet till det som vår Skapare tillhör.

I samtliga sistnämnda fyra Matteus texter (Matt 16:3; 20:1; 21:18; 27:1) föregås ordet בקר av förstavelsen "-ב", dvs "בבקר", vilken förstavelse betyder "i, inuti, inom, vid, etc.". Därav följer att de händelser som åsyftas i samtliga sistnämnda fyra texter i princip kan placeras snart sagt var som helst under nämnda ljusa del av dygnet. Om då de samtida bibelöversättarna utifrån sin samtida förståelse av detta hebreiska ord "בקר" valt att översätta hebreiska ord till arameiskan med ett ord "צפרא" vilket är avsevärt snävare i omfattning, "skymningstimmen", [timmen efter solnedgången], men till sin helhet ingående i det hebreiska ordet "בקר", ja, då blir det givetvis bara verklighetens händelse själv som kan avgöra om detta är en feltolkning, i en given text, eller ej, eller hur?! Om dessutom dessa ursprungliga översättare varit tillräckligt nära den ursprungliga händelsen för att exakt veta vid vilken del av dagen dessa händelser utspelades, ja, är det inte då av stort värde för oss sentida läsare om vi finner att dessa första översättare gjort bruk av en tidsbeteckning som är än mer exakt än den ursprungliga hebreiska texten. Ja, till trots vår motsatta vetskap om att dessa samma översättare inte så sällan missförstått vissa egenheter som är rätt unika för hebreiskt tänkesätt och tidstänkande.

Därmed finner jag således min frågeställning än en gång besvarad och mitt tidigare svar verifierat.

Om nu mitt resonemang så långt håller måttet så torde detta, åtminstone för min del, innebära ett än större förtroende för Bibelns exakta trovärdighet sådan den är skriven i original. Inte på något sätt tvärtom, alltså inte ett mindre sådant - en del kanske tenderar att misstolka denna verklighet som orsak att betvivla Bibelns tillförlitlighet - även om jag väl förstår att motsvarande trovärdighet minskar en del vad beträffar våra moderna bibelöversättningar till våra moderna språk. Med tanke på hur lättillgängliga dessa tidigare översättningar är idag, även för dem bland oss som inte alls är bekanta med hebreiskan, arameiskan, eller grekiskan, ja, medelst alla de kraftfulla bibelstudieprogram som finns gratis tillgängliga via vars och ens våra datorer, mobiltelefoner, etc., så finner jag detta förhållande snarast som en stimulerande utmaning för var och en som är villig att för sig själv titta lite närmare på de manuskript som är närmast originaltexten och den ursprungliga och mest exakta innebörden av vilket som helst ord i Bibeln som kan väcka intresse för den enskilde läsaren.

.
.
.
Ok, vi har betraktat två (Matt 20:8; Acts 4:3) av de nitton (Matt 8:16; 14:15; 16:2; 20:8; 26:20; 27:57; 28:1; Mark 1:32; 4:35; 6:47; 11:11, 19; 13:35; 14:17; 15:42; John 6:16; 20:19; Acts 4:3; 28:23) bibeltexter i den Syrianska Peshittan som gör bruk av ordet "רמשא". Om det jag funnit ovan rörande nämnda två texter och ordet רמשא:s koppling till dagens 12:e timme verkligen håller måttet, ja, då borde ju sammanhanget i de övriga 17 (av 19) bibeltexterna endera ge sitt stöd till detta antagande, eller annars motsatsen, eller hur? Så låt oss studera samtliga dessa 19 texter lite närmare... Men innan jag kan slutföra översättningsförslagen (TLT-1917 och TLT-KJV) finner jag orsak att också lyfta fram DuTillet's Hebrew Matthew, vilket också av vissa förfäktas vara en avskrift direkt från en ursprunglig hebreisk text. Vid närmare studium finner jag dock att skillnaderna mellan Shem Tov's och DuTillet's manuskript är så stora att dom inte båda kan vara baserade på en och samma ursprungliga hebreiska originaltext. Vilken av dessa två är då en text baserad på något annat än den ursprungliga hebreiska texten? Under listan nedan med 19 texter finner du mina överväganden rörande dessa frågeställningar. De TLT översättningar du finner bland dessa 19 texter är grundade på de slutsatser jag kommit fram till tidigare samt nu ytterligare bearbetar. Nämligen främst då att DuTillet´s Hebreiska Matthew med all sannolikhet är en översättning tillbaka från en arameisk text översättning, medan Shem Tov's är en avskrift baserad på en ursprunglig hebreisk text och inte på någon översättning:
Matt 8:16

Shem Tov's Hebrew Matthew "ויהי לעת הערב ויבאו אליו אחוזי השדים וירפאום במאמרו לבד וכל החולי ריפא"

Syrianska Peshittan Matthew: "כד הוא דין רמשׂא קרבו קדמוהי דיונא סגיאא ואפק דיויהון במלתא ולכלהון אילין דבישׂאית עבידין הוו אסי אנון"

DuTillet's Hebrew Matthew "וכאשר היה ערב הגישו אליו את הרבים בעלי השדים והוא בדיבורו לבד הוציא להם הרוחות וירפא אותם שהיו ברע"

TLT-1917 "Men när det hade blivit afton [i den 12:e timmen; strax före solnedgången], förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han"

1917 "Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han"

TLT-KJV "When the even was come [within the 12th hour; shortly before sunset,] they brought to him many that were possessed with devils: and he cast out the spirits with his word, and healed all that were sick:"

KJV "When the even was come, they brought to him many that were possessed with devils: and he cast out the spirits with his word, and healed all that were sick:"

Matt 14:15

Shem Tov's Hebrew Matthew "ובעת ערב קרבו אליו תלמידיו ויאמרו לו זה המקום צר עובר. עזוב החבורות שילכו במגדלים ויקחו הצורך אליהם."

Syrianska Peshittan Matthew: "כד הוא דין רמשׂא קרבו לותה תלמידוהי ואמרו לה אתרא חורבא הו ועדנא עבר לה שׂרי כנשׂא דאנשׂא דנאזלון לקוריא ונזבנון להון סיברתא"

DuTillet's Hebrew Matthew "ואחרי שהיה ערב קרבו א אליו תלמידיו לאמור שמם המקום והשעה כבר עברה ועל כן הנח הכיתות כדי שתלכנה אל כפרים ותקנינה להם אוכל"

TLT-1917 "Men när det led mot aftonen [under den 12:e timmen; timmen före solnedgången] , trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»"

1917 "Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.» "

TLT-KJV "And in the late afternoon [within the 12th hour; shortly before sunset,] his disciples came to him, saying, This is a desert place, and the time is now past; send the multitude away, that they may go into the villages, and buy themselves victuals."

KJV "And when it was evening, his disciples came to him, saying, This is a desert place, and the time is now past; send the multitude away, that they may go into the villages, and buy themselves victuals."

Matt 16:2-3:

Shem Tov's Hebrew Matthew:
2 "ויען להם יש״ו חנפים אתם אומרים ערב מחר יום צח יהיה לפי שהשמים אדומים"
3 "ובבקר אתם אומרים היום ימטיר שהשמים חשוכים. א״כ אתם יודעים משפט מראים השמים ואין אתם יודעים משפט הזמנים"

Syrianska Peshittan Matthew:
2 "הו דין ענא ואמר להון מא דהוא רמשׂא אמרין אנתון צחוא הו סמקת גיר שׂמיא"
3 "ובצפרא אמרין אנתון יומנא סתוא הו סמקת גיר שׂמיא כמיראית נסבי באפא פרצופא דשׂמיא ידעין אנתון דתבקון אתותא דזבנא הנא לא ידעין אנתון דתפרשׂון"

DuTillet's Hebrew Matthew:
2 "והוא ענה אותם ויאמר אליהם כשיהיה ערב תאמרו זוהר עתיד להיות מן השמים כי השמים יתאדמו"
3 "ובאור היום תהיה סעדה כי השמים הקודרים יתאדמו: והנה את פני השמים ידעתם לשפוט ואותות העתים לא יכולתם לדעת"

TLT-1917:
"2 Men han svarade och sade till dem: »I den tolfte timmen [timmen före solnedgången; vilken timme enl. Shem Tovs ordbruk "ערב" också omfattas av dygnets mörka del] sägen I: 'Imorgon blir det klart väder, ty himmelen är röd',"
"3 och när det ljusnar [eller "under dagens ljusa timmar" enligt Shem Tov, men enl. Syrianska Peshittan: "i skymningstimmen"]: 'Det bliver oväder det kommande dygnet, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om de tidstecken [som definierar Skaparens kalender] kunnen I icke bedöma."

1917:
"2 Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',"
"3 och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma."

TLT-KJV:
"2 He answered and said to them, In the twelfth hour [the hour before sunset; which hour Shem Tov here includes within the dark portion of the day] you say, Tomorrow it will be fair weather: for the sky is red."
"3 And when it is light you say [Shem Tov: "any time within the light hours of day;" Syriac Peshitta: "evening twilight"] It will be foul weather this next day: for the sky is red and lowering. O you hypocrites, you can discern the face of the sky; but can you not discern the signs of the [specific] times [identifying God's calendar]?"

KJV:
"2 He answered and said to them, When it is evening, you say, It will be fair weather: for the sky is red."
"3 And in the morning, It will be foul weather to day: for the sky is red and lowering. O you hypocrites, you can discern the face of the sky; but can you not discern the signs of the times?"

Matt 20:8 (med text sammanhang Matt 20:1-12)

Shem Tov's Hebrew Matthew 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "אחר זה אמר יש״ו לתלמידיו מלכות שמים דומה לאדם יחיד אדון ביתו המשכיר בבקר לשכור פועלים"
3 "ויצא בשלישית היום וירא אחרים עומדים בשוק בטלים"
5 "וילכו. ויצאו עוד בצהרים וגם בשעה תשיעית ויעש כן"
6 "ובאחת עשרה שעה יצא ג״כ וימצא אחרים עומדים ויאמר להם מדוע אתם עומדים בטלים כל היום"
8 "ויהי לעת ערב ויאמר בעל הכרם לניצב על הפועלים קרא אותם ואתן להם שכרם. ויחל באחרונים ויכל בראשונים"
9 "והאחרונים קבלו דינר אחד"
12  "לאמר אלו האחרונים עמלו שעה אחת והשוית אותם עמנו שעמלנו כל היום והחורב"

Syrianska Peshittan 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "דמיא גיר מלכותא דשׂמיא לגברא מרא ביתא דנפק בצפרא דנאגור פעלא לכרמה"
3 "ונפק בתלת שׂעין וחזא אחרנא דקימין בשׂוקא ובטילין"
5  "הנון דין אזלו ונפק תוב בשׂת ובתשׂע שׂעין ועבד הכות"
6  "ולאפי חדעסרא שׂעין נפק ואשׂכח אחרנא דקימין ובטילין ואמר להון מנא קימין אנתון יומא כלה ובטלין"
8 "כד הוא דין רמשׂא אמר מרא כרמא לרביתה קרי פעלא והב להון אגרהון ושׂרא מן אחריא ועדמא לקדמיא"
9 "ואתו הנון דחדעסרא שׂעין נסבו דינר דינר"
12 "ואמרין הלין אחריא חדא שׂעא עבדו ואשׂוית אנון עמן דשׂקלן יוקרה דיומא וחומה"

DuTillet's Hebrew Matthew 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 "נרמתה מלכות שמים לאדם בעל הבית אשר יצא בתחילה בבוקר לשכור פועלים לעבוד את כרמו"
3 "ויצא בשעה השלישית וירא אחרים העומדים בשוק בטלים"
5  "והם הלכו עוד יצא בשעה ששית תשעית ויעש כמו כן"
6  "ובשעת עשתי עשרה יצא וימצא אחרים עומדים ויאמר להם למה אתה עומדים עה בטלים כל היום"
8  "וכשהיה ערב אמר אדון הכרם למפרנסו קרא לפועלים והשיב להם שכר ותחל מהראשונים עד האחרונים"
9 "וכשבאו אלה אשר באו בשעת עשתי עשרה לקחו איש איש זוז"
12 "ואמרין הלין אחריא חדא שׂעא עבדו ואשׂוית אנון עמן דשׂקלן יוקרה דיומא וחומה"

TLT-1917 Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde under dagen [någon gång när som helst under den ljusa delen av dygnet] gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
3 När han sedan gick ut på den tredje av dagens timmar [möjligen "vid tiden för den tredje dagen i veckan"; Jämför tiden för Yeshu befrielse ur graven! Jämför även Strongs H7971: "send", som i en Guds kallelse ut ur Babylon! Rev 18:4; 13:14-18; 14:9-12!], fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid den tid då solen står som högst på himlen [vid tiden för smörjelsen och den Helige Andes utgjutelse (och då man svettas som mest i hettan och solskenet); Se Strongs H6672, 6671, 3323! Jämför även mörkret i samband med Yeshu på korset! Likaså Elia och de tre åren av torka innan regnet kom!] och vid tiden för tvåsiffriga timmar [dvs från 9 till 10 (mittpunkten mellan middagstid och solnedgång); vid tiden för timmarnas timme; vid tiden för frälsningar/förlossninar/befrielser/problemlösningar; Se Strongs H8671, 8668, 7768, 3467, 8672, 8673!] och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen [tiden för en ständigt växande respekt för Skaparen (Han som är Ett, i full harmoni med sig själv) och Guds läroväg (ett högre läroplan; 10, ett tvåsiffrigt tal); jämför Strongs H2865, 2866, 6237-6240!] gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
8 När det så hade blivit afton [den 12:e timmen; timmen före solnedgången], sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 De sista fick var och en av dem sin första dinar [jämför Strongs H1777-1782: "to judge, judgement." Som i 1:a person singularis: Jag, mig, och mitt!].
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme [Jämför Strongs H8159: "inspect, consider, compassionate, be non-plussed (as looking around in amazement) bewildered"], och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

1917 - Matt 20:1, 3, 5-6, 8-12:
1 Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'