Utan obligo. Med ensamrätt. Tree of
Life©
Press
here for the English version!
Grunden för min tro: “Helga dem i
sanningen; ditt ord är sanning.” (John 17:17 enligt 1917 års övers.)
Edited 5941(?) 07 26 2027 [2010-10-05]
Edited
5927[(*??*)] 10 12 2031 [2015-01-04] – Additional references in item #1.
Edited
5927[(*??*)] 13 16 2031 [2015-04-06] – Adding a new item #1 re the date stamps of Matthew and Mark vs. John
re the Last Supper.
Addition 5928[(*??*)] 08 09 2032
[2015-11-21] – Adding item #17.
Addition 5936[v2016-12-14-21:32] 03
02 2033 [2017-05-28] – Adding hoverlinks to all Bible
references, and removing old counters that have been infested by troublesome
ads.
Addition 5936[v2016-12-14-21:32] 04
02 2033 [2017-06-27] – Adding item #18, and a reference to the same in item
#3.
Addition 5937[v2016-12-14-21:32] 07
30 2034 [2017-10-21] – Adding the “Bible Study… Chronology -” section of the
below title of this page.
Översättning till svenska 5937[v2016-12-14-21:32]
07 30 2034 [2017-10-21]
Addition
5938[v2016-12-14-21:32] 06 28 2035 [2019-08-30] – Adding a reference to Hosea 6:1-3 re the Third Day!
Addition
5942[v2016-12-14-21:32] 02 11 2039 [2023-06-05] – Added item #19 as translated and edited (also #10)
from the English version of this page.
Edit 5942[v2016-12-14-21:32] 05 17 2039 [2023-08-04] - Minor edits
and corrections in Items #2 & #4.
Bibelstudium
med fokus på exakt tid och datum
rörande detaljhändelserna runt
Jesu korsfästelse och uppståndelse
-
Frågor syftande också till en
lättare och snabbare förståelse av webbsidan
”Tabell 1: Tidsaspekterna
rörande händelserna
runt Jesu korsfästelse fredagen den 17 Abib”
Med fokus
på de röda typsnitts detaljerna i “Tabell 1: Tidsaspekterna rörande händelserna runt
Jesu korsfästelse fredagen den 17 Abib:”
1.
När exakt ägde den sista måltiden rum? Och sedan
korsfästelsen? Skedde dessa händelser verkligen på den 14:e dagen i månaden, på påskdagen, så som
allmänt påstås? Visar inte bibeln oss klart och tydligt att den sista måltiden
ägde rum på den 15:e dagen i månaden?!! Låt oss nu noga studera vad
Bibeln säger om denna sak!
Leviticus 23:6 (3
Mos 23:6)[1] definierar Den Första Dagen i det Osyrade
Brödets Högtid som den 15:e dagen i den första månaden:
“6
Och på femtonde dagen i samma månad är HERRENS osyrade
bröds högtid; då skolen I äta osyrat bröd i sju dagar.
Matteus och
Markus tydliggör båda att Jesu Nattvardsmåltid tillreddes och åts under det
Osyrade Brödets Högtid, vilken högtid begynner i och med den 15:e dagen i månad nummer
ett, Abib. Det vill säga, efter att den 14:e dagen redan passerat!:
Mark 14:12:
“12
På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade
påskalammet, sade hans lärjungar till honom: “Vart vill du, att vi skola gå och
reda till, så att du kan äta påskalammet?”
Matt 26:17-19:
“17 Men på
första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och
frågade: “Var vill du, att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?”
”18 Han svarade: “Gån
in i staden till den och den och sägen till honom: ´Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.´ ”
”19 Och lärjungarna
gjorde, såsom Jesus hade befallt dem, och redde till påskalammet.”
Likväl lägger vi
märke till att Johannes evangelium placerar samma Nattvardsmåltid före den 15:e dagen i
samma månad:
“1 Före påskhögtiden hände sig detta… 2 De höllo
nu aftonmåltid och djävulen hade redan ingivit Judas Iskariot, Simons son, i
hjärtat att förråda Jesus. 3 Jesus… 4…
stod upp från måltiden och lade av sig överklädnaden och tog en linneduk
och band den om sig.” John 13:1-4.
Texterna ovan väcker följande
frågeställningar:
1) Har vi här identifierat ett fel i bibeltexten?: Endera i både Matteus och Markus, eller annars
i Johannes, beträffande den korrekta tidpunkten för denna händelse?;
2) Eller, är Bibeln – i grundtexten -
helt tillförlitlig, så att, trots allt, alla dessa tre evangelister återger
tidpunkten helt korrekt? Kan det möjligen vara så att Matteus och Markus båda
använder sig av samma Bibliska kalender som Jesus använder, medan Johannes
istället brukar ”Judarnas…” kalender, nämligen som han konsekvent gör i hela
sitt evangelium?”
3) Men om Nattvardsmåltiden ägde rum på
den 15:e dagen i månaden, hur kommer det sig då att nästan alla påstår att
korsfästelsen ägde rum redan på den 14:e dagen i månaden?!!! Vilken kalender
väljer vi att vara avgörande för oss i en fråga som denna: Skaparens, och
Bibelns, egen kalender? Eller, väljer vi istället att ge Judarnas kalender företräde i denna viktiga sak?
2.
Betänk dina svar på följande frågeställningar!:
a.
Är det alls möjligt att Jesus först blev korsfäst
vid dagens 3:e timme, och att han därefter, på en och samma dag,
vid 6:e timmen, stod inför Pilatus domstol? Ja eller Nej? Var snäll och jämför Mark
15:25, 33, (Matt 27:45, Luke 23:44, Acts 2:15) med
John 19:13-14 (jämför även John 4:6 om du har invändningar)!
b.
Visst är det väl så att man i allmänhet fått lära
sig att Jesus stod inför Pilatus på samma fredag som den då han korsfästes? Ja
eller Nej?
c.
Eller annars – om vi insisterar på att våra
traditionella uppfattningar är korrekta - tvingas vi då att här medge att Nya
Testamentets inspirerade Guds Ord är felaktigt? Ja, till och med i de äldsta Grekiska manuskript som betecknas med termen Textus Receptus? Ja eller Nej?
Om dina
svar på dessa frågeställningar är “a. Nej, b. Ja, och c. Nej,” vad gör vi då? Kan det
möjligen vara på tiden att tänka om, att göra sig en ordentlig tankeställare
rörande traditionell undervisning, nämligen till förmån för ett noggrant
övervägande av alla tillgängliga fakta? Var hittar vi en lösning som ligger
inom ramen för det verkligheten tillåter? Eller är det kanske inte så att
verkligheten utan undantag är det den är? Det vill säga att verkligheten alltid
är ett med sig själv?
3. Varför skulle Bibelns
författare välja att ge oss en referenslös tidsangivelse på formen “två dagar härefter”?
Exempelvis som i Matt 26:2 och Mark 14:1. (Jämför
även punkt nummer 18 nedan!) Det vill saga utan att någon tidpunkt
angivits för begynnelsen av en sådan tidsperiod? Är det inte självklart mer
troligt och mer rimligt att dessa uttryck hänvisar till en specifik veckodag i
enlighet med det hebreiska språkets veckodagsbeteckningar? I synnerhet då om
och när en sådan tolkning av den grekiska texten är fullt möjlig? Betyder dessa
texter helt enkelt ”efter [de första] två dagar[na i veckan]”? Med
andra ord ”efter solnedgången på måndagen”? Eller är det kanske inte ett faktum
att såväl hebreiskan som arameiskan helt enkelt inte har några andra namn för
veckans dagar än just namn av typen Dag Ett, den första dagen; Dag Två, den andra
dagen; Dag Tre, den tredje dagen; osv? Och är inte verkligheten den att
hebreiska och arameiska var de språk som allmänt brukades i Israel och Juda
under Nya Testamentets tid? Jämför även Acts 21:40;
22:2; 26:14, John 5:2; 19:17 och Rev 16:16.
4. Varför upprepade Yeshu (Jesus) gång på gång
till sina efterföljare att han skulle uppstå på “den tredje dagen”
om han trots allt faktiskt uppstod på den första dagen i veckan och inte på “den tredje dagen”
i veckan? Och hur kommer det sig att Petrus och Paulus båda efter uppståndelsen
bekräftar att han faktiskt uppstod just på “den tredje dagen”?
Jämför Hos 6:1-3;
Matt 16:21; 17:23; 20:19; 27:64; Mark 9:31; 10:34; Luke 9:22; 13:32, 18:33;
24:7, 21, 46; John 2:1; Acts 10:40; and 1 Cor 15:4.
5.
Varför skulle Yeshu
säga, enligt Matt. 12:40, “Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora
fiskens buk, så skall ock Människosonen tre
dagar och tre nätter vara i jordens sköte,” om han i verkligheten inte var död och begravd
under mer än en dag och två nätter?
6.
Varför skulle Yeshu,
enligt Mark 8:31, undervisa om “att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar (72 tim)
därefter skulle uppstå igen,” om
han i verkligheten uppstod inte efter, men före, bara två dagar (9 tim [kl 15-24] + 24 tim + 6 tim = 39 timmar)?
a.
Använder Bibeln någonsin s.k. inklusiv
tidsräkning, så som det allmänt påstås? Eller handlar
det istället om att läsaren själv, i sin egen bibelläsning, projicerar sitt
vanliga tänk, det som han fått lära sig från annat håll? Är inte verkligheten
istället den att detta med inklusiv tidsräkning helt och hållet är hämtat från Romerskt och
Latinskt tidstänkande? Tänk exempelvis på ordet ”quinquennial”,
vilket är en beteckning för de Olympiska spelen! Hur ofta äger de Olympiska
spelen rum? Vart fjärde, eller vart femte, år? Typ 2012, 2016, 2020? Ändå
bygger ju ordet ´quinquennial´ just på ett fem-tal,
inte på ett fyr-tal!
7.
När du tanker på dina svar på de sista tre
frågorna ovan (4, 5, & 6), finner du inte då att Yeshu
sa vad han verkligen menade, och menade exakt vad sa? Alternativt, finner du
det mera klokt att betrakta den Heliga Skrift, eller åtminstone Nya
Testamentet, som en bok i avsaknad av exakt och detaljerad information? Och hur
är det med Jesu egna ord? Exakt hur långt finner du det möjligt att breda ut
gränserna för ditt bristande förtroende för Guds Ord?
8. Lägg
märke till orden som används i Acts 1:12: “Oljeberget…
ligger nära Jerusalem, icke
längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.”
Vari ligger poängen med att uttrycka ett avstånd på ett så unikt och ovanligt
sätt - en enda gång i hela Bibeln! - om inte just i syfte att fungera som en
subtil datumstämpel visande att denna händelse utspelades på en Sabbat? Jämför
John 11:18, vilken text, så långt jag kan bedöma, refererar till exakt samma
vägsträcka som den du finner i Acts 1:12!
9. Om Acts 1:3 inte är en lögn, och om Yeshu
faktiskt “under fyrtio dagar lät… sig ses av
[lärjungarna] och talade med dem om Guds rike…” Det vill säga, innan
fullföljandet av de händelser som återges enligt Acts
1:3-12. Och, om
dessa händelser faktiskt ägde rum på en Sabbat, alltså på den Sjunde Dagen i
veckan, kan du då räkna bakåt i tiden så att du finner vilken veckodag som
motsvarar den första av dessa fyrtio dagar? Jämför tabellen nedan! Kan du visa
mig att jag har fel när jag finner att den första av dessa fyrtio dagar föll på
den Tredje Dagen i veckan? Det vill säga den dag som börjar vid solnedgången på
måndag kväll? Eller blev kanske inte Yeshu sedd av
kvinnorna vid den öppnade graven alldeles vid början av den första av dessa
fyrtio dagar?
|
Dag 1 Söndag |
Dag 2 Måndag |
Dag 3 Tisdag |
Dag 4 Onsdag |
Dag 5 Torsdag |
Dag 6 Fredag |
Dag 7 Sabbat |
|
|
|
Graven öppnas 1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
32 |
33 |
|
34 |
35 |
36 |
37 |
38 |
39 |
40 Himlafärden |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Pingstdagen 7 Acts 2:1 |
10. Lägg noga märke till tidsangivelsen
i Luke 22:66: “Men när
det blev dag, församlade
sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto
föra honom inför sitt Stora råd…” Om detta är en korrekt översättning,
Hur påverkar då denna Bibeltext den tid som fanns tillgänglig för samtliga
händelser specificerade enligt fråga nummer 11 nedan? Vad är annars den exakta
innebörden i grundtextens ord bakom översättningen ”när
det blev dag”? Vad definierar dagens början, om inte
just soluppgången och början på dagens första timme?! En sökning [m.hj.a. Davar 3] av den arameiska
texten ger vid handen att det ord som översatts ”när det blev dag” endast
förekommer två gånger i Nya Testamentet.
Men,
den andra texten, Luke 6:13, ger, på grund av textsammanhanget, Luke 6:12-13,
en klar bild av vad som åsyftas, eller hur? Eller ger kanske inte
textsammanhanget gott stöd för att detta ord här pekar på soluppgången?
Gryningen, soluppgången, och början på den ljusa och varma delen av dygnet…
12 Så hände sig på den tiden att han gick åstad upp på berget för att bedja; och han blev kvar där över natten i bön till Gud.
13 Men när det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar:
Luk 6:12-13 1917
En sökning i Gamla Testamentets hebreiska
text, med hjälp av roten ‘נגה’ till nämnda arameiska ord, ger mig 28
träffar, varav de allra flesta tydligt åsyftar ett mycket starkt ljus, typ
soluppgången (jämför: Strong’s H5050-5053: “glitter, illuminate, brilliancy,
dawn,” och också H6026-6028: “soft, pliable, luxurious, luxury”): Jämför 2 Sam
22:13; 23:4; Job 22:28; Ps 18:12; Prov 4:18; Isaiah 4:5; 9:2; 59:9; 60:3; 62:1;
Eze 1:4, 13, 27, 28; 10:4; Joel 2:10; 3:15; Amos 5:20; Habbakuk 3:4! En motsvarande sökning av Shem Tov’s
Hebrew Matthew ger mig två träffar: Matt 4:16; 28:1.
Men
tänk efter, har du inte själv legat halv-vaken ibland om nätterna med nån
gnagande tanke som blir allt klarare och klarare innan den slutligen får dej
att hoppa upp ur sängen och ta itu med saken i din dagliga verklighet? Hur lång
tid tar det innan saken ifråga kröns med framgång och fulländar? Det varierar,
eller hur? Samma för Jesus, eller…? Kom ihåg, enligt vers 13, när Jesus reste
sig upp i den tidiga morgonstunden hade han vare sig kallat eller utvalt sina
lärjungar! Så vad grund har vi då för antagandet att dom alla var där i hans
omedelbara närhet redan där och då? Och hade dom redan varit där, varför då
alls kalla dom till sig? Är det inte rimligare att anta att han använde dagens
timmar för att meddela alla tilltänkta att han önskade möta dem vid
solnedgången samma dag?
Så,
låt oss gräva lite djupare i rötterna till detta hebreiska och arameiska ord נגה! Läs paragrafen som börjar med orden ”Att נגה…” vid denna länk (en paragraf under fråga 19 nedan)!
11. Tänk nu noga efter:
Med tanke på a) de nio (9) timmar som i allmänhet tillskrivs följande händelser,
nämligen från omkring midnatt i övre salen fram till korsfästelsen vid ”tredje
timmen”, och, med tanke på b) den av Lukas 22:66 (citerad ovan) dikterade,
avsevärt kortare, max tre timmar långa, tidsperioden från soluppgången då Jesus
fördes från Kaifas till Pilatus tidigt på fredag morgon[2],
och sedan fram till slutet av ”den tredje timmen” då han korsfästes:
Hur
sannolikt, troligt, eller ens möjligt är det att tre byråkratier – i ett
samspel som inte i förväg kunnat planeras – skulle lyckas med konststycket att
inom en tidsram på max nio timmar utföra samtliga följande vanligen avsevärt
mera tidsödande händelser? Än värre, hur sannolikt, troligt, eller ens möjligt
är det att processerna under punkterna no. 2-8 nedan
skulle kunna äga rum inom loppet av endast tre timmar, nämligen från
soluppgången till slutet av den 3:e timmen (ungefär motsvarande klockan 06:00 –
09:00)? Betänk noga omfattningen av var och en av följande händelser!:
1. Först
folkmassans tillfångatagande av Yeshu i Getsemane,
sedan
2. en
domstolsprocess inför översteprästen, sedan
3.
ytterligare en domstolsprocess inför Pilatus och den Romerska myndigheten,
sedan
4. en
tredje domstolsprocess inför Herodes, sedan
5. en
fjärde domstolsprocess, den andra, inför Pilatus och den Romerska myndigheten,
samt därefter följande tidskrävande procedurer:
6. först
gisslan m.m. (Matt 27:26-31; Mark 15:15; John 19:1),
sedan
7.
vandringen från pretoriet till Golgata, och slutligen
8. hela korsfästelseproceduren…?
Kom ihåg,
Pilatus och Herodes var ovänner, och den Judiska domstolen kan knappast ha haft
något väl fungerande samarbete med vare sig Pilatus eller Herodes, eller hur?
Eller tecknar kanske Nya Testamentet en bild av dessa tre byråkratier som en
väl fungerande och harmonisk enhet? Utan att ens innefatta tiden för
transporten mellan dessa tre myndigheter, vilka bland dessa åtta händelser, om
ens någon?, skulle kunna avklaras på högst 3/7 timme
[3 timmar / 7 händelser], dvs på mindre än 26 minuter från början till slut?
Ja, även om man helt skulle bortse från Luke 22:66, vore det ens då rimligt att
förmoda att samtliga ovan nämnda händelser skulle kunna klaras av på nio
timmar? Motsvarande 9/8 = 67.5 minuter per händelse? Men, med tanke på Luke
22:66, är nio timmar verkligen förenligt med Bibelns eget vittnesbörd? Eller är
kanske inte Bibeln att lita på?
12. Hur har det varit
möjligt för Någon eller Något att grundlura så många Kristna under alla dessa
hundratals år rörande detaljer som ligger helt i fokus för Kristendomens allra
mest centrala händelse? Vem är då denne Någon? Vad är då detta Något? Vilket
delansvar har jag själv för vidarebefordrandet av dessa uppenbara lögner
rörande tidsaspekterna runt dessa viktiga händelser? Och ligger inte detta
ansvar på vars och ens våra axlar? Eller hur dumma får vi tillåta oss själva
att vara egentligen?
13. Vem är ansvarig för
att tillåta dessa allmänna missuppfattningar, ovan nämnda, att frodas,
underbyggas, och belönas under vars och ens våra liv, liksom även i det större
historiska perspektivet? Vilket ansvar har jag, eller du, eller vem som helst
ibland oss, på vars och ens våra egna två axlar för vidarebefordrandet av detta
lögnaktiga skvaller? Inom ramen för vars och ens våra egna familjer, inför våra
föräldrar, syskon, barn, och släktingar? Vittnar vi verkligen för sanningen när
vi fortsättningsvis firar jul och påsk och i samband därmed vidarebefordrar
dessa uppenbara lögner? Har vi kanske inte ett ansvar för att lite sätta oss in
i sanningen om dessa ting? Ja, i all synnerhet nu, när Gud har gjort samtliga
dessa detaljer helt uppenbara och fullt tillgängliga för var och en som vill?
Vad, eller vem, är jag rädd för? Vem är egentligen min gud, den jag väljer att
blint och lojalt verka för? Vem äger mig egentligen? Vem gör jag anspråk på att
vara min ägare? I mitt vardagsliv? När jag identifierar mig med olika dokument?
Vems dokument?
14. Rörande
John 19:14, 31: Vad exakt betyder
orden “14… Och det var tillredelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Och
[Pilatus] sade till judarna: »Se här är eder konung!»” och “31… det var tillredelsedag och judarna
icke ville att kropparna skulle bliva kvar på korset över sabbaten (det var
nämligen en
stor sabbatsdag)”?
Är dessa två dagar nödvändigtvis, eller alltid, knutna till varandra? Med andra
ord: Är det sant att den Sabbat, veckans Sjunde Dag, som faller inom de sju
dagar som definierar Det Osyrade Brödets högtid, alltid sammanfaller med dagen
efter den 14:e dagen i Månad Ett, Abib? Lär Bibeln
oss den Sjundedagssabbat som definierar Viftofferssabbaten alltid följer omedelbart efter den dag som definieras som
förberedelsedagen för offrandet av påskalammet? Vad kan vi lära oss från Leviticus 23:5-8 och Deuteronomy 16:4 om tiden för ”Herrens påsk”? Vad kan vi
lära oss från Leviticus
23:15-16 rörande tidpunkten för
Viftoffret och rörande begynnelsen av de femtio dagarna fram till Pingst? Jämför punkt 15 nedan!
15. Rörande
punkt no. 14 ovan: Vilken exakt
tidpunkt definieras av orden “dagen efter sabbaten” (Leviticus
23:15, 16)? En söndag eller en Sjundedagssabbat? När exakt begynner
Sjundedagssabbaten? Vad kan vi lära oss från Genesis 1:5 och från Leviticus 23:32 rörande tidpunkten för Sabbatens början, så
väl som rörande tidpunkten för varje veckodags [dygns] början? Våra svenska
bibelöversättningar är här än mer otydliga än engelskans KJV, vilken senare
översättning åtminstone använder ordet ´morrow´ (som
i uttrycket “på morgonen efter…”) Den exakta innebörden framgår emellertid från
en jämförelse med motsvarande Hebreiska ord sådana de
återfinns i Gen 19:33-34. När du befinner dig vid den tidpunkt då
Sjundedagssabbaten börjar, dvs vid solnedgången: Vilken tidpunkt syftar du då
på när du säger orden “i morgon på förmiddagen”? När du jämför motsvarande
tidsangivelser, “natten”(Gen 19:33), och “dagen”
[egentligen “morgonen”] (Gen 19:34), vilken relation ser du då mellan dessa två
tidsangivelser? Slutligen, utifrån allt detta, vad kan du lära dig rörande Guds
tid för Viftoffersdagen respektiven Pingstdagen?
16. För att förstå den korrekta och verklighetsbaserade
betydelsen av de grekiska ord, vilka i våra moderna
biblar översatts med orden “första veckodagen”, behöver du använda Strong’s Concordance and Dictionary! Ja, du behöver åtminstone titta
på de exakta ord som används i de grekiska manuskript som ligger till grund för
Nya Testamentet! Betänk sedan noga betydelsen av vart och ett av de tre
grekiska ord, ‘μια τον σαββατον,’ vilka ord (helt felaktigt) översatts som ”första veckodagen”! Slå sedan
upp de grekiska ord i Nya Testament vilka faktiskt
betyder ”Första Dagen [i veckan]”, “Dag Ett [i veckan]”, ”första veckodagen”,
etc.! Du finner dessa texter i Luke 5:17; 8:22; Acts
21:7; 28:13! Vilka skillnader lägger du
märke till mellan de grekiska ord som används i dessa sistnämnda bibeltexter i
jämförelse med de grekiska ord som översatts med orden “första veckodagen”?
Vidare, kan du hitta några bibeltexter i Nya Testamentet som översatts “andra
veckodagen”, “tredje veckodagen”, “fjärde veckodagen”, etc?
Varför inte? Å andra sidan, om du istället söker efter dessa andra veckodagar i
det grekiska Nya Testamentet skrivna på samma format som det du fann i Luke
5:17; 8:22; Acts 21:7; 28:13, är det kanske inte då
sant att du kommer att hitta bibeltexter där var och en av dessa veckodagar är
specificerade?!:
·
Första veckodagen: Luke 5:17; 8:22; Acts 21:7; 28:13;
·
Andra
veckodagen: Matthew 26:2; Mark 14:1; John 4:40, 43;
11:6; Acts 28:13;
·
Tredje
veckodagen: Luke 2:46; Acts
25:1; 28:7, 12, 17; plus alla bibeltexter listade under punkt 4
ovan;
·
Fjärde veckodagen: John 11:17; Acts 10:30;
·
Femte veckodagen: Acts 20:6; 24:1;
·
Sjätte
veckodagen: Matthew 17:1; Mark 9:2; John 12:1;
·
Sjunde veckodagen: Acts 20:6; 21:4, 5; 21:27; 28:14; Hebrews 11:40; 4:4;
·
Åttonde dagen: Luke 1:59; 2:21; 6:6; 9:28; John 20:26; Acts 7:8; 27:3; Philippians
3:5;
·
Tionde
dagen [i månaden:] Acts 25:6.
Tror du inte att den Romersk-Katolska
Kyrkan har ett intresse av att inte korrekt och sanningsenligt översätta
exempelvis Luke 5:17? Om Luke 5:17 hade översatts så att det tydligt framgått
att denna bibeltext beskriver händelser som ägde rum på en söndag, den första
veckodagen, tror du inte detta skulle ge anledning för ganska många
söndagshållare att höja ögonbrynen och vakna upp lite ur sin djupa
törnrosasömn? Hur kan det komma sig att Jesus inte blev kritiserad (enligt Luke
5:17) för att hela människor på Sabbaten om det faktiskt vore Jesu avsikt att
Kristna skulle hålla sabbat på söndag? Vidare, om någon enda av de fyra
grekiska bibeltexter som nämner den första veckodagen hade översatts korrekt,
skulle inte detta varit ägnat att väcka var och en som har förmåga att se
skillnad på de grekiska orden i dessa fyra bibeltexter och de grekiska ord som
används i de åtta
bibeltexter som faktiskt (felaktigt) översatts ”första veckodagen”?
Vidare: Om du noggrant studerar
sammanhanget i de bibeltexter som översatts “första veckodagen” finner du inte
då att sju av åtta bland dessa texter har en direkt koppling till det Osyrade
Brödets Högtid? Och finner du någon som helst anledning att tro att detta enda
undantag inte också pekar på precis samma dag i det Osyrade Brödets Högtid som
de övriga sju bibeltexterna?
17. Med tanke på Johannes konsekventa bruk av Judarnas
kalender och tideräkning, kan du finna någon bättre eller mera rimlig innebörd
i de grekiska orden (μεθ ημερας οκτω)
bakom de ord som översatts ”åtta dagar därefter” (John 20:26)? Ja, annat än de
du kan finna under
denna länk?
18. Beträffande Mark 14:1 och översättningen
Mark 14:1 “Två dagar
därefter var det påsk och det osyrade
brödets högtid.”
Detta är
en mycket värdefull bibeltext, och även om våra vanliga bibelöversättningar är
felaktiga i denna detalj så är de likväl av värde i det de ger oss tydliga
indikationer på den kedja av översättningar som i själva verket utgår från en ursprunglig hebreisk
grundtext bakom Nya Testamentet. Ja, även om du inte alls förstår grekiska, så
är det likväl hur lätt som helst för dig att förstå att ordet ”och” i bibeltexten ovan
bygger på det grekiska ordet “και” i de grekiska
manuskript som betecknas som Textus Receptus:
Mark 14:1 GNT-TR “ην δε το πασχα
και
τα αζυμα μετα δυο ημερας…”
Med tanke på ovan nämnda, om de grekiska manuskripten Textus
Receptus hade varit en avskrift av en text ursprungligen
skriven på grekiska, ja, då hade ovan citerade bibelöversättning varit helt
korrekt. I så fall hade denna bibeltext inte varit en perfekt passande
pusselbit i det pussel som visar oss det korrekta händelseförloppet bakom Nya
Testamentets händelser så som de en gång utspelades i verkligheten. Den
kronologi jag hitintills blivit varse skulle då inte vara korrekt, och jag
skulle i så fall haft anledning att omarbeta stora delar av den kronologi jag
hitintills funnit. Men Gud vare tack, Han har alltid en lösning tillgänglig för
varje slags problem! Kom ihåg, sanningen är alltid ett med sig själv! Verkliga
händelser är det de är! Verkligheten är alltid i harmoni med sig själv! Är inte
detta gott att veta?!! Aldrig någonsin finns det grundad anledning att tvivla
på verkligheten själv eller på de sanningar som därtill är knutna! Aldrig
någonsin finns det grundad anledning att tappa förtroende för Universums
Skapare. Ja, dvs vad verklighetens universum beträffar. En virtuell verklighet
är ju något helt annat, eller hur? Ok, så låt oss nu ta oss en titt på den
arameiska version av Nya Testamentet som är tillgänglig för oss i form a Peshittan. Var snäll och gör dig
själv en värdefull tjänst!: Klicka på länken och läs
sedan själv underlaget för följande interlinjära version av Nya Testamentet!:
Motsvarande arameiska text är nedan skriven med hebreiska bokstäver (hämtad
ur den numera föråldrade versionen av bibelstudieprogrammet Davar
3). Davar 4 ersätter den gamla versionen och du får
den helt gratis här. I denna värdefulla
mjukvara finner du ett stort utbud av gamla bibelversioner, ordböcker, lexikon,
mm.:
Mark 14:1
Så vilken skillnad upptäcker du när du jämför den arameiska texten ovan med
motsvarande moderna översättningar och den grekiska bibeltexten? Allt du behöver
göra för att se denna skillnad är att läsa den svenska eller den engelska
översättningen av de arameiska orden i bilden ovan! Du behöver inte alls kunna
eller känna igen de arameiska eller de hebreiska orden! Lägg nu märke till det
faktum, i bibeltexten ovan, att det i den arameiska texten inte finns något som
helst underlag för våra moderna översättningars ’och ’
eller för grekiskans ‘και’ enligt Textus
Receptus.
Tvärtom, du finner istället att det arameiska ord som översatts “osyrade
brödets”är skrivet i genitivformat, och som sådant
kopplat till ordet “Påsken”. Således,
“det osyrade brödets påsk” eller, för att än mer tydliggöra den arameiska
bibeltexten, “den förberedande Påskdagen fore det
Osyrade Brödets Högtid”. Som det ser ut så var inte den grekiske översättaren
helt klar over skillnaderna mellan det Osyrade Brödets Högtid och Påskdagen.
Påskdagen är ju den dag då man förberedde sig för det påskoffer
som ägde rum i skymningen mellan Abib 14 och Abib 15. Vi finner alltså att Abib
14 är Förberedelsedagen, Påskdagen, medan Abib 15-21 utgör det Osyrade Brödets Högtid.
Efter att noga tänkt igenom allt detta, finner vi således full harmoni
mellan Mark 14:1, mellan Matthew 26:2, och mellan den i denna webb-site
representerade kronologin. Vänligen jämför slutligen också den hebreiska
grundtexten enligt Shem Tov’s Hebrew Matthew, vilken avskrift synes vara den
bäst tillgängliga avskriften av den ursprungliga hebreiska grundtexten. Du
hittar Shem Tov’s Hebrew Matthew under denna länk!:
אחר
שני ימים יהיה
הפסח :Shem Tov’s Hebrew
Matthew 26:2
19. 1917 års Bibel, liksom
flertalet andra bibelöversättningar, använder uttryck som ”bittida om morgonen”
1917 Matt 20:1; Mar 1:35; 16:2; Luk 21:38; 24:22, ”mycket tidigt” FB98 &
FB15 Mar 16:2, ”[very] early
in the morning” KJV Matt 20:1; Mar 16:2; Luk 21:38;
24:1; Joh 8:2; Apg 5:21, ”morning… a great while before day…”
Mar 1:35, ”early” Luk 20:22.
Men är
det verkligen vad motsvarande ord i den hebreiska grundtexten, bästa
tillgängliga transkriptioner, och översättningar till arameiskan, betyder?
För några
år sedan (vintern 2017/1018) blev jag motiverad att göra ett mycket grundligt ordstudium
med fokus på det hebreiska och arameiska ordet צפרא,
inkluderande också ett antal andra ord åsyftande olika tidpunkter på dygnet.
På den
grunden kunde jag sedan revidera och förbättra mina kronologiska fynd rörande
det som hände Dag Fyra och Dag Sex i den vecka då Jesus korsfästes.
Vid samma
tid kom jag också att starta en diskussionssida
(cashed01, cashed02) i Wiktionary webbsida rörande ordet צפרא.
[Följande paragrafer under denna punkt [#19] är översatta
[och ytterligare bearbetade] från två fotnoter under Dag Fyra i min webbsida med överskriften
“A Preview of the Friday Aviv 17 Crucifixion”:]
Grekiskans
ord bakom översättningarna “när det hade blivit morgon” (Matt 27:1), “på morgonen ” (Mark 15:1), och “det var nu morgon” (Johannes 18:28,) är προι eller προια (Strong’s #G4404-4405.) Att detta grekiska ord är en referens
till den allra första delen av hebreiskans 24-timmars dygn, som ju börjar vid
solnedgången, borde vara självklart för var och en som bekantat sig med
Morkullans flyktvanor och sång i kvällsskymningen. Morkullans flyktläte hörs ju
nästan uteslutande under skymningstimmen på aftnarna. Morkullans flyktläte
låter också ganska exakt som det hebreiska och arameiska ordet “צפרא” [uttalat ’tzipp… orah…’ eller ’zipporah’]
från vilket det grekiska ordet är översatt. De citerade svenska översättningarna är sedan i sin tur hämtade från den
grekiska översättningen av nämnda arameiska ord.
…..
Lägg sedan märke till 1917 översättningen “tillredelsedag” i Joh 19:14, 31. Detta ord är översatt från grekiskans ord παρασκευή, definierat som “get ready, readyness” enligt Strong’s #G3903-3904. Grekiskans ord är i sin tur en översättning från arameiskans ord ערוב i vers 14, ” וערובתא הות דפץחא” vilket ordagrant kan översättas “Och den andra kvällen, den som tillhörde Påsk[dag]en”. [Det vill säga, inte den kväll som inledde Pesach, den 14:e, men den kväll som avslutar av den 14:e och påbörjar den 15:e]. Vidare finner vi i vers 31, som beskriven en händelse två dagar senare än den beskriven i vers 14, ” מטל דערובתא הות... מתל דשבתא נגהא יומא הוא גיר רבא יומא דשבתא הי“, ordagrant översatt: “därför att den andra kvällen det var… därför att sabbaten som kom [vid solnedgången den kvällen], den var den högtidssabbat som…”. Med andra ord, ”därför att det var den kväll som avslutade förberedelsedagen inför Viftofferssabbaten [vid slutet av den Judiska Abib 16; den Bibliska Abib 17; en fredag; i månad nummer ett (Abib) det året]…, därför att den sabbat som då började, den var den högtidssabbat som… [Gud definierat för Viftofferssabbaten; den 1:a dagen av 50 i Omer-räkningen fram till Pingst-sabbaten].” (Jämför ord för ord översättningen i bilden nedan! Lägg också märke till hur bibelförfattaren åtskiljer de två nämnda förberedelsedagarna genom att med olika ord karakterisera den ena och den andra!) Arameiskans ord ערוב motsvaras av Hebreiskans ord ערב, och betyder ”kväll eller afton” Strong’s #H6148-6159. Ordet ערובת är ett så kallat ’dual’, plural, och betyder ’två aftnar’ om inte fler än två är specifierade. Bestämd form i arameiskan anges sedan med hjälp av den sista bokstaven i ערובתא, dvs bokstaven א. [Även i vår tids bruk av ordet ’afton’ har vi ju kvar innebörden ’förberedelse’ i ord som ’påskafton’, ’pingstafton’, ’julafton’, ’nyårsafton’, osv..]
Ja, det var slutändan av Dag Sex och begynnelsen av Dag
Sju, Sabbaten. [Jämför ord 3 till 5 av den arameiska texten i höger ände av
skärmbilden ovan.] Vers 31 är en notering rörande de händelser som ägde rum i
samband med solnedgången vid sabbatens ingång. [Jämför orden 13–15 i den
arameiska texten ovan nämnd!
Att נגה (ord 15) åsyftar solnedgången, inte gryningen(!), framgår
tydligt - solklart! - från textsammanhanget, liksom även av ”Strong’s
H5050-5053: נגה to glitter; causat. to illuminate… brilliancy…
H5054: נגהה fem. of 5051, splendor”,
ja, trots att även H5053 (felaktigt) anger dawn.
Min hebreisk-engelska ordbok anger ” נגה shine, glow”, som i ’glöden från en
falnande eld’ och, för det närliggande ordet ”
נגוז vanish, disappear”. Eller vad skulle
möjligen sistnämnda ord ha med gryningen att göra? Vidare finner vi Strong’s
”H5057: נגד a commander (as occupying the front), civil, military or religious; gen.
(abstr. plur.,) honorable themes”, ja, som i en skylt som
markerar gränsen i början på det Hebreisk-Bibliska dygnet. Således även som en
’ärbar kommendör’ (honorable commander) i tiden! Inte mycket i
något av detta som ger stöd åt en koppling mellan denna hebreiska rot och ordet
’gryning’, eller hur? ’Skymning’ passar bra mycket bättre in i bilden!
Å andra
sidan, i Johannes 19:31, och i det arameiska
ordet ערוב, har jag svårt
att se någon god grund för den grekiska översättningens ord παρασκευή, i betydelsen “get ready, readyness” (Strong’s #G3903-3904.) Ja, det vill säga, annat
än just i betydelsen ‘förberedelse…’ ’inför den kommande sabbaten’, eller
möjligen mera allmänt ’inför nattens vila’. Eller kan det kanske rent av vara
så att det hebreisk-arameska ordet ערוב rent allmänt är avsett att rikta vår uppmärksamhet inför den
viktiga verklighet som ligger i att den mörka delen av dygnet är designad för
att på alla sätt förbereda oss för den dygnets ljusa och avslutande hälft?!
However, in this
verse 31, and in the Aramaic
word ערוב, I fail to see
anything giving grounds for the Greek word παρασκευή, meaning
“get ready, readyness” (Strong’s #G3903-3904.)
That
is, other than if the Hebrew-Aramaic word itself has a built in meaning like
that of the Greek word, above defined? That is, as in ‘Preparation
day before Sabbath’, or perhaps more generally, as in the dark portion
of the 24+-hour day being designed for the purpose of preparation, in every
way, for the lighted latter half of said 24+-hour day?
På liknande sätt är
det tydligt att pluralis formen (dual, två om inget annat
anges) av ordet ערוב, ערובת, i Joh 19:14: “וערובתא הות דפץחא
“, vilket betyder “Och det var [den 2:a av de två] Passover-kvällarna”, pekar på
den 2:a av två separata kvällar
inom ramen för ett hebreiskt 24+ timmarsdygn. Med andra ord, det hebreiska dygnet, rent allmänt, liksom i detta fall Abib 14, Passover dagen, פץח, inkluderar såväl
den inledande aftonen som den avslutande aftonen. De hebreiska dygnen överlappar varandra liksom länkarna i
en kätting. I vers 14 tydliggörs detta klart och tydligt med hjälp av bokstaven
ד vid ordets början, vilket i arameiskan används för att indikera
genitiv-formen. Här alltså genitivformen av ordet פץח, Passover; de två kvällarna tillhör dygnet Abib 14. På så sätt står det klart att vers 14 pekar på den
afton som utgör såväl avslutningen av den 14:e Abib,
som begynnelsen av den 15:e Abib, den Första Dagen i
det Osyrade Brödets Högtid.
Ovan nämnda bekräftas ytterligare genom
Johannes-evangeliets genomgående kronologiska design (dvs. Johannes-evangeliets
händelser är upptecknade i den ordning de faktiskt hände). För att rätt förstå
Johannes 18:28, 29 med tillhörande följdriktiga händelseutveckling krävs en
tolkning som den jag här sökt tydliggöra.
“28 Från
Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var nu tidigt på morgonen. [inte ”tidigt på morgonen”, men skymningstimmen om aftonen; jämför den arameiska
texten ovan!]. Själva gick de inte in i pretoriet, för att inte bli
orena utan kunna fira påsken
[Seder-måltiden].”
”29 Pilatus kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen för?"”
Joh 18:28, 29 FB15
Händelserna i Joh 18:28, 29 ägde
uppenbarligen rum allra senast kvällen innan den händelse som är nedtecknad i Joh 19:14, 16, vilken senare händelse är daterad till ‘påskens tillredelsedag, omkring sjätte timmen.’, dvs till Judarnas Abib 14:
”14 Det
var påskens tillredelsedag, omkring sjätte timmen…”
”16. Då utlämnade han [Pilatus] Jesus åt dem till att
korsfästas. De tog Jesus med sig. ”
Joh 19:14, 16
Händelsen i Markus 15:25 ägde uppenbarligen rum tidigast
morgonen efter den händelse som är nedtecknad i Joh
19:14, 16, ovan citerad:
“Det var vid tredje timmen [08:00-09:00] som de korsfäste
honom.”
Mar 15:25
“Eftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar på korset över sabbaten - det var nämligen en stor sabbatsdag - bad de Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort.”
Joh 19:31
Joh 19:31 beskriver en händelse som
utspelades på Förberedelsedagen före veckans Sjunde Dag, Sabbaten. Inte Förberedelsedagen
före Påsken! Den Sjundedagssabbat som här var i antågande var ingen mindre än
Viftofferssabbaten, och därmed också den 1:a dagen i
den 50 dagar långa Omer-räkningen fram till
Pingst-Sabbaten.
När vi nu för oss själva tydliggjort det relativa
tidsskeendet för händelserna ovan nämnda, kan vi titta närmare också på vilken
kväll Judarna åt den Seder-måltid som åsyftas i Joh
18:28, 29. Den måste ju ha ätits under den kväll som knyter ihop den
Förberedelsedag som identifieras i Joh 19:14, 16, Abib 14, och den Första Dagen i det Osyrade Brödets Högtid,
Abib 15.
Judarna har sina egna Rabbinska regler rörande
placeringen av de årliga högtidssabbaterna. Dessa regler finner ingen
motsvarighet i Bibeln. Bland annat finns en regel som säger att det får aldrig vara sabbat två dagar i rad. Detta innebär
således att ingen av de årliga högtidssabbaterna får infalla på de aftnar som
inleder den Sjätte Dagen eller den Första Dagen (Seder-måltiden äts alltså
aldrig på torsdag kväll eller på lördag kväll! Jämför den vanliga tids
placeringen av den Sista Måltiden! Nåväl, Jesus höll de högtider som stadgats i
3 Mos 23, inte de Judiska högtiderna.) Så vilken kväll i veckan åt då Judarna
den Seder-måltid som åsyftas i Joh 18:28, 29? Vilken
kväll började Abib 15? Dag Fem, eller Dag Sju i
veckan? Onsdag kväll, eller fredag kväll? Före eller efter själva korsfästelsen
och de händelser vi läser om i Joh 19:31 och Markus
15:25? Vilken kväll i veckan åsyftas i Joh 18:28, 29?:
“28 Från
Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var nu tidigt på morgonen. [inte ”tidigt på morgonen”, men skymningstimmen om aftonen; jämför den arameiska
texten ovan!]. Själva gick de inte in i
pretoriet, för att inte bli orena utan kunna fira påsken [Seder-måltiden].”
”29 Pilatus kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen för?"”
Joh 18:28, 29 FB15
Som vi lätt kan se i följe det tidsskeende vi lyft fram
ovan är det ju omöjligt att Jesus och lärjungarna åt den Sista Måltiden
torsdagskvällen omedelbart före en korsfästelse mellan klockan 8 och 9 fredag
morgon. I verkligheten åt de sin Sista Måltid på tisdagskvällen. Dvs kvällen
innan den kväll då Jesus fördes från Kaifas till Pilatus enligt Joh 18:28. Om då Judarnas Seder-måltid hade infallit
följande fredagskväll, hur skulle detta kunna stämma vad gäller observationerna
av nymånen den månaden? Tre dagars skillnad mellan den nymåne som Jesus hade
sett, och mellan den nymåne som Sanhedrin hade
utlyst? Tre dagars skillnad mellan den Judiska nymånadsdagen
och mellan den observerade Bibliska nymånadsdagen
förekommer visserligen i sällsynta fall idag, nämligen i följe de instruktioner
Judarna fått från Hillel II, men vid Nya Testamentets
tid, då Sanhedrin regelbundet träffades för att
bestämma om dylika ting, torde det vara högst osannolikt med tre dagars
skillnad! Slutsatsen blir då att den Judiska Seder-måltiden det året åts i
början av Dag Fem, onsdag kväll. En och en halv dag senare finner vi sedan
korsfästelsen mellan kl 8-9 Abib
16, fredag morgon, och begravningen strax före solnedgången, Joh 19:31 (Jämför ovan!).
Kommentarer
och donationer mottages tacksamt via:
e-Post: TreeOfLifeTime@gmail.com
The
GateWays into Tree of Life Chronology Forums©
The
GateWays of Entry into the Tree of Life Time
Chronology Touching upon the Book of Daniel©
Pearls & Mannah – “I found
it!”
Känn dig fri att använda, och att
dela med dig till andra, vilken som helst sanning och välsignelse som tillhör
Gud allena. Själv gör jag anspråk på copyrighten till mina egna alster,
nämligen så att ingen annan lagligen ska kunna begränsa mitt eget bruk och min
egen rätt att dela mina alster med vemhelst jag vill. Ja, det inkluderar
givetvis också alla fel som ännu finns kvar i mina alster. Jag är dig mycket
tacksam om du går till mig allena med de fel du säkert kan hitta. Hur annars
ska jag kunna bli dem varse och rätta till det som är fel? Andra behöver inte
fokusera på de fel som tillhör mig allena. Vänligen respektera detta mitt
anspråk, och kom ihåg att aldrig tveka när du ser något som säkerligen är fel!
Utan obligo. Med ensamrätt.. Tree of Life©