Månkometen, ur Der Kleine Kosmos... av J.W. Schmitz

English version here!

Statement of belief: “Sanctify them through thy truth: thy word is truth.” (John 17:17 KJV)

Created 5923_[(*??*)] 05 02 2027 [2011-09-01]

Updated 5924_[(*??*)]11 04 2028 [2012-02-26]

Månkometen

Ett avsnitt ur boken Der Kleine Kosmos… av J. W. Schmitz, sid. 51-54,

[transkr. version m. nyare typsnitt här] (1852)…

Inledning:

Till de kvarstående värden som finns i nedan, till svenska, översatta avsnitt ur Schmitz bok hör bl.a. följande:

1. Ett antal mer eller mindre ospecifika referenser till händelser i det flydda, framför allt då till kometer som påstås ha orsakat ett antal solförmörkelser under det sista årtusendet, händelser vilka sällan, om någonsin, omtalas, men vilka torde vara värdefulla att ytterligare undersöka och få en mera korrekt insyn i, inte minst då i syfte att bättre kunna förutsäga, och förbereda sig på, liknande händelser i framtiden.

2. Denna text erbjuder läsaren ett utomordentligt fint och värdefullt exempel på hur viktigt det är att alltid gå till den ursprungliga källan i sina studier, här då i synnerhet till Phrantsas ursprungliga grekiska text, i stället för att fortsättningsvis tillåta sig, som i denna text uppenbarligen Schmitz gjort, att blint lita till tidigare översättare och uttolkare av sådana källskrifter.

3. Det faktum att Schmitz, i detta avsnitt, i huvudsak lyft fram och fokuserat på Phrantzas komet från 1450-talet, och en därmed associerad eklips av något slag, har motiverat ett djupare studium av de mera ursprungliga källor som beskriver denna händelse. Schmitz text hjälper oss därmed att, i följe vårt eget djupare studium av saken i sig, bättre se och förstå inte bara den ursprungliga händelsen, men även de tolkningar och misstolkningar som följer i dessa händelsers spår… Här då exemplifierat inte minst av 1) de korståg mot den Muslimska världen som Schmitz refererar till, och 2) de falska läror som florerar vitt och brett inom ramen för den högre utbildningen i vårt eget samhälle, inte bara under flydda århundraden, men, minst lika mycket, i vår egen tid.

4. Den som grundligt studerar och lever sig in i detta att gräva djupare bland de urkunder som finns att tillgå kommer med all sannolikhet att få mersmak på sådant arbete och kommer därigenom att bli mera motiverad att bidraga till en ständigt bättre och mera verklighetstrogen insikt i den faktiska verkligheten, sådan den varit i det flydda, och sådan den faktiskt är i det nu som just nu är…

5. Genom att identifiera och korrekt och exakt datera de observationer rörande händelser på stjärnhimlen under gångna århundraden och årtusenden kommer vi småningom att stå på en allt stabilare och tryggare grund inför den framtid som annars är och förblir okänd och skrämmande för oss, nämligen eftersom den aldrig stämmer med de falska läror och förutsägelser som grundar sig på en mer eller mindre defekt tolkning av de händelser som föregått oss i tiden. Exempelvis, och inte minst, genom 1) de misstolkningar som har med Jesus av Nasaret korsfästelse och uppståndelse att göra, eller 2) de misstolkningar som fortsättningsvis florerar rörande de historiska händelser som beskrivs i Gamla Testamentet, däribland inte minst i Daniels Bok m.fl., 3) de misstolkningar som dominerar och ligger till grund för större delen av modern historieskrivning, nämligen allt det som berör Almagest och Ptolemys Konungalängder…

6. I följe ovan nämnda blir det lättare att inse våra egna och vårt samhälles brister och den ofrånkomliga fara som ligger i att blint lita till så kallade myndigheter skapade, inte av Gud, men av bristfälliga människor vilka oftast inte finner tid eller motivation för en djupare och mera exakt förståelse av grunderna för den verklighet vi lever ifrån dag till dag. Däribland inte minst då de människor som formar ramarna för vars och ens vårt eget lands skolväsen och samhälle…

7. I följe ovan nämnda blir det tydligare, för den enskilde, hur oerhört viktigt det är att motivera sig själv, att tacka ja till, och ta emot, de sanningar och de insikter om verkligheten sådan den faktiskt varit och är, vilka ständigt står den enskilde till buds genom eget studium och genom eget initiativ, och, i följe därav, ett liv ständigt mera fritt från otillbörlig kontroll av andra människor och så kallade ”myndigheter”. Jämför Hesekiels bok, kapitel 9, och Uppenbarelseboken 18:4, med exempelvis den händelse som beskrivs i artikeln The Hiroshima Miracle!

Ett avsnitt ur boken

Der Kleine Kosmos…

av J. W. Schmitz, sid. 51-54,

[transkr. version m. nyare typsnitt här] (1852)

Månkometen, som i en bana med 32 graders lutning [relativt solsystemet och planeternas banor / Övers. anm.] och i 3-årig period iakttogs under åren 1066, 1068, 1071, 1080, 1093, 1096, 1099, 1103, 1109, 1115, 1146, 1168, 1206, 1211, 1217, 1256, 1264, 1285, 1300, 1303, 1312, 1337, 1363, 1380, 1433, 1450, 1511, 1517, 1523, 1529, 1532, 1548, 1578, 1590, 1718, 1770, 1790, 1811, 1825,[1] bjöd på de mest storartade fenomen under den tid som dess avstånd till solen befann sig inom jordbanans radie. Under år 1066 blev den först synlig när den i sin största prakt plötsligt syntes på aftonhimlen där den under 14 dagar följde den nedgående solen. Under år 1090 eller 1091 gick den [befann den sig / Övers. anm.] mellan jorden och solen och förmörkade dessa under 3 timmar. Efter förmörkelsen behöll solen ett frapperande ljus; antagligen medan den under dagtid osynliga kometsvansen fortfarande övertäckte den [solen]. Samma komet förmörkade åter solen år 1096 och därefter år 1206 under 6 timmar, antagligen den tid som dess svans drog förbi. År 1433 förmörkades solen bara i en halvtimme av kometen.

Under år 1450 ägde den berömda månförmörkelsen rum [nämligen då månen förmörkades / Övers. anm.] av denna komet. (Enligt historikern Phranza) hände det sig varje kväll att, över horisonten, så snart solen hade gått ner, en komet rörde sig under fullmånens skiva och åstadkom en förmörkelse i enlighet med himlakropparnas vanliga rörelseordning. Kometen blev under detta framträdande, som varade i flera dagar, sedd som rektangelformad, och nyss nämnda författare tillfogar: att några, vilka såg kometen röra sig från väst till öst under det den närmade sig månen och [sedan] förmörkade den, tolkade

- 52 -

händelsen så här: De kristna furstarna skulle beväpna sig och bege sig till orienten för att bekämpa halvmånen. Förmörkelsen blev också allt tydligare genom att kometen dag för dag kom [dem / Övers. anm.] allt närmare (jmf. ”Weltall” [= Världsalltet, Universum / Övers. anm.] sid. 223).

Denna förmörkelse måste också nödvändigtvis ha åstadkommits av kometen som passerade över månskivan, och det är löjligt att påstå att jordskuggan, även vid detta tillfälle när kometen närmade sig månskivan, skulle ha inträffat och åstadkommit en vanlig månförmörkelse. En sådan skulle då lika väl som idag ha varit förutspådd långt i förväg och varit känd för historieskrivarna och alla andra åskådare; precis som den dåtida upptäckaren av Amerika kunde dra nytta av förutsägelsen om en förmörkelse.

Det är otroligt hur attraktionsteoretikerna bemödar sig om att på alla möjliga sätt tysta ner [och hemlighålla (verkligheten bakom) / Övers. anm.] en händelse som visar att en komet kan passera mellan månen och jorden utan att bli attraherad[2]. Författaren av Kosmos vänder sig också kraftfullt mot detta fenomen. Han låter Phranza (visserligen med hjälp av en senare översättning från år 1796) framställa kometen som något liknande en dimma i stället för något rektangelformat, och låter fenomenet sammanfalla med en vanlig månförmörkelse år 1454,[3] under vilket år dock inte denna komet uppenbarade sig utan [snarare en annan komet, nämligen… / Övers. anm.] den Besselska kometen.[4] När Phranza i den bättre[5], äldre översättningen säger: Kometen gick under[6] månen och åstadkom på så vis en förmörkelse, allt enligt himmelkropparnas vanliga rörelser, nämligen under det att kometen förflyttade sig från väst till öst, (plenum lunae orbem subiens, eclipsin efficiebat juxta ordinem et motum solitum luminum coelestium),[7] så har det ju tydligt sagts att det var kometen som man såg som åstadkom förmörkelsen medan den själv och övriga himlakroppar fortsatte i sina vanliga banor från väster till öster.[8] Helt klart kan detta inte tydas på motsatt sätt, dvs att inte kometen utan snarare himlakropparnas vanliga rörelser [tydligen här åsyftande en vanlig månförmörkelse orsakad av solens, jordens, och månens läge i förhållande till varandra / Övers. anm.] åstadkom en förmörkelse i det ögon-

- 53 -

blick som kometen närmade sig månen; vilket är vad författaren av Kosmos med tydliga ord påstår: att det uppstod en månförmörkelse helt på det vanliga sättet.

Vad kan sägas tydligare än att det var kometen, vilken varje kväll (quotquot vesperis)[9] hade närmat sig månen,[10] som åstadkommit förmörkelsen: efficiebat? Hur mycket längre hade inte en förmörkelse orsakad av jordskuggan varat, än en förmörkelse orsakad av den lilla kometen! Hur starkt hade inte kometen strålat, den som var synlig bredvid fullmånen, om den nu plötsligt hade stått ensam i mörkret utan samtidig konkurrens av fullmånens ljus! Men kometen, som hade rört sig under månskivan (plenum lunae orbem subiens), måste i så fall[11] ha förmörkats samtidigt med månen i den 3 till 4 gånger så breda jordskuggan. Hur klart och ingående [detaljerat / Övers. anm.] skulle då inte det nya undret låta sig beskrivas?: Att kometen skulle ha blivit förmörkad... Att man skulle ha sett en svans utan komet... Och så vidare... Den folkliga uttydningen, att de kristna furstarna, precis som kometen, skulle besegra halvmånen, hade då varit den motsatta. I så många motsägelser måste förvrängningen av sanningen alltid kliva åt sidan. Inte bara år 1450[12] utan också år 1770 passerade denna komet mellan månen och jorden, så som Lichtenberg observerade[13] och därmed är den som beskylls för villfarelsen.

Även år 1102 måste denna komet ha befunnit sig mellan jorden och månen. Dess långa period mellan åren 1099 och 1103 skulle till och med kunna antyda[14] att kometen under en viss tid skulle ha betett sig som en andra drabant [dvs en andra måne eller satellit / Övers. anm.] till jorden: det sägs att den med långa mellanrum förflyttade sig språngvis: locum suum longo interstitio saltibus mutantem (Hevel,[15] Vol. 12, sid. 821).

Så länge som avståndet mellan solen och denna komet var mindre än

- 54 -

jordbanans radie, blev den observerad med en retrograd[16] rörelseriktning med solen som bakgrund, liksom även Merkurius och Venus när de befinner sig på hitsidan om solen. När kometen emellertid år 1811 (den mindre av de två komenterna under detta år) befann sig på 1 ½ jordavstånd från solen observerades den ha en progredierande[17] rörelseriktning, [samt / Övers. anm.] en diameter på 93, enligt vissa observatörer 107 mil,[18] alltså ¼ av månens[19] och ¹/17 av jordens diameter.[20] Detta skiljer sig mycket[21] från den attraktionsberäkning som grundades på den dragningskraft kometen utövade gentemot jorden och månen, och som bara uppskattade den (kometen) till en 5000:e del av jordmassan.

(Översatt från tyskan av Heidi i samarbete med ToL och Rose-May. Tack Heidi och Rose-May!)

Comments and donations freely accepted at:

Tree of Life^©

c/o General Delivery

Nora [near SE-713 01]

Sweden Republic^© in Adamah Republic^©

eMail: TreeOfLifeTime@gmail.com

Free counter

…

^...

The GateWays into Tree of Life Chronology Forums^©

The GateWays of Entry into the Tree of Life Time Chronology Touching upon the Book of Daniel^©

Pearls & Mannah – “I found it!”

Home

Feel free to use, and for sharing freely with others, any of the truth and blessings belonging to God alone. I retain all the copyrights to the within, such that no one may lawfully restrain my use and my sharing of it with others. Including also all the errors that remain. Please let only me know about those. I need to know in order to correct them. Others don’t need to be focused upon the errors that belong to me alone. Please respect that, and please do not hesitate to let me know of any certain error that you find!

[1] [Övers. fotnot:] Jämför min Excel-fil: “ToyingWithNumbersAndYearsReSchmitzText.xls”

[2] [Övers. fotnot:] Det förefaller som om Schmitz här tycks mena ”attraherad och införlivad med någon av dem”, nämligen eftersom det är självklart att alla himlakroppar utövar en ständig attraktion sinsemellan, om än i en omvänd proportion till det inbördes avståndet. Att sådana inbördes dragningskrafter påverkar himlakropparnas respektive banor, innebär dock ytterst sällan att de skulle införlivas med varandra eller kollidera med varandra! Det resonemang som Schmitz här framställer förefaller för mig karaktäriseras av allvarliga brister! Följaktligen tycks den anklagelse som Schmitz här riktar mot de s.k. attraktionsteoretikerna denna gång vara utan grund och falla platt till marken, liksom vilken annan falsk anklagelse som helst! – Likväl håller jag gärna med om att det tycks vara tämligen vanligt att nedtystning av viktiga vetenskapliga fakta faktiskt sker, men det rättfärdigar verkligen inte några falska anklagelser, exempelvis sådana som dessa synes mig vara!

[3] Vid ett närmare stadium av Georgii Phrantzaes Grekiska text framgår det att den komet Phrantzae beskriver var synlig under hela hösten 1453 fram till någon gång strax efter nyåret 1454. Halleys Komet är, så långt jag kan förstå, samma komet som ”den Besselska kometen”. Även om jag tidigare varit övertygad om att Phrantzaes komet är samma som Halleys Komet, nämligen på grund av att mitt astronomiprogram, Starry Night Backyard, identifierar ovan tidsplacerade comet som Halleys komet, finner jag nu, efter de data som beskrivs på Wikipedia, orsak för lite vidare djup studium?! Dock finner jag, i utgångsläget för min egen del, nämligen på grund av mina tidigare djupdykningar i Wikipedias traditionsbundna grunder, och deras solida avvisande av varje form av primära fakta och av primär forskning, att Wikipedias grunder med största sannolikhet brister vad denna detalj beträffar.

[4] [Övers. fotnot:] Se Franz Friedrich Wilhelm Bessel (jfr. denna länk och denna länk) som är känd för sina förfinade beräkningar rörande Halleys komet och dess bana:

”1804 führte er eine neue und bessere Berechnung der Bahn des Halleyschen Kometen durch und überreichte sein Manuskript auf der Straße dem bekannten Bremer Astronomen Wilhelm Olbers, der Bessels große Begabung für die Astronomie offenbar erkannte und fortan sein Förderer und sogar Freund wurde.” (Från OstDeutsche Biographie).

[5] [Övers. fotnot:] Att Schmitz här betecknar den äldre latinska översättningen från Grekiska som bättre än den nyare beror uppenbarligen på inget annat än att den ger honom bättre stöd för hans egna felaktiga hypoteser.

[6] [Övers. fotnot:] Schmitz föredrar uppenbarligen här att tolka den latinska översättningen av Phranzas ord som att kometen passerade på månens “hitsida“, snarare än “under” i betydelsen mellan månen och horisonten. Med all sannolikhet är detta en feltolkning från hans sida. Jämför denna länk!

[7] [Övers. fotnot:] Latinet inom parentes har JW Schmitz hämtat från den äldre Latinska översättningen. Jag lägger märke till att Schmitzs citat är inexakt, dvs orden “in orben” i “solitum in orben luminum…” saknas.

Motsvarande ord i den nyare översättningen till Latin (1796) är “qui quum prope lunam esset, pleno lumine splendentem, accidit, ut defection lunae fieret, secundum ordines et circuitum rerum coelestium, ut solet fieri.” Så långt jag förstår torde dessa ord översättas enligt följande: “när fullmånen var över hände det sig att den [kometen] kom att [delvis] döljas bakom månen I enlighet med den ordning och de omloppsbanor som gäller för himlens stjärnor, dvs på vanligt sätt.” Jämför denna länk!

[8] [Övers. fotnot:] Om jag inte själv helt och hållet misstar mig så gäller att flertalet himlakroppar rör sig från öst till väst såväl från timme till timme som från aftonstund till aftonstund, etc.. Månen, andra sidan, torde ständigt ha en rörelse åt motsatt håll i relation till de övriga himlakropparna, liksom även från aftonstund till aftonstund. (Planeternas rörelseriktning relativt fixstjärnorna varierar från tid till annan). – Återigen en allvarlig miss från Schmitz sida!

[9] [Övers. fotnot:] Även dessa ord är hämtade från den äldre latinska översättningen av Phrantzaes grekiska text. Jämför fotnot no. 7!

[10] [Övers. fotnot:] Verkligheten torde dock vara den motsatta, nämligen att det var månen som ständigt närmade sig den plats på himlavalvet där kometen befann sig under denna tid, inte tvärtom, som Schmitz här tycks ha felaktigt fått för sig!

[11] [Övers. fotnot:] Lägg märke till att Schmitze här endera 1) tar för givet att kometen faktiskt ändå befann sig mellan jorden och månen, eller också 2) helt bortser från det faktum att en avlägsen himlakropp, långt bortom månen, omöjligt kan förmörkas av den kägelformade skugga som åstadkoms av jorden och som inte når särskilt långt bortom månen!...

Följaktligen håller vare sig det ena eller det andra i denna del av Schmitz argumentation!

[12] [Övers. fotnot:] Det råder ingen tvekan om att den komet som Schmitz här refererar till är Phrantzaes komet. Det råder inte heller någon tvekan, åtminstone inte för mig efter att jag mycket ingående studerat Phrantzaes komet, om att Phrantzaes komet var synlig från sensommaren 1453 och fram till efter nyåret 1454, vilken komet identifieras av mitt astronomiprogram Starry Night Backyard som Halleys komet. Varför Wikipedia anger andra tidpunkter för Halleys komet än vad mitt astronomiprogram anger återstår dock att utröna.

Det är mycket som blivit fel i den konventionella tideräkningen genom århundradena, så det kan finnas mycket värdefullt att upptäcka för var och en som söker! Jämför Upp 3:20!

Det är uppenbart att Schmitz har hämtat sina villfarelser, inte minst beträffande årtalet för Phrantzaes komet, bl.a. från Lichtenbergs tyska text, som i sin tur hämtat sina villfarelser från den första latinska översättningen av Phranzaes grekiska text… Allt i enlighet med viskningslekens och skvallrets, inte himlakropparnas, natur och rörelseordning!

[13] [Övers. fotnot:] ”Kometen, som år 1450 tog sin bana mellan jorden och månen, har genom sin skugga, med vilken den förmörkade jorden, bevisat att den är en mörk och ogenomskinlig kropp, som har sitt ljus från solen.” (Tack Rose-May för din hjälp med översättningen av Lichtenbergs text!)

Enligt originalet: "Der Comet, welcher im Jahre 1450 seinen Lauf zwischen der Erde und dem Monde genommen, hat durch seinen Schatten, mit dem er den vollen Mond verfinstert, bewiesen, daß er ein dunkler und undurchsichtiger Körper sey, der sein Licht von der Sonne habe."

Ref.: Georg Christoph Lichtenberg, Schriften und Briefe: Kommentar zu Band I und II: 63 (Carl. Hanser Verlag, München-Wien, 1992).

[14] [Övers. fotnot:] Lägg dock märke till att den treårsperiod som Schmitz ovan nämner, även om det skulle ha en motvarighet i verkligheten, inte sannolikt är exakt 3.0 år per period. Låt oss säga att perioden i verkligheten hade varit, säg 3.14 år (dvs (1015 – 1093) / 7 = 3.14), ja, om då en viss punkt på omloppsbanan passerades vid slutet på år 1099, då följer också att samma punkt nästa gång passerades någon gång i början på år 1103! Schmitz argument brister således allvarligt i denna punkt!

Jämför med min Excel-fil: “ToyingWithNumbersAndYearsReSchmitzText.xls”

[15] [Övers. fotnot:] Troligen åsyftande Johannes Hevelius, samt möjligen något av följande verk??:

1. Prodromus cometicus (1665)

2. Prodromus astronomiae (c.1690) an unfinished work posthumously published by Johannes wife Catherina Elisabetha Koopman Hevelius in three books including: [34][35]

* Prodromus, preface and unpublished observations

* Catalogus Stellarum Fixarum (dated 1687), catalog of 1564 stars

* Firmamentum Sobiescianum sive Uranographia (dated 1687), an atlas of constellations, 56 sheets, corresponding to his catalog, contains seven new constellations delineated by him which are still in use (plus some now considered obsolete)

(Wikipedia; English edition)

3. ”Karl Christian Bruhns: Johannes Hevelius. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 12, Duncker & Humblot, Leipzig 1880, S. 341–343.”

(Wikipedia; German edition)

[16] [Övers. fotnot:] Ordet retrograd är ett ord som refererar till samtliga planeters rotationsriktning runt solen och ordet retrograd åsyftar då en, från jorden sett, motsatt rörelseriktning, eller vad som tillfälligt under kortare perioder förefaller vara en motsatt rörelseriktning, nämligen på grund av observatörens position på jorden som också roterar runt solen i samma riktning. Ordet retrograd är motsatsen till direkt rörelse.

[17] [Övers. fotnot:] Progredierande = direkt rörelse, dvs. den rörde sig runt solen i samma riktning som samtliga planeter gör.

[18] [Övers. fotnot:] Diametern 93 Meile torde motsvara 1 Meile = 7 km, och diametern 107 Meile torde motsvara 1 Meile = 8 km. Enligt den tyska Wikipedia sidan varierar milen i olika gamla tyska regioner från 3.78 km till 10.044 km, men de flesta håller sig inom 7.419-7.533 km.

[19] [Övers. fotnot:] Månens diameter är 3476 km.

[20] [Övers. fotnot:] Jordens diameter är 12756 km.

[21] [Övers. fotnot:] Om nämnda komet är 750 km i diameter, och om V = ( 4 * π * r³ ) / 3 , ja, då följer att kometens volym = 0.00020 jordvolymer, dvs 1/5000 jordvolym. Uppenbarligen har Schmitz, bokens författare, räknat fel någonstans, eller hur?!!!