. [ Förlåt mig… Det blev samma länk två ganger!
Första länken hit var som den skulle, men……
Den andra
länken blev fel! Den rättade länken är denna, dvs den länk
du fann i följande ord:…
”Här kan du finna ett par överraskande
exempel på underbart välljudande musik och sång som sänts åt mitt håll…” ] .
Från: PowerfulChoices [PowerfulChoices@gmail.com]
Skickat: Thursday, December 16, 2010 11:22 AM
Till: 'Rainer Refsbäck'
Ämne: Tack Rainer! Och tack
än en gång!
Utan obligo.
Privat mellan parterna. Gunnar Anders Smårs ©
Republiken
Adamah © [Utlandet relativt Staten Sverige]
Skrivet med
början å dag tecknad 5941[(?)] 09[[1]] 09
2027,
Femte Dagen
i
vecka #3 efter den vecka som omfattar Bul 15,
den
15:e dagen i den åttonde månaden,
Konung
Jerobeams alldeles egen högtidsdag (1 Konungaboken 12:32-33),
den 9:e dagen i månad nummer nio,
Kislev 9,
i det 5941:e[(?)] året efter
den begynnelse som nedtecknats enligt 1 Mosebok 1:1,
och i det
2027:e året efter den begynnelse som nedtecknats enligt Lukas 1:26-33
[Den 7:e dagen
i månaden enligt gammal
Judisk tideräkning;
Enligt nyare
Judisk tideräkning den 9:e Tevet (månad nummer
10),
(baserat på ett
decimalfel i de direktiv som angivits av Hillel II, vilket orsakar en
årstidsvandring!),
Torsdag, numera
Påveveckans 4:e dag (sedan 1973), den 16 december i det 2010:e året
efter kejsar Tiberius tillträde (dvs enligt den
Gregorianska kalendern,)
en dag som
även kallas ”den 3:e advent”].
Tack Rainer,
Sistlidna sabbat när jag satt där i
kyrkan och bläddrade i vårt bibelstudiehäfte kom jag att lägga märke till din
artikel på sista sidan med titeln ”Två
sätt att studera Bibeln”. Verkligen något att tänka på! En verkligt viktig
poäng! Ibland undrar jag hur vi projicerar vars och ens vår egen uppfattning av
det arv vi fått från våra pionjärer i Adventrörelsen på det vi läser i Bibeln…
Vilken av de två metoder du beskriver använder vi var och en? Det är givetvis
en fråga som var och en må ställa till sig själv allena, eller hur? Men det är
en ack så viktig fråga tror jag. Tack än en gång!
Sen kom jag att lite senare i veckan läsa
din artikel i decembernumret av Missionären, ”Sann
Gud och mänska sann”. Många verkligen tänkvärda tankar du där delar med dig
av! I följande dina ord ser jag mycken vishet:
”Guds hemligheter kan vi inte avslöja, de
kan bara uppenbaras för oss av honom själv. Vi får vara tacksamma för att vår
tro inte hänger på om vi är tillräckligt smarta för att uppfatta nyanserna i
antika texter. Vi får också vara vaksamma så att vi inte blir så låsta i våra
egna övertygelser att vi blir blinda för Guds uppenbarelser…”
Och visst är det också sant som du säger
att ”Mysterier och gåtor, det som inte går att förklara gör oss obekväma.” I
viss mån tror jag samma gäller även sådana mysterier och gåtor som vi ännu så
länge av en eller annan anledning inte lyckats förklara, trots att det skulle
vara fullt möjligt att så göra, och som kanske Gud kallar en eller annan bland
oss att med Hans hjälp hitta en lösning på. Kanske tänker du som jag?
Hur som helst, ett jättestort tack även
för dina fina och högst tänkvärda ord i den artikeln också!
Må Guds, vår Skapares, frid få råda över
vars och ens våra familjer och hem i denna mörkrets tid,
Gunnar ©
PS. Hur kallt tror du det blev ”den där
kyliga och mörka natten högt över herdeängen” som du skriver om i din näst
sista paragraf? Så långt jag förstår så ägde ju den där händelsen rum mitt
i högsommaren, nämligen runt den 11 juli år 15 före vår tideräkning. Men
kanske har en eller annan ibland oss en annan tidsuppfattning eller nån annan
kalender än den jag hittar mellan Bibelns pärmar?
Utan obligo.
Privat mellan parterna. Gunnar Anders Smårs ©
[1] Efter mångårigt fokuserat studium av de
bästa referenser och verktyg jag hitintills kunnat finna ser jag ingen anledning
att inte betrakta en verklighet sådan att månad nummer ett, enligt Skaparens
egen kalender såsom den definieras i den Heliga skrift, under antiken och under
den tid då den Heliga Skrift författades, grundats på när havren mognat på det
berg vilket Jerusalem är beläget och ej på när havren mognat i varmare och
lägre liggande områden inom landet Israel, såsom tidigare förmodats, exempelvis i Jordan
dalen eller i
Negevöknen.