Without recourse. All Rights Reserved. Tree of Life©
Statement of belief: “Sanctify them through thy truth: thy word
is truth.” (John 17:17 KJV)
Created 5923[(*??*)]
05 02 2027 [2011-09-01]
Updated
5924[(*??*)] 11 04 2028
[2012-02-26]
Månkometen
Ett avsnitt ur boken Der Kleine Kosmos… av J. W. Schmitz, sid.
51-54,
[transkr. version m. nyare typsnitt här]
(1852)…
Inledning:
Till de kvarstående värden som finns i nedan, till
svenska, översatta avsnitt ur Schmitz bok hör bl.a. följande:
1.
Ett antal mer eller mindre
ospecifika referenser till händelser i det flydda, framför allt då till kometer
som påstås ha orsakat ett antal solförmörkelser under det sista årtusendet,
händelser vilka sällan, om någonsin, omtalas, men vilka torde vara värdefulla
att ytterligare undersöka och få en mera korrekt insyn i, inte minst då i syfte
att bättre kunna förutsäga, och förbereda sig på, liknande händelser i
framtiden.
2.
Denna text erbjuder
läsaren ett utomordentligt fint och värdefullt exempel på hur viktigt det är
att alltid gå till den ursprungliga källan i sina studier, här då i synnerhet
till Phrantsas ursprungliga grekiska text, i stället för att fortsättningsvis
tillåta sig, som i denna text uppenbarligen Schmitz gjort, att blint lita till
tidigare översättare och uttolkare av sådana källskrifter.
3.
Det faktum att Schmitz,
i detta avsnitt, i huvudsak lyft fram och fokuserat på Phrantzas komet från
1450-talet, och en därmed associerad eklips av något slag, har motiverat ett
djupare studium av de mera ursprungliga källor som beskriver denna händelse.
Schmitz text hjälper oss därmed att, i följe vårt eget djupare studium av saken
i sig, bättre se och förstå inte bara den ursprungliga händelsen, men även de
tolkningar och misstolkningar som följer i dessa händelsers spår… Här då exemplifierat
inte minst av 1) de korståg mot den Muslimska världen som Schmitz refererar
till, och 2) de falska läror som florerar vitt och brett inom ramen för den
högre utbildningen i vårt eget samhälle, inte bara under flydda århundraden,
men, minst lika mycket, i vår egen tid.
4.
Den som grundligt
studerar och lever sig in i detta att gräva djupare bland de urkunder som finns
att tillgå kommer med all sannolikhet att få mersmak på sådant arbete och
kommer därigenom att bli mera motiverad att bidraga till en ständigt bättre och
mera verklighetstrogen insikt i den faktiska verkligheten, sådan den varit i
det flydda, och sådan den faktiskt är i det nu som just nu är…
5.
Genom att identifiera
och korrekt och exakt datera de observationer rörande
händelser på stjärnhimlen under gångna århundraden och årtusenden kommer vi
småningom att stå på en allt stabilare och tryggare grund inför den framtid som
annars är och förblir okänd och skrämmande för oss, nämligen eftersom den
aldrig stämmer med de falska läror och förutsägelser som grundar sig på en mer
eller mindre defekt tolkning av de händelser som föregått oss i tiden.
Exempelvis, och inte minst, genom 1) de misstolkningar som har med Jesus av Nasaret korsfästelse och
uppståndelse att göra, eller 2) de misstolkningar som fortsättningsvis
florerar rörande de
historiska händelser som beskrivs i Gamla Testamentet, däribland inte minst i
Daniels Bok m.fl., 3) de misstolkningar som dominerar och ligger till grund
för större delen av modern historieskrivning, nämligen allt det som berör Almagest
och Ptolemys Konungalängder…
6.
I följe ovan nämnda
blir det lättare att inse våra egna och vårt samhälles brister och den
ofrånkomliga fara som ligger i att blint lita till så kallade myndigheter
skapade, inte av Gud, men av bristfälliga människor vilka oftast inte finner
tid eller motivation för en djupare och mera exakt förståelse av grunderna för
den verklighet vi lever ifrån dag till dag. Däribland inte minst då de
människor som formar ramarna för vars och ens vårt eget lands skolväsen och
samhälle…
7.
I följe ovan nämnda
blir det tydligare, för den enskilde, hur oerhört viktigt det är att motivera
sig själv, att tacka ja till, och ta emot, de sanningar och de insikter om
verkligheten sådan den faktiskt varit och är, vilka ständigt står den enskilde
till buds genom eget studium och genom eget initiativ, och, i följe därav, ett
liv ständigt mera fritt från otillbörlig kontroll av andra människor och så
kallade ”myndigheter”. Jämför Hesekiels bok, kapitel 9, och Uppenbarelseboken
18:4, med exempelvis den händelse som beskrivs i artikeln The
Hiroshima Miracle!
Ett avsnitt ur boken
Der Kleine Kosmos…
av J. W. Schmitz, sid. 51-54,
[transkr. version m. nyare typsnitt här]
(1852)
Månkometen, som i en bana med 32 graders lutning [relativt
solsystemet och planeternas banor / Övers. anm.] och i 3-årig period
iakttogs under åren 1066, 1068, 1071, 1080, 1093, 1096, 1099, 1103, 1109,
1115, 1146, 1168, 1206, 1211, 1217, 1256, 1264, 1285, 1300, 1303, 1312, 1337,
1363, 1380, 1433, 1450, 1511, 1517, 1523, 1529, 1532, 1548, 1578, 1590, 1718,
1770, 1790, 1811, 1825,[1] bjöd på de mest storartade fenomen under
den tid som dess avstånd till solen befann sig inom jordbanans radie. Under år 1066
blev den först synlig när den i sin största prakt plötsligt syntes på
aftonhimlen där den under 14 dagar följde den nedgående solen. Under år 1090
eller 1091 gick den [befann den sig / Övers. anm.] mellan jorden och
solen och förmörkade dessa under 3 timmar. Efter förmörkelsen behöll solen ett
frapperande ljus; antagligen medan den under dagtid osynliga kometsvansen
fortfarande övertäckte den [solen]. Samma komet förmörkade åter solen år 1096
och därefter år 1206 under 6 timmar, antagligen den tid som dess svans drog
förbi. År 1433 förmörkades solen bara i en halvtimme av kometen.
Under år 1450 ägde den berömda månförmörkelsen rum
[nämligen då månen förmörkades / Övers. anm.] av denna komet. (Enligt
historikern Phranza) hände det sig varje kväll att, över horisonten, så snart
solen hade gått ner, en komet rörde sig under fullmånens skiva och åstadkom en
förmörkelse i enlighet med himlakropparnas vanliga rörelseordning. Kometen blev
under detta framträdande, som varade i flera dagar, sedd som rektangelformad,
och nyss nämnda författare tillfogar:
att några, vilka såg kometen röra sig från väst till öst under det den
närmade sig månen och [sedan] förmörkade den, tolkade
- 52 -
händelsen så här: De kristna furstarna skulle beväpna sig och bege sig till
orienten för att bekämpa halvmånen. Förmörkelsen blev också allt tydligare
genom att kometen dag för dag kom [dem / Övers. anm.] allt närmare (jmf.
”Weltall” [= Världsalltet, Universum / Övers. anm.] sid. 223).
Denna
förmörkelse måste också
nödvändigtvis ha åstadkommits av kometen som passerade över månskivan, och det är
löjligt att påstå att
jordskuggan, även vid detta tillfälle när kometen närmade sig månskivan, skulle
ha inträffat och åstadkommit en vanlig månförmörkelse. En sådan skulle då lika
väl som idag ha varit förutspådd långt i förväg och varit känd för
historieskrivarna och alla andra åskådare; precis som den dåtida upptäckaren av
Amerika kunde dra nytta av förutsägelsen om en förmörkelse.
Det är
otroligt hur attraktionsteoretikerna bemödar sig om att på alla
möjliga sätt tysta ner [och
hemlighålla (verkligheten bakom) / Övers. anm.] en händelse som visar att
en komet kan passera mellan månen och jorden utan att bli attraherad[2]. Författaren av Kosmos vänder sig också kraftfullt
mot detta fenomen. Han låter Phranza (visserligen med hjälp av en senare översättning från år 1796) framställa
kometen som något liknande en dimma i stället för något rektangelformat, och
låter fenomenet sammanfalla med en vanlig månförmörkelse år 1454,[3] under vilket år
dock inte denna komet uppenbarade sig utan [snarare en annan komet, nämligen… / Övers.
anm.] den Besselska kometen.[4] När Phranza i den bättre[5], äldre översättningen säger: Kometen gick under[6] månen och
åstadkom på så vis en förmörkelse, allt enligt himmelkropparnas vanliga
rörelser, nämligen under det
att kometen förflyttade sig från väst till öst, (plenum lunae orbem
subiens, eclipsin efficiebat juxta ordinem et motum solitum luminum
coelestium),[7] så har det ju
tydligt sagts att det var kometen som man såg som åstadkom förmörkelsen medan
den själv och övriga himlakroppar fortsatte i sina vanliga banor från väster till öster.[8] Helt klart kan
detta inte tydas på motsatt sätt, dvs att inte kometen utan snarare himlakropparnas vanliga rörelser [tydligen här åsyftande en vanlig
månförmörkelse orsakad av solens, jordens, och månens läge i förhållande till
varandra / Övers. anm.] åstadkom en förmörkelse i det ögon-
-
53 -
blick som kometen närmade sig månen; vilket är vad
författaren av Kosmos med
tydliga ord påstår: att det uppstod en månförmörkelse helt på det vanliga sättet.
Vad kan
sägas tydligare än att det var kometen, vilken varje kväll (quotquot vesperis)[9] hade närmat sig
månen,[10] som åstadkommit
förmörkelsen: efficiebat? Hur mycket längre hade inte en förmörkelse orsakad av
jordskuggan varat, än en förmörkelse orsakad av den lilla kometen! Hur starkt hade inte
kometen strålat, den som var synlig bredvid fullmånen, om den nu plötsligt hade
stått ensam i mörkret utan
samtidig konkurrens av fullmånens ljus! Men kometen, som hade rört sig under månskivan
(plenum lunae orbem subiens), måste i så fall[11] ha förmörkats
samtidigt med månen i den 3 till 4 gånger så breda jordskuggan. Hur klart och ingående [detaljerat / Övers. anm.]
skulle
då inte det nya undret låta sig beskrivas?: Att kometen skulle ha blivit
förmörkad... Att man skulle ha sett en svans utan komet... Och så vidare... Den folkliga
uttydningen, att de kristna furstarna, precis som kometen, skulle besegra
halvmånen, hade då varit den motsatta. I så många motsägelser måste
förvrängningen av sanningen alltid kliva åt sidan. Inte bara år 1450[12] utan också år
1770 passerade denna komet mellan månen och jorden, så som Lichtenberg
observerade[13] och därmed är den
som beskylls för villfarelsen.
Även år 1102 måste denna komet ha befunnit sig mellan jorden och månen. Dess långa period
mellan åren 1099 och 1103 skulle till och med kunna antyda[14] att kometen under
en viss tid skulle ha betett sig som en andra drabant [dvs en andra måne eller
satellit / Övers. anm.] till jorden: det sägs att den med långa mellanrum förflyttade
sig språngvis: locum suum longo interstitio saltibus mutantem (Hevel,[15] Vol. 12, sid. 821).
Så länge
som avståndet mellan solen och denna komet var mindre än
-
54 -
jordbanans radie, blev den observerad med en retrograd[16] rörelseriktning med solen som bakgrund, liksom även
Merkurius och Venus när de befinner sig på hitsidan om solen. När kometen emellertid
år 1811 (den mindre av de två komenterna under detta år) befann sig på 1 ½
jordavstånd från solen observerades den ha en progredierande[17] rörelseriktning,
[samt / Övers. anm.] en diameter på 93, enligt vissa observatörer 107
mil,[18] alltså ¼ av månens[19] och 1/17
av
jordens diameter.[20] Detta skiljer sig mycket[21] från den
attraktionsberäkning som grundades på den dragningskraft kometen utövade gentemot jorden och månen,
och som bara uppskattade den (kometen) till en 5000:e del av jordmassan.
(Översatt från
tyskan av Heidi i samarbete med ToL och Rose-May. Tack Heidi och
Rose-May!)
Comments
and donations freely accepted at:
Tree of Life©
c/o General Delivery
Nora [near SE-713 01]
eMail: TreeOfLifeTime@gmail.com
…
…
The GateWays
into Tree of Life Chronology Forums©
The
GateWays of Entry into the Tree of Life Time Chronology
Touching upon the Book of Daniel©
Pearls & Mannah – “I found it!”
Feel free to use, and
for sharing freely with others, any of the truth and blessings belonging to God
alone. I retain all the copyrights to the within, such that no one may lawfully
restrain my use and my sharing of it with others. Including also all the errors
that remain. Please let only me know about those. I need to know in order to
correct them. Others don’t need to be focused upon the errors that belong to me
alone. Please respect that, and please do not hesitate to let me know of any
certain error that you find!
Without recourse. All Rights Reserved. Tree of Life©
[1] [Övers. fotnot:] Jämför min Excel-fil: “ToyingWithNumbersAndYearsReSchmitzText.xls”
[2] [Övers. fotnot:] Det förefaller som
om Schmitz här tycks mena ”attraherad och införlivad med någon av dem”,
nämligen eftersom det är självklart att alla himlakroppar utövar en ständig
attraktion sinsemellan, om än i en omvänd proportion till det inbördes
avståndet. Att sådana inbördes dragningskrafter påverkar himlakropparnas
respektive banor, innebär dock ytterst sällan att de skulle införlivas med
varandra eller kollidera med varandra! Det resonemang som Schmitz här
framställer förefaller för mig karaktäriseras av allvarliga brister! Följaktligen
tycks den anklagelse som Schmitz här riktar mot de s.k. attraktionsteoretikerna
denna gång vara utan grund och falla platt till marken, liksom vilken annan
falsk anklagelse som helst! – Likväl håller jag gärna med om att det tycks vara
tämligen vanligt att nedtystning av viktiga vetenskapliga fakta faktiskt sker,
men det rättfärdigar verkligen inte några falska anklagelser, exempelvis sådana
som dessa synes mig vara!
[3] Vid ett
närmare stadium av Georgii Phrantzaes Grekiska text framgår det att den
komet Phrantzae beskriver var synlig under hela hösten 1453 fram till någon
gång strax efter nyåret 1454. Halleys Komet är, så långt jag kan förstå, samma
komet som ”den Besselska kometen”. Även om jag tidigare varit övertygad om att
Phrantzaes komet är samma som Halleys Komet, nämligen på grund av att mitt
astronomiprogram, Starry Night Backyard, identifierar ovan tidsplacerade comet
som Halleys komet, finner jag nu, efter de data som beskrivs på Wikipedia,
orsak för lite vidare djup studium?! Dock finner jag, i utgångsläget för min
egen del, nämligen på grund av mina tidigare djupdykningar i Wikipedias
traditionsbundna grunder, och deras solida avvisande av varje form av primära
fakta och av primär forskning, att Wikipedias grunder med största sannolikhet
brister vad denna detalj beträffar.
[4] [Övers. fotnot:] Se Franz Friedrich Wilhelm Bessel (jfr. denna
länk och denna
länk) som är känd för sina förfinade beräkningar rörande Halleys komet och
dess bana:
”1804 führte er eine neue und bessere Berechnung der Bahn des Halleyschen
Kometen durch und überreichte sein Manuskript auf der Straße dem bekannten
Bremer Astronomen Wilhelm Olbers, der Bessels große Begabung für die Astronomie
offenbar erkannte und fortan sein Förderer und sogar Freund wurde.” (Från OstDeutsche Biographie).
[5] [Övers. fotnot:] Att Schmitz här
betecknar den äldre latinska översättningen från Grekiska som bättre än den nyare
beror uppenbarligen på inget annat än att den ger honom bättre stöd för hans
egna felaktiga hypoteser.
[6] [Övers. fotnot:] Schmitz
föredrar uppenbarligen här att tolka den latinska översättningen av Phranzas
ord som att kometen passerade på månens “hitsida“, snarare än “under” i
betydelsen mellan månen och horisonten. Med all sannolikhet är detta en
feltolkning från hans sida. Jämför denna länk!
[7] [Övers. fotnot:] Latinet inom
parentes har JW Schmitz hämtat från den
äldre Latinska översättningen. Jag
lägger märke till att Schmitzs citat är inexakt, dvs orden “in orben” i “solitum in orben luminum…” saknas.
Motsvarande ord i den nyare
översättningen till Latin (1796) är “qui quum prope lunam esset, pleno lumine
splendentem, accidit, ut defection lunae fieret, secundum ordines et circuitum
rerum coelestium, ut solet fieri.” Så långt jag förstår torde dessa ord
översättas enligt följande: “när fullmånen var över hände det sig att den
[kometen] kom att [delvis] döljas bakom månen I enlighet med den ordning och de
omloppsbanor som gäller för himlens stjärnor, dvs på vanligt sätt.” Jämför denna länk!
[8] [Övers. fotnot:] Om jag inte
själv helt och hållet misstar mig så gäller att flertalet himlakroppar rör sig
från öst till väst såväl från timme till timme som från aftonstund till
aftonstund, etc.. Månen, andra sidan, torde ständigt ha en rörelse åt motsatt
håll i relation till de övriga himlakropparna, liksom även från aftonstund till
aftonstund. (Planeternas rörelseriktning relativt fixstjärnorna varierar från
tid till annan). – Återigen en allvarlig miss från Schmitz sida!
[9] [Övers. fotnot:] Även dessa ord
är hämtade från den äldre latinska översättningen av Phrantzaes grekiska text.
Jämför fotnot no. 7!
[10] [Övers. fotnot:] Verkligheten
torde dock vara den motsatta, nämligen att det var månen som ständigt närmade
sig den plats på himlavalvet där kometen befann sig under denna tid, inte
tvärtom, som Schmitz här tycks ha felaktigt fått för sig!
[11] [Övers. fotnot:] Lägg märke till
att Schmitze här endera 1) tar för givet att kometen faktiskt ändå befann sig
mellan jorden och månen, eller också 2) helt bortser från det faktum att en
avlägsen himlakropp, långt bortom månen, omöjligt kan förmörkas av den
kägelformade skugga som åstadkoms av jorden och som inte når särskilt långt
bortom månen!...
Följaktligen håller vare sig det
ena eller det andra i denna del av Schmitz argumentation!
[12] [Övers. fotnot:] Det råder ingen
tvekan om att den komet som Schmitz här refererar till är Phrantzaes komet. Det
råder inte heller någon tvekan, åtminstone inte för mig efter att jag mycket
ingående studerat Phrantzaes komet, om att Phrantzaes komet var synlig från
sensommaren 1453 och fram till efter nyåret 1454, vilken komet identifieras av
mitt astronomiprogram Starry Night Backyard som Halleys komet. Varför Wikipedia
anger andra tidpunkter för Halleys komet än vad mitt astronomiprogram anger
återstår dock att utröna.
Det är mycket som blivit fel i
den konventionella tideräkningen genom århundradena, så det kan finnas mycket
värdefullt att upptäcka för var och en som söker! Jämför Upp 3:20!
Det är uppenbart att Schmitz har
hämtat sina villfarelser, inte minst beträffande årtalet för Phrantzaes komet,
bl.a. från Lichtenbergs tyska text, som i sin tur hämtat sina villfarelser från
den första latinska översättningen av Phranzaes grekiska text… Allt i enlighet
med viskningslekens och skvallrets, inte himlakropparnas, natur och
rörelseordning!
[13] [Övers. fotnot:] ”Kometen, som
år 1450 tog sin bana mellan jorden och månen, har genom sin skugga, med
vilken den förmörkade jorden, bevisat att den är en mörk och ogenomskinlig
kropp, som har sitt ljus från solen.” (Tack Rose-May för din hjälp med
översättningen av Lichtenbergs text!)
Enligt originalet: "Der Comet, welcher
im Jahre 1450 seinen Lauf zwischen der Erde und dem Monde genommen, hat durch seinen
Schatten, mit dem er den vollen Mond verfinstert, bewiesen, daß er ein
dunkler und undurchsichtiger Körper sey, der sein Licht von der Sonne
habe."
Ref.: Georg Christoph Lichtenberg, Schriften und
Briefe: Kommentar zu Band I und II: 63 (Carl. Hanser Verlag, München-Wien, 1992).
[14] [Övers. fotnot:] Lägg dock märke till att den treårsperiod som Schmitz ovan
nämner, även om det skulle ha en motvarighet i verkligheten, inte sannolikt är
exakt 3.0 år per period. Låt oss säga att perioden i verkligheten hade varit,
säg 3.14 år (dvs (1015 – 1093) / 7 = 3.14), ja, om då en viss punkt på
omloppsbanan passerades vid slutet på år 1099, då följer också att samma punkt
nästa gång passerades någon gång i början på år 1103! Schmitz argument brister
således allvarligt i denna punkt!
Jämför med min Excel-fil: “ToyingWithNumbersAndYearsReSchmitzText.xls”
[15] [Övers. fotnot:]
Troligen åsyftande Johannes
Hevelius, samt möjligen något av följande verk??:
1. Prodromus
cometicus (1665)
2. Prodromus
astronomiae (c.1690) an unfinished work
posthumously published by Johannes wife Catherina Elisabetha
Koopman Hevelius in three
books including: [34][35]
* Prodromus,
preface and unpublished observations
* Catalogus
Stellarum Fixarum (dated
1687), catalog of 1564 stars
* Firmamentum
Sobiescianum sive Uranographia (dated 1687),
an atlas of constellations, 56 sheets, corresponding to his
catalog, contains seven new constellations delineated by him which are still in
use (plus some now considered obsolete)
3. ”Karl Christian Bruhns: Johannes
Hevelius. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB).
Band 12, Duncker
& Humblot, Leipzig 1880, S. 341–343.”
[16] [Övers. fotnot:] Ordet retrograd är ett ord som refererar till samtliga
planeters rotationsriktning runt solen och ordet retrograd åsyftar då en, från
jorden sett, motsatt rörelseriktning, eller vad som tillfälligt under kortare
perioder förefaller vara en motsatt rörelseriktning, nämligen på grund av
observatörens position på jorden som också roterar runt solen i samma riktning.
Ordet retrograd är motsatsen till direkt rörelse.
[17] [Övers. fotnot:] Progredierande = direkt rörelse, dvs. den rörde sig runt
solen i samma riktning som samtliga planeter gör.
[18] [Övers. fotnot:]
Diametern 93 Meile torde motsvara 1 Meile = 7 km, och diametern 107 Meile torde
motsvara 1 Meile = 8 km. Enligt den
tyska Wikipedia sidan varierar milen i olika gamla tyska regioner från 3.78
km till 10.044 km, men de flesta håller sig inom 7.419-7.533 km.
[19] [Övers. fotnot:] Månens diameter är 3476 km.
[20] [Övers. fotnot:] Jordens diameter är 12756 km.
[21] [Övers. fotnot:] Om nämnda komet är 750 km i diameter, och om V = ( 4 * π * r3 ) / 3 , ja, då följer att
kometens volym = 0.00020 jordvolymer, dvs 1/5000 jordvolym. Uppenbarligen har
Schmitz, bokens författare, räknat fel någonstans, eller hur?!!!