Without recourse. All Rights Reserved. Tree of Life©

  

Statement of belief: “Sanctify them through thy truth: thy word is truth.” (John 17:17 KJV)

 

 

 

 

Created 5924± 02 27 2020 [2004-04-28]

Updated 5929± 02 20 2025 [2009-05-16]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur gammal var Jakob när han gifte sig?

 

 

Under det andra av de sju hungersnödsåren i Egypten var Jakob 130 år gammal medan Josef var 38 år gammal under samma år (Se #16 och #17 nedan).  Jakob kom till Egypten maximalt 56 år efter att han kom till Laban (Se #21). Han gifte sig dock inte förrän han tjänat Laban i sju år. Jakobs ålder då han gifte sig blir därför 130 minus (maximalt) 56 plus sju år, vilket ger oss Jakobs ålder: Jakob var minst 81 år gammal när han gifte sig (Se #25). 

 

(Noteras kan att om vi känner året för Jakobs födelse relativt skapelsen kan vi även exakt placera de sju hungersnödsåren relativt skapelsen.  Vidare kan vi på samma sätt tidsbestämma det år då Josef och Farao tillsammans instiftade det systematiserade slaveri vilket mer alldagligt går under benämningen skattebetalande folk och nationer. För tydlighetens skull bör också klargöras att Josef ingalunda är stamfader till Juda eller till Judarna, även om hans bror Juda var ansvarig för björntjänsten att sälja sin lillebror som slav och därigenom så ett frö innebärande att Josef fick uppleva, reagera på, och lära sig mycket om slaveriets baksidor och framsidor både nerifrån och uppifrån. Med all sannolikhet var Josef inte mindre blind för sina egna känslomässiga reaktioner på det skeende han frivilligt, om än i blindo, gett sig in i än vad de flesta av oss är. Frukterna av de frön som sås är vad de är vare sig plantan känner till detaljerna i orsakskedjan eller ej, är det inte så?  Motsvarande gäller givetvis de frön som såtts i Juda barndom. Kanske kan vi med lite eftertanke spåra orsakskedjan både en och två generationer och finna ett delansvar hos både fäder och mödrar. En viktigare fråga är: Hur skall vi var och en kunna verka för att förebygga att sådana frön sås bland våra egna barn och ungdomar? Eller finns kanske inte nämnda form av slaveri mitt ibland oss denna dag? Kanske är vi lite hemblinda?)

 

 

1.  Genom att slå upp ordet "years", dvs "år", i Strong's Bibelkonkordans finner vi lätt alla nödvändiga texter för att besvara frågan ovan:

 

2.  "Två år [”shenataim jamim” = ett+ år = “mer än ett år”] därefter hände sig, att Farao hade en dröm. Han tyckte sig stå vid Nilfloden. Och han såg sju kor... Sedan såg han sju andra kor...  Då talade överste munskänken till Farao...  Då sände Farao och lät kalla Josef till sig... Och han satte honom över hela Egyptens land... Josef var trettio år gammal, när han stod inför Farao, konungen i Egypten." 1 Mos. 41:1-3, 14, 43, 46.

 

3. "Men de sju ymniga åren som först hade kommit i Egypten land, gingo till ända: sedan begynte de sju hungeråren, såsom Josef hade förutsagt. Och hungersnöd uppstod i alla andra länder: men i Egyptens land fanns bröd överallt..."  1 Mos. 41:53-54.

 

4. "Då sade Josef till sina bröder: "...Jag är Josef, eder broder, som I sålden till Egypten... I två år [”shenatajim ze” = 1+ år = ”andra året i rad”] har nu hungersnöd varit i landet, och ännu återstå fem år, under vilka man varken skall plöja eller skörda..." Och Farao sade till Josef: "Säg till dina bröder: "...Och bekymren eder icke om edert bohag; ty det bästa som finnes i hela Egyptens land skall höra eder till." 1 Mos. 45:4, 6, 17, 20.

 

5. "Och [Jakob] sände Juda framför sig till Josef, för att denne skulle visa honom vägen till Gosen. Så kommo de till landet Gosen. Och Josef lät spänna för sin vagn och for upp till Gosen för att möta sin fader Israel... Då sade Farao till Josef: "...Egyptens land ligger öppet för dig; i den bästa delen av landet må du låta din fader och dina bröder bo. Må de bo i landet Gosen... Men Josef lät sin fader och sina bröder bo i Egyptens land och gav dem besittning där, i den bästa delen av landet, i landet Rameses, såsom Farao hade bjudit." 1 Mos. 46:28-29; 47:5-6, 11.

 

6. "Jakob svarade Farao: "Min vandringstid har varat ett hundra trettio år..." 1 Mos. 47:9.

 

7. "...för den säd som folket köpte samlade Josef till sig alla penningar, som funnos i Egyptens land och i Kanaans land: och Josef lät föra penningarna in i Faraos hus. Men när penningarna togo slut..." 1 Mos. 47:15.

 

8. "Då förde de sin boskap till Josef, och Josef gav dem bröd i utbyte mot deras hästar, får fäkreatur och åsnor. Så underhöll han dem det året och gav dem bröd i utbyte mot all deras boskap. Så gick detta år [tydligen det 2:a av 7 år] till ända. Men det följande året [det 3:e] kommo de åter till honom... Då köpte Josef all jord i Egypten åt Farao: ty egyptierna sålde var och en sin åker... Så blev jorden Faraos egendom. Och folket förflyttade han till städerna, från den ena ändan av Egyptens område till den andra." 1 Mos. 47:17, 20-21.

 

9.  "När Josef var sjutton år gammal, gick han jämte sina bröder i vall med fåren... Men medaniterna förde honom till Egypten och sålde honom till Potifar, som var hovman hos Farao och hövitsman för drabanterna." 1 Mos. 37:2, 36.

 

10. "Då blev Jakob vred och for ut mot Laban; Jakob tog till orda och sade till Laban: ...I tjugo år har jag nu varit hos dig... Men under natten stod han upp och tog sina båda hustrur och sina båda tjänstekvinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vad..." 1 Mos. 31:36, 38; 32:22.

 

11. "Därefter gick ock Lea fram med sina barn, och de bugade sig. Slutligen gingo Josef och Rakel fram och bugade sig." 1 Mos. 33:7.

 

12. "Så vände Esau om samma dag och tog vägen till Seir. Men Jakob bröt upp och drog till Suckot och byggde sig där ett hus. Och Jakob kom på sin färd ifrån Paddan-Aram välbehållen till Sikems stad i Kanaans land och slog upp sitt läger utanför staden. Och det jordstycke, där han hade slagit upp sitt tält, köpte han... Och han reste där ett altare..." 1 Mos. 33:16-20.

 

13. "Och Jacob sade till Josef: "...Se, när jag kom från Paddan [där Laban bodde, jfr 1 Mos. 25:2-7; 31:18; 33:18-20], dog Rakel ifrån mig i Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg fram till Efrat [jfr 1 Mos. 35:16-20]; och jag begrov henne där vid vägen till Efrat." Stället heter nu Bet-Lehem." 1 Mos. 48:3, 7.

 

14. "När Esau var fyrtio år gammal, tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till hetiten Elon. Men dessa blevo en hjärtesorg för Isak och Rebecka... Och Rebecka sade till Isak: "Jag är led vid livet för Hets döttrars skull. Om Jakob tager hustru bland Hets döttrar, en sådan som dessa, någon bland landets döttrar, varför skulle jag då leva?" 1 Mos. 26:34-35; 27:46.

 

15. "Esau... Jakob. Men Isak var sextio år gammal, när de föddes." 1 Mos. 25:26.

 

16. Av #3-#8 ovan framgår att Jakob var 130 år gammal då han mötte Farao under det andra hungersnödsåret.

 

17. Av #2 framgår dessutom att Josef måste ha varit 30+7+1=38 år gammal under detta det andra hungersnödsåret.

 

18. Av #11 framgår att Josef var gammal nog att buga sig vid slutet av de tjugo åren hos Laban. Dvs Josef var antagligen minst två år gammal vid denna tidpunkt. Av #16 och #17 framgår att Jakob var 92 [130-38=92] år gammal när Josef föddes, dvs när han blev avlad. En jämförelse med #22 nedan verifierar att Josef föddes två år innan Jakob lämnade Laban och att Josef följaktligen var två år gammal när han bugade sig tillsammans med sin mor inför Esau.

 

19. Av #12 och #13 framgår att Rakel möjligen var gravid när Jacob med sin familj lämnade Laban i Paddan, i vart fall var hon gravid innan de kom fram till Efrat, dvs. Bet-Lehem.

 

20. Av #16 och #18 framgår att Jakob blev 130 år gammal högst 36 [38-(2+)] år efter att han lämnade Laban i Paddan-Aram.

 

21. Av #10 och #20 framgår att Jakob blev 130 år gammal högst 56 [20+36(-)] år efter att han kom till Laban i Paddan-Aram.

 

22. Av #21 framgår att Jakob var minst 130-56=74 år gammal när han kom till Laban i Paddan-Aram. Av #20 framgår dessutom att Jakob var minst 94 år gammal när han lämnade Laban och när Benjamin föddes.

 

23. ”20 Så tjänade Jakob för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara allenast några dagar; så kär hade han henne. 21 Därefter sade Jakob till Laban: "Giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig gå in till henne."  22 Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett gästabud. 23 Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne.” Gen 29:20-23.

 

24. Av #23 framgår att Jakob gifte sig sju år efter att han kom till Laban.

 

25. Av #22-24 framgår att Jakob var minst 81 [74+ (+7) = 81+] år gammal när han gifte sig.

 

26. Av #25 framgår att Jakob var minst 81 år gammal när hans första avkomling, Ruben, föddes (avlad och kanske också framfödd – I den delen av världen, då som nu, räknas födelsedagen från befruktningen).

 

27. Av #22 och #26 framgår att Ruben var omkring 13 år gammal när Benjamin föddes.

 

28. Av #18 och #26 framgår att Ruben var högst 11 [92-81=11] år äldre än Josef.

 

29. Av #28 och #9 framgår att Ruben var högst 28 år gammal när Josef blev såld till Egypten.

 

 

 

 

 

 

 

Ytterligare lärdomar att betänka:

 

Samlade Josef och Farao in vete och skatter för egen räkning?  Är det möjligen så att Josef och Farao utnyttjade situationen för egen vinnings skull i stället för att troget verka, som de samhällstjänare de var satta att vara, för folkets fortsatta frihet och välfärd?  Kanske nöjde sig Josef och Farao med att folket överlevde om än på existensminimum.  Lägg också märke till att Josef och Farao i och med detta gjorde folket till skattebetalare [jfr 1 Mos. 47:23-26], nämligen på den grunden att folket nu sålt sig själva till att vara Josefs och Faraos egendom och slavar.

 

Hur är detta förfarande att jämföra med Jesu liknelse om mannen som byggde sig själv större lador?  Sade inte Jesus: "Men Gud sade till honom: 'Du  dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få, vad du har samlat i förråd?' - Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud." Lukas 12:16-21.

 

Vad blev resultatet på sikt, dvs. frukten "varav vi skall känna dem"?  Vart inte Israels barn själva slavar under Farao ganska snart?

 

Vilka orsaker kan vi se i Josefs egen livserfarenhet som kan ha gett honom orsak uppleva att han hade rätt att handla på detta vis?  Hade han inte själv oskyldigt blivit såld som slav vid 17 års ålder?  Hade han inte själv oskyldigt blivit satt i fängelse på grund av en kvinnas åtrå och avundsjuka?  Var inte Potifar en som köpte slavar och därmed underhöll slaveriet?  Var inte Farao och hela Egyptens folk på samma sätt medansvariga i detta brott mot en oskyldig 17 åring?  Hade inte Josef orsak att skicka räkning till och avkräva sina belackare den skuld de var honom skyldiga?

 

Hade inte Josef dessutom blivit moderlös redan vid kanske två eller tre års ålder?  Hur kan detta tänkas ha bidragit detta till hans allmänna otrygghetskänsla?  Tenderar en otrygg människa att lita mer till människor och mänskliga strukturer än till en gud vars beskydd han inte tycker sig ha erfarit mycket av?

 

Vilket inflytande hade Jakob, Josefs far, på Josef?  Var inte Jakob själv känd som en bedragare?

 

Vilka möjligheter hade Josef, i samband med de skeenden vi känner ur hans liv, att fatta egna beslut vilka helt kunnat ändra de skeenden vi känner till?  Om Josef fattat andra beslut hur hade detta förändrat resultatet för hela folket?  Låt oss säga att Josef valt att sälja ut det lagrade vetet till normala priser så att folkets pengar räckt i sju år i stället för att utnyttja situationen för sin och Faraos del?  Eller låt oss säga att Josef valt att inte gå längre än hans far bett honom gå och därmed aldrig kommit fram till den plats där han blev såld som slav?  Eller låt oss säga att Josef valt att inte vädja till sin fars medömkan under barndomen, nämligen på grund av att han ju blivit moderlös så tidigt?

 

Är det kanske så att barn som tidigt blir utsatta för krisartade situationer i livet vilka de inte har någon möjlighet att rå på är mycket otrygga i sig själva och samtidigt är avsevärt mindre benägna att lita till en gud som de troligen aldrig fått lära sig mycket om, vare sig av sina föräldrars ord eller exempel?

 

Vilket ansvar har vi var och en att verka för våra egna och varandras familjers vara?  Är det klokt att blint, kanske av "kärlek" och "sympati", favorisera och "hjälpa" sådana barn som lärt sig hur man bäst utnyttjar och manipulerar människor omkring sig för egen vinnings skull?  Vilka möjligheter har vi var och en att urskilja principer vilka kan verka för varaktig frihet, varaktigt välstånd för alla parter, varaktig överlevnad och lycka för oss alla var och en?  Är det möjligt att göra detta utan att göra sig själv delaktig i sådan verksamhet som Josef och Farao tillsammans inlät sig i?

 

Är det möjligen så att de tio budorden är själva kärnan i vars och ens vårt förbund med den Skapare som medelst sagda förbund, dvs de tio buden, allena kan leda oss ut ur Egypten, ut ur träldomshuset?  Jfr 2 Mos. 20:2.

 

Lär vi av Davids och Jesus exempel vad beträffar att ständigt begrunda och förverkliga den frihetens lag som ligger dold i de tio bud vi fått?  Kan det bli verklighet av att den stege Jakob drömde om och som väl representerar förbundet mellan oss var och en och vår himmelske Fader, dvs de tio buden, kan leda oss var och en ut ur ett samhälles träldomsok?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Comments and donations freely accepted at:

 

Tree of Life©

c/o General Delivery

Nora [near SE-713 01]

Sweden Republic© in Adamah Republic©

 

 

eMail: PowerOfChoice@delta.se

 

 

Invitation to Tree of Life Chronology Forums©:

You are hereby warmly invited to join Tree of Life Chronology Forums© where the within historical paradigm and more is the focus of an ongoing dialogue.

Please come to Tree of Life Chronology Forums© and share your valuable points of view such that we may all grow in knowledge and wisdom!

 

 

 

 

 

 

 

...

 

The GateWays into Tree of Life Chronology Forums©

 

The GateWays of Entry into the Tree of Life Time Chronology Touching upon the Book of Daniel©

 

Pearls & Mannah – “I found it!”

 

Home

 

GotLinks?com Links

 

 

 

Feel free to use, and for sharing freely with others, any of the truth and blessings belonging to God alone. I retain all the copyrights to the within, such that no one may lawfully restrain my use and my sharing of it with others. Including also all the errors that remain. Please let only me know about those. I need to know in order to correct them. Others don’t need to be focused upon the errors that belong to me alone. Please respect that, and please do not hesitate to let me know of any certain error that you find!

 

Without recourse. All Rights Reserved. Tree of Life©