Från:                                Tree of Life © Time [TreeOfLifeTime@gmail.com]

Skickat:                           Saturday, November 19, 2011 10:01 PM

Till:                                 

Ämne:                             Gott nytt [Bibliskt] År! - Och några eftertankar rörande temat för dagens Sabbatsskolstudium rörande slavar kontra arvingar...

 

 

יהוה אלהים

                                                                                                                                                                                                                                                                                  Utan Utan obligo. Privat mellan parterna. Gunnar Anders Smårs Jr ©

 

 

[ .Press here for an English translation of the below email!. ]

 

 

 

 

 

Republiken Adamah © [Utlandet relativt Staten Sverige]

 

 

 

Skrivet med en början å dag tecknad 5924[(*??*)]07[1] 22 2028,

 

 

Den Sjunde Dagen, den Åttonde Dagens Högtid, och tillika Skaparens egen Vilodag,

 

Den 22:a dagen i månad nummer sju, 22 Tishrei,

i det 5924:e[(*??*)] året efter den begynnelse som nedtecknats enligt 1 Mosebok 1:1,

och i det 2028:e året efter den begynnelse som nedtecknats enligt Lukas 1:26-33

 

[Den 20:e dagen i månaden enligt gammal Judisk tideräkning;

Enligt nyare Judisk tideräkning den 22:e Chesvan (månad nummer 8),

(baserat på ett decimalfel i de direktiv som angivits av Hillel II, vilket orsakar en årstidsvandring!),

 

[Lördag, numera Påveveckans 6:e dag (sedan 1973), den 19:e dagen i den 11:e månaden, november, i det 2011:e året

efter kejsar Tiberius tillträde (dvs enligt den Gregorianska kalendern),

jämför Daniels Bok 7:25…]

 

 

 

 

   

 

 

 

Kära Bröder och Systrar bland Guds arvingar,

 

 

Idag, denna sjundedagssabbat, infaller, så långt jag för närvarande förstår saken, det Bibliska årets första speciella mötesdag med tidens Skapare och Gud. Denna Bibliska högtidsdag har fått namnet Den Åttonde Dagens Högtid. Jämför 3 Mos 23:36, 39!

 

Eftersom Den Åttonde Dagens Högtid infaller efter Skördehögtiden (Lövhyddohögtiden) som definierar det Bibliska Årets slut (jämför 2 Mos 23:16; 34:22!) ger det egentligen sig självt att Den Åttonde Dagens högtid definierar det Bibliska Årets begynnelse, men för att understryka samma sak har detta med det Bibliska Årets begynnelse också kort och gott införlivats i själva namnet på denna, det Bibliska Årets, nyårsdag. Det är ju som bekant på det viset att veckan har sju dagar och att följaktligen veckans åttonde dag omöjligt kan vara något annat än den nya veckans Första Dag. På samma sätt gäller givetvis då att Den Åttonde Dagens Högtid utgör det påföljande Bibliska årets begynnelse… Vill du så kan du ta del av mitt djupstudium om denna sak under den artikel du hittar under denna länk…

 

Som jag nämnde i mitt sista mejl så innebar Basunklangens Dag, för tre veckor sedan, en allra första pålysning om detta, det Bibliska Årets början. Jag nämnde ju detta i samband med det intressanta faktum att början på nämnda Basunklangens Dag även sammanföll med den dag som från sakkunnigt håll betecknas som Mayakalenderns sista dag, nämligen fredagen den 28 oktober 2011. Följaktligen är vi alltså, från och med den mycket speciella sabbatsdag som idag är, inne i det Bibliska år som de flesta av oss känner som ”år 2012”, vilken årsräkning dock finner sin begynnelse i den Romerska kejsare som av kejsar Augustus blev adopterad inte bara som hans, Augustus, son, men som hans tronföljare och som arvinge av det Romerska Riket.

 

Med tanke på dagens ämne, ”Från Slavar till Arvingar”, finner jag en viss synkronicitet och ett ganska osannolikt sammanträffande, i att vi just denna sabbatsdag studerar ett ämne som så starkt är kopplad till vår Romerska tideräknings allra första begynnelse, nämligen till den begynnelse som utgörs av den dag då kejsar Augustus adopterade Tiberius som sin son och tronföljare, och därigenom förvandlade Tiberius från slav till arvinge.

 

Vilka paralleller och lärdomar kan vi se i detta i vår egen relation till de makter vi väljer för oss själva från dag till dag? Vad ser du? Vad ser jag?

 

Som du kanske känner till så har det för mig blivit ganska tydligt att Staten, det Romerska Rike under vars lagverk (inklusive även Sveriges Rikes Lag) de flesta av oss fortsättningsvis lyder, definierar en tjänstemannakår som äger att tjäna under dem som äger den verkliga makten. Vem äger då den verkliga makten? Kanske svarar du mer eller mindre reflexmässigt och utan någon djupare eftertanke att ”Ja, det är ju Gud”, eller hur? Men tänk efter lite grann! Vad har ämnet för dagens Bibelstudium att ytterligare lära oss? Är det inte så att Guds Folk, Guds egna tronarvingar, är de som äger den verkliga makten?! Och vad står det i den svenska grundlagens allra första paragraf om inte just ”all makt utgår ifrån folket”. Är det inte så att just detta Guds Folk liksom stått, och fortsättningsvis till största delen står, under överinseende och fostran under en viss tjänstemannakår vilken vanligtvis är känd under namn som Staten, Myndigheterna, Kungen, eller Landets Regering? Var finns då det Guds Folk som inte bara kommit till myndig ålder och som, om så vore möjligt, enligt lagens egen gärning, nu inte längre står under en ”uppfostrare” eller ”pedagogos”, men vilket Guds Folk, även accepterat och mottagit allt det som ligger i nämnda testamente och arv och som därmed hörsammat Guds kallelse ut ur Babylon, ut ur den roll som istället innebär att vara en av dem som ärver rollen, inte som arvingar, men som uppfostrare av de ständigt nya potentiella arvingar som föds.

 

Jag tänker också på det som är kärnpunkten i Paulus brev till Galaterna och som faktiskt ganska tydligt uttrycks inte minst genom Gal 1:1-2, vilken text i grundtexten inte finner någon motsvarighet i ordet ”hälsar” utan som tycks beskriva församlingen i Galatien som en del av den Gud (Guds brud/hustru) som omnämns i 1:a versen. Jämför 1 Mos 1:27! Det förefaller mig alltså tydligt att det som Paulus tillrättavisar Galaterna för i grund och botten handlar om att dom i verkligheten på något sätt återfallit i ett tänkesätt som innebär att de fortsättningsvis ser sig själva som slavar under, eller barn till, de tjänstemän som äger en uppfostrares roll, snarare än som de Guds barn som äger att så uppfostras att de blir skickade och lämpade att verkligen vara och förbli Guds egna barn och arvingar.

 

Kanske är det på sin plats här att ägna lite eftertanke till frågan om i vilken utsträckning vi, här och nu i vars och ens våra egna församlingar, fortsättningsvis är, i likhet med Galaterna, förledda av sådana läror, ledare och lärare före oss som Paulus hänvisar till i Gal 1:9: ”Om någon predikar evangelium för er i strid med vad ni tagit emot så skall han vara under förbannelse…” I den mån så är fallet blir det ju då givetvis inte så konstigt om vi får lite svårt att följa Paulus tankegångar. Dvs när vi ser oss själva och vår egen ställning som facit och någon annan som potentiell avfälling från den rätta tron och undervisningen. Ja, ta exempelvis de ”dagar och månader och särskilda tider och år” vilka hänvisas till enligt Gal 4:10. Om vi inte förstår att Paulus här pekar på hedniska högtider, sådana dagar som söndagen som vilodag, sådana månader och år som brukas i den Gregorianska kalendern, och sådana särskilda tider som jul, påsk, Alla Helgons Dag, Lucia, etc., nämligen i kontrast till de högtider och sammankomster som Gud sedan tidens morgon utlyst för sitt egendomsfolk i följe 3 Mos 23… Ja, är det då så konstigt om och när vi finner det svårt att klart och entydigt förstå och begripa själva poängen i detta Paulus brev till Galaterna?

 

Det är ju lätt att vara självblind, eller hur?

 

 

Ok, tänk vilken lättnad det är att nu inte längre behöva oroa sig över vad som kan tänkas hända vid tiden för Mayakalenderns slut! Tänk vilken lättnad att vi överlevt inte bara den 28 oktober 2011, men också det mycket speciella datum som tecknas, enligt den Gregorianska kalendern, med siffrorna 11-11-11, kanske med tillägg av klockslaget 11:11:11! Tänk att ha överlevt inte bara början på den Judiska kalenderns nyår för innevarande år 2012, men, i och med dagens datum, även begynnelsen på den Bibliska kalenderns nya år! Men…

 

Ska vi då gotta oss i detta och nu kasta allt åsido och återgå till alla våra tidigare ogudaktiga traditioner och vanor, nämligen just sådana som Paulus söker att tillrättavisa Galaterna för i sitt brev till dem?

 

Eller finns det fortsättningsvis anledning för oss var och en att uppmärksamt söka lystra till vad helst vår Skapare viskar till just mig och just dig, inte minst genom de ord som en gång för alla nedtecknats i den Heliga Skrift, men också i den skapelse vi ständigt upplever i oss själva och i vår omgivning? Finns där anledning att rätta till ett eller annat? Och då tänker jag inte bara på sådant som vi ser i ordet karaktärsdaning… Nej, jag tänker i synnerhet på frågor och svar rörande vem vi själva är. Exempelvis… Hur identifierar vi, jag eller du, oss gentemot de ”myndigheter” vilka vi endera betraktar som våra ”uppfostrare” och ”skolmästare”, nämligen i syfte att dana och fostra oss var och en till fullfjädrade medborgare i Guds Rike, eller, alternativt, vilka vi betraktar som våra ”uppfostrare” och ”skolmästare”, nämligen i syfte att dana och fostra oss var och en till fullfjädrade samhällsmedborgare i det S[t]atens Rike som äger att fostra sina egna barn enligt eget huvud… Nämligen till vadå? Jo, till sådana Frestare och Djävlar som äger att anklaga, förfölja, fresta, och på allehanda sätt utmana Guds egna barn, likasom Satan frestade Jesus, intill dess dessa Guds egna barn, du och jag, blivit fullt färdiga och väl skickade att förstå vem de i verkligheten är… Och när de en gång förstått vem de är att, i följe därav, sedan förhoppningsvis lägga sig själva och sin egen vilja helt och hållet i Guds egen hand och bli ett verktyg i Hans tjänst allena.

 

En sak som jag själv undrar över och fortsättningsvis söker Guds ledning i rör de så kallade Bibelkoder som står att återfinna i den hebreiska grundtexten. I vilken mån handlar dessa koder verkligen om Guds speciella budskap rörande enskilda detaljer i smått som i stort i vår alldeles egen tid? I vilken mån kan vi lita på att dessa koder inte bara är ett utslag av människors fantasi och vår egen okunskap rörande ett för oss ganska nyupptäckt fenomen? I vilken mån, och på vilket sätt, kan det exempelvis vara möjligt och väsentligt för oss att testa verkligheten i att en viss namngiven komet enligt bibelkoden kommer att utplåna vår planet i samband med den Judiska kalenderns påsk, nämligen omkring den 6 april 2012? På vilket sätt kan det vara lämpligt för oss var och en att fortsättningsvis göra vår del i att låta Gud rena och helga våra tankar, våra traditioner, vårt varande och vårt görande i största allmänhet, såväl som i tusen och en specifika detaljer rörande vårt varande? Och om även den 6 april 2012 går till synes spårlöst förbi oss, kommer vi då var och en att fortsättningsvis söka verka för de mål vilka vår Skapare och Upprätthållare lägger på vår väg? Ja, vill du läsa mer om de detaljer jag funnit rörande nämnda Bibelkoder så är du välkommen att läsa mera under denna länk…

 

Nästkommande Bibliska högtid är Purim, den glädjehögtid som instiftades i följe de händelser som nedtecknats i Esters Bok. Datum för den högtiden är den 14:e och 15:e dagen i den 12:e månaden [med början således vid solnedgången den 5 april 2012]. Lägg märke till att denna högtid infaller samtidigt med det som omnämnts i närmast ovanstående paragraf! Lägg också märke till att inom ramen för ovan nämnda Bibelkod även ord som betyder ”Den kommer att smulas sönder. Jag kommer att krossa den”. Dessa ord har tolkats såsom åsyftande kometen, men jag för min del är osäker på huruvida de åsyftar kometen eller vår planet… om de nu alls är ägnade att åsyfta något?...

 

Hur som helst, liksom för Judarna i samband med den händelse vi läser om i Esters bok så står vår enda säkra tillit till vår Skapare, Härskarornas Gud. Lovat och prisat varde Hans namn!

 

 

Var rikligen välsignade i den sabbatsfrid vilken vår Skapare från begynnelsen tillägnat varje vår familj och varje vårt hem,

 

Sabbatskram,

 

Gunnar ©

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

            Utan obligo. Privat mellan parterna. Gunnar Anders Smårs Jr ©

יהוה אלהים



[1] Efter mångårigt fokuserat studium av de bästa referenser och verktyg jag hitintills kunnat finna ser jag ingen anledning att inte betrakta en verklighet sådan att månad nummer ett, enligt Skaparens egen kalender såsom den definieras i den Heliga skrift, under antiken och under den tid då den Heliga Skrift författades, grundats på när havren mognat på det berg vilket Jerusalem är beläget och ej på när havren mognat i varmare och lägre liggande områden inom landet Israel, såsom tidigare förmodats, exempelvis i Jordan dalen eller i Negevöknen [2010 rapporterna; 2011 rapporten]. Jämför denna länk!