. [ English version… ] .

 

 

Från:                                Powers of Life [PowersOfLife@gmail.com]

Skickat:                           Wednesday, December 08, 2010 7:46 PM

Till:                                  'Lars & Maggan Gille'

Ämne:                             Ett stort tack plus lite om tidsaspekterna rörande Matteus 21:1-12 mm...

 

Utan obligo. Privat mellan parterna. Gunnar Anders Smårs ©


 
 
Republiken BergsLagen ©

 

 

Skrivet med en begynnelse å dag tecknad 5941[(?)] 08[[1]] 30 2027,

 

Tredje Dagen

i vecka #2 efter den vecka som omfattar Bul 15,

den 15:e dagen i den åttonde månaden,

Konung Jerobeams alldeles egen högtidsdag (1 Konungaboken 12:32-33),

 

den 30:e dagen i månad nummer åtta, Bul (Heshvan) 30,

i det 5941:e[(?)] året efter den begynnelse som nedtecknats enligt 1 Mosebok 1:1,

och i det 2027:e året efter den begynnelse som nedtecknats enligt Lukas 1:26-33

 

[Den 28:e dagen i månaden enligt gammal Judisk tideräkning;

Enligt nyare Judisk tideräkning den 30:e Kislev

(baserat på ett decimalfel i de direktiv som angivits av Hillel II, vilket orsakar en årstidsvandring!),

Tisdag, numera Påveveckans 2:a dag (sedan 1973), den 7 december i det 2010:e året

efter kejsar Tiberius tillträde (dvs enligt den Gregorianska kalendern,)

den dag som även kallas ”den 2:a advent”].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kära Lasse!

 

Tack för att du är den du är! Tack för att du är dig själv! Tack för allt du och din familj är för mig! Tack för allt värdefullt jag finner i, och till följe av, allt du delar med dig av till mig och andra, inte minst genom dina predikningar… för att nu inte tala om allt det som hör ihop med din verksamhet för församlingen i Karlstad!

 

Här kommer lite feedback som jag hoppas du ska uppfatta som konstruktiv och stärkande och som du kan finna värde i…

 

Som du vet så har jag ägnat mig rätt mycket åt att urskilja tidsdimensionen i den Heliga Skrift under senare år. Min feedback kommer således att i huvudsak vara fokuserad på sådant som har med den aspekten att göra. Det ger sig självt att innan någon av oss har sett och rätt förstått och fattat tidsfaktorn bakom skriftens händelser så är vi blinda för den biten och faller lätt offer för vars och ens våra egna missuppfattningar, eller hur?

 

Du läste i din predikan sistlidna sabbat från Matteus 21:9-12. Nånstans i ditt tal runt dom orden nämnde du namnet Fredag, vilket gladde mig även om jag inte just nu kommer ihåg exakt vilken fredag du egentligen åsyftade. Det är nämligen så att jag funnit i mina bibelstudier runt dessa händelser att versarna 1-9 handlar om händelser som utspelades just på en fredag. I din predikan blev det visserligen tydligt att du på basis av den översättning du använt förstått texten som om även versarna 10-12 representerar händelser vilka utspelades samma dag som de tidigare texterna. Så torde inte vara fallet även om kanske de allra flesta andra tolkat texten liksom du. Om du jämför med parallelltexterna i Markus kanske du, liksom även jag tidigare (jämför det jag hänfört till Aviv 10-13 under denna länk), kommer fram till att händelserna i dessa versar utspelades under tre separata dagar?

 

Eftersom det var några år sedan jag gjorde ovannämnda studium hade jag inte dessa ting helt klart i mitt minne och därför valde jag att inte ta upp denna lilla detalj under vår samvaro på sabbaten eller på hemresan. När jag så igår återigen påminde mig om denna sak och slog upp den bästa tillgänglig grundtext vi har för Matteusevangeliet, nämligen Shem Tovs Hebreiska Matteusevangelium (vars existens jag inte var medveten om när jag först gjorde ovan nämnda studie), ja, då blev det än tydligare hur även Matteus i den Hebreiska text som han själv författade skilde dessa händelser åt i tiden. I den Hebreiska grundtexten återges nämligen Matteus 21:1-9 som Kapitel (eller Del) Nummer 87, medan Matteus 21:10-22 återges som Kapitel Nummer 88. Till yttermera visso, och för att tydliggöra hur vers 9 respektive 10 representerar separata händelser i tiden använder Matteus ordet ” אחרי;achari”, vilket ord betyder ”efter detta” eller ”vid ett senare tillfälle”, och George Howards översättning av denna vers torde vara helt ordagrann, åtminstone så långt den första delen av vers 10 beträffar:

 

Description: Description: Description: cid:image002.jpg@01CB9710.8A650BE0

 

Den hebreiska kapitelindelningen saknas i den Syrianska Peshittan:

 

Description: Description: Description: cid:image005.jpg@01CB9710.8A650BE0

 

 

Som det förefaller, har kapitelindelningen likaledes fallit bort redan i den Arameiska översättning varifrån den Grekiska Textus Receptus texten i sin tur är översatt [klicka på länken för att se vad jag syftar på!], så det ena leder till det andra och så blir det som det blir för oss som har att efter bästa förmåga försöka förstå verkligheten såsom vi efter bästa förmåga kan uppfatta den genom de färgade solglasögon vi är hänvisade till för att alls kunna ta till oss något från den ursprungliga Hebreiska texten…

 

Ja, det var det jag ville nämna om den saken…

 

 

 

 

Sen vet jag inte hur tydlig jag har varit, eller om du har kunnat uppfatta, hur det för mig förefaller som om vi i vår nedärvda blindhet förletts att - genom det sätt vi tänker, säger och gör saker och ting, liksom även genom de tidpunkter vi väljer för att tänka på, komma ihåg, sjunga eller predika om, vissa händelser – frambära vår hyllning till en helt annan konung (nämligen Jerobeam och Mörkrets makter) än den vi har avsikt att dyrka och ära (Yahweh Elohim, universums skapare, Han som skapat ljuset och livet, Han den Allsmäktige Gud som allena är Konungars Konung och Herrarnas Herre.) Inte minst då genom att mitt under den allra mörkaste tiden på året sjunga vår- och försommarsånger (som rätteligen tillhör den ljusa och varma årstiden) till minnet av en händelse som utspelades den 10 maj det år då folket sjöng sina Hosianna i samband med att Jesus red på en åsninna eller hennes fåle in mot Jerusalem, dvs mitt under den allra härligaste blomstertiden på försommaren. Undra på att folket jublade och ropade Hosianna i höjden, nämligen i syfte att ära och hylla Honom allena som är Skaparen av all denna försommarprakt! Är det verkligen vår vilja att fortsättningsvis på detta sätt låta oss grundluras av det som Kung Jerobeam syftade till när han för sitt folk överförde och förändrade Guds egna vårhögtider till sin egen hyllningshögtid i den åttonde månad vilken åtminstone i år exakt sammanfaller med vårt Romersk Katolsk influerade Adventsfirande?

 

Åtminstone för mig framstår denna typ av ständigt återkommande adventsfirande vid tiden för midvinterblotet som klart anakronistiskt och något som endast är att hänföra till det som profeten Daniel talar om i Daniel 7:25 rörande en viss makts förändringar av heliga tider… Åtminstone för mig blir det då något som skär sig med allt det fina och värdefulla du understryker i dina barnberättelser och predikningar rörande vikten av att låta sanningens ljus lysa i mörkret i och genom oss var och en, och att inte sätta sanningens ljus under skeppan… I enlighet med Yeshuas undervisning i midvintertid (jämför Lukas 11:33!). Om och när vi ändå så gör så tyckes det mig som om vi avskiljer oss själva på liknande sätt som smutsen avskiljes ifrån det som skall tvättas och bli rent, och kanske är det då på sin plats att vi fortsättningsvis översätter ord som ”helgelse”, ”helgad”, ”helgat” etc. (jfr Strongs H6942) som ”avskild [för herren]”, nämligen i betydelsen ”avskild för Mörkrets makter.” Är det inte så att precis i samma bemärkelse gäller också att ordet Farise (=”separarerad, avskild”; jfr Strongs G5330 & H6567!) betecknar en viss grupp människor som tycks föredra att fortsättningsvis kläda sig själva i mörkfärgade (=svarta) kläder, att vidmakthålla allahanda gamla traditioner och lögner hämtade ur Talmud och den så kallade Orala Toran, nämligen för att därigenom sanningsenligt, så tydligt som möjligt, och på bästa sätt söka representera de Mörkrets Makter de i verkligheten frivilligt väljer att representera, ge sin kraft till, och verka för?

 

Vore det inte mera på sin plats att vi modigt och rakryggat går vidare framåt i våra egna fäders och i våra Sda-pionjärers fotspår i det att vi, liksom de, under vår Frälsares direkta ledning, står upp för de ytterligare sanningar och strålar av ljus vilka Guds Renande Ande från tid till annan leder oss fram till?

 

 

 

Som sagt, jag hoppas du värderar feedback lika högt som jag gör!

 

Frids hälsning i midvintertid,

 

Gunnar ©

 

 

 

 

 

Från: l.gille…
Skickat: Saturday, December 04, 2010 7:10 AM
Till: PowersOfLife@gmail.com
Ämne: Om avgångstiden

 

God morgon, och god Sabbat!

 

Tänkte bara tala om att vi inte behöver åka om Nora, så det blir inte så tidig avgång som vi sa.

Vi siktar på 8:15, men du vet av erfarenhet att det kan dröja...

Ge dock inte upp hoppet. Vi försöker verkligen komma iväg i tid :).

Hälsningar,

Maggan



[1] Efter mångårigt fokuserat studium av de bästa referenser och verktyg jag hitintills kunnat finna ser jag ingen anledning att inte betrakta en verklighet sådan att månad nummer ett, enligt Skaparens egen kalender såsom den definieras i den Heliga skrift, under antiken och under den tid då den Heliga Skrift författades, grundats på när havren mognat på det berg vilket Jerusalem är beläget och ej på när havren mognat i varmare och lägre liggande områden inom landet Israel, såsom tidigare förmodats, exempelvis i Jordan dalen eller i Negevöknen.