4. ”Choklad – Namnet på en Fiende” av Agatha M. Thrash M.D.

Choklad – Namnet på en Fiende

Av Agatha M. Thrash M.D.

De flesta människor har åtminstone en svag aning om att användandet av drycker innehållande metylxantiner, såsom t.ex. koffein, teobromin och teofyllin, orsakar fysiska eller fysiologiska skador. Det är emellertid inte så väl känt, att dessa nedbrytande effekter är allvarliga, ibland olycksbringande, och kan inbegripa vilket organ eller vävnad som helst, ända från hjässan till fotsulan. Orsaken till denna omfattande skada står att finna i metylxantinernas kemiska natur, deras förmåga att förändra cellens protoplasma, samt att bindas till och koncentreras i celler under okända tidsperioder. Metylxantiner finner man i kaffe, te, Cola, och choklad. Ämnet för denna diskussion är primärt choklad.

Den omedelbara effekten av metylxantinerna börjar strax efter det att man druckit eller ätit den dryck eller den medicin de ingår i. Denna omedelbara effekt varar ungefär fyra timmar. Efter det att du ätit choklad eller druckit kakao kan du erfara en bristande balans, ökande puls, förhöjt röstläge, sömnbesvär, trötthet eller darrande fingrar. Vissa individer kommer att erfara en oförklarad känsla av fruktan och ångest. Andra symptom kan vara fördröjda i timmar och dagar och inkluderar orolig sömn, andra sömnbesvär, huvudvärk, rastlöshet, palpitationer, darrningar och skälvningar, ostadighet, yrsel, överkänsliga reflexer, lättretlighet, ilska, ängslan och allmänna obehag[1].

Om man är van att regelbundet använda choklad kan man känna sig mindre på alerten, mindre tillfredsställd, sömnigare och mera irriterad då det blir en fördröjning i intaget av kakaodryck eller chokladbitar. Många besvärliga sjukdomar förvärras av och några orsakas av metylxantiner. Samtliga metylxantiner har associerats med kromosomskador och missbildningar hos användarens avkomma. Kancer är vanligare hos dem som använder metylxantiner. Motståndskraften mot sjukdomar är förminskad. Och detta är endast en del av listan!

Choklad, bröstsjukdomar och prostataförstoring.

Det förefaller klart att samtliga metylxantiner ökar celltillväxten i vissa körtelvävnader. De interfererar med den normala aktiviteten av vissa enzymer och fungerar därför som gifter. I enlighet med sin kemiska klassificering såsom cellgifter, kan metylxantinerna stänga av enzymsignaler, i detta fall den signal som skulle stoppa tillväxten. Som ett resultat härav kan vissa körtelvävnader under påverkan av choklad börja utveckla cystor och bindvävstumörer speciellt i bröstvävnad, s.k. adenofibros. En ung kvinnlig läkare hade en fullt utvecklad adenofibros. Hon konsumerade en massiv kvantitet (1300mg) metylxantiner varje dag innan hon fick lära sig om denna effekt på bröstvävnaden. Hon slutade därefter att använda kaffe, te, kola och choklad i syfte att utröna om hennes bröstsjukdom skulle försvinna. Inom en månad började knölarna i hennes bröst förminskas. Inom två månader hade adenofibrosförändringarna försvunnit helt. Hon hade minsann inte lätt att sluta med sin vana. Det var en svår kamp. Hon genomled fruktansvärda abstinenssymptom. Hon hade en huvudvärk vilken inte kunde elimineras ens med huvudvärkstabletter. Det förefaller vara klokt att råda kvinnor överallt att sluta använda metylxantiner såsom ett led i förebyggandet av bröstkancer[2]. Många läkare är övertygade om att effekten på mannens prostata är av liknande slag som effekten på kvinnans bröstvävnad.

Choklad – föda för barn?

En utvärdering av chokladens användbarhet som ett födoämne resulterade i en utdömning av choklad som födoämne. Denna utdömning var baserad på tre olika orsaker: l(1) Dess inneboende kemiska giftighet, (2) de tillsatsämnen vilka krävs för att göra choklad smaklig, och (3) omständigheterna omkring skördandet av kakaobönan och den grundläggande tillverkningen av choklad. Låt oss ta en titt på vart och ett av dessa faktorer för sig:

(1) Chokladens inneboende kemiska karaktäristika: Teobrominet i chokladen är dess huvudsakliga metylxantin, och det orsakar stimulans av det centrala nervsystemet, sömnlöshet, allmän eller lokaliserad klåda, depression och ängslan.

Alla sorters kakao innehåller mer garvsyra per kopp än de cirka 130mg vilka finns i en genomsnittlig kopp te. Garvsyror har befunnits bidraga till vissa kancertyper i matsmältningskanalen. Barn som har besvär med sängvätning har större besvär när de får kakao. Koffein innehållet kan vara så högt som 112mg per kopp kakaodryck. Kakao kan orsaka förändringar i kalciumabsorptionen[3]. När kakao konsumeras av barn, i den felaktiga förhoppningen att tillsatsen av kakao och socker skall öka deras kalkupptag, kan denna kakao i själva verket binda upp och förhindra absorptionen av kalcium från sådana ypperliga kalcium källor som gryn, ärtor och grönsaker. Choklad innehåller 0,45-0,49 % oxalsyra. Oxalsyran bindes kemiskt till kalcium och formar ett olösligt ämne, kalciumoxalat, vilket passerar ut ur kroppen helt utan att absorberas.[4]

(2) Födoämnestillsatser vilka krävs för att maskera den bittra smaken: En bitter smak är vanligen associerad med skadliga alkaloider, pyrolysater och starkt alkaliska substanser. En obehaglig smaksensation är en varningssignal om att någonting potentiellt skadligt finns i munnen. Att maskera det skadliga ämnet med socker eliminerar på intet sätt faran.

Det är nödvändigt att använda en stor mängd socker för att göra choklad smaklig och god. Dessutom måste man kombinera chokladen med olja för att eliminera en obehaglig, grynig konsistens hos chokladen. Vanligtvis tillsätter man mjölk, grädde, eller olika och åstadkommer därigenom ett extremt fylligt och ohälsosamt födoämne. Hur måttlig kvantitet man än äter så kommer det att orsaka förhindrad matsmältning och dessutom jäsning.

(3) De naturliga föroreningarna i choklad: De flesta kakaobönor produceras i länder där sanitetsnivån är långt under den som vanligtvis praktiseras i USA [och övriga västländer].

Kakaoträdet är ett litet, vackert träd hemmahörande i de tropiska delarna av världen. Miljontals kilo choklad, mjölkchoklad, och kakaopulver produceras årligen. Kakao definieras som det födoämne vilket framställs genom upphettning och knäckning av kakaoträdets bönor. Choklad är det fasta eller halvmjuka födoämne som man får när kakao finmales. Det måste innehålla minst 50% fett.

Kapslarna skärs av från trädet, läggs i högar på odlarens gård, och jäses. Denna process tar mellan tre och åtta dagar. Under denna tid trampar man på dessa högar, medan insekter, möss, råttor och andra levande smådjur bygger bon däri. På så sätt kan många olika slag av förorening orsakas under denna primära del av chokladtillverkningen. Då jäsningsprocessen pågår som bäst förhöjs temperaturen. Därigenom underlättas tillväxten av bakterier och svampar. Det har visats att stora kvantiteter aflatoxin, svamparnas kancerorsakande ämne, kan produceras i kakaobönorna.[5] Jäsningen är nödvändig för att utveckla chokladens smak. Under den pågående jäsningsprocessen underlättas denna genom bönans egna enzymer och genom vilda jästsvampar . Efter jäsningen torkas bönorna i solen eller i en torkugn innan de är färdiga att transporteras till chokladfabrikerna där de rostas och males för att göra chokladpasta vilken har en konsistens vilken liknar mjukt jordnötssmör. I detta stadium mångfaldigas de bakterier vilka förorenat den primära produkten.[6]

För att undvika att socker och fetter skall utsöndras från ytan på godsakerna, vilket de annars tenderar att göra, blandar man i vissa tillsatsämnen. Då fetter lagras under sex till tolv veckor vid en temperatur på 30 grader Celsius brukar man kunna notera att de härsknar. Den obehagliga smak som då uppstår upplyser oss om att en skadlig förändring ägt rum av dessa åldrade fetter. Denna härskningsprocess kan emellertid uppskjutas med hjälp av vissa tillsatsämnen. Uppvispningsämnen och andra tillsatsämnen bidrar sedan till en lättare konsistens.[7]

I en liten bok publicerad av ’the United States Department of Health, Education, and Welfare’ vilken bär titeln ’The Food Defekt Action Levels’, finns en lista som specificerar ’s.k. aktuella nivåer av naturliga och ofrånkomliga födoämnesdefekter’. Denna anger mängden av de defekter vilka är naturligt förekommande i choklad, i form av ’insekter, gnagare och andra naturliga föroreningar’, och vilka tolereras av ’the Food and Drug Administration’ [= FDA, den Amerikanska motsvarigheten till livs- och läkemedelsverken i Sverige.] I den fasta och flytande choklad som används av chokladfabrikanterna tillåts upp till 60 insektfragment och 1 gnagarhår per deciliter.

Upp till 4 % av kakaobönorna får vara insektsangripna för att FDA skall godkänna dem. Synliga eller fasta djurexkrement får inte överstiga 20mg/kg. I chokladpulver och i pressade chokladkakor får inte finnas fler än 25 insektfragment per matsked!

Många individer som tror sig vara allergiska till choklad är i själva verket allergiska till de djurdelar som finns i chokladen. En 11-årig pojke lades in på sjukhuset på grund av att han hade ont i magen och kräktes blod. Dessutom utvecklade han en s.k. purpura, en hudförändring orsakad av småblödningar i huden över hela kroppen. Man upptäckte där att dessa attacker återkom inom några få minuter varje gång han åt lite choklad. Samma skedde när man gjorde en så kallad skraptest med choklad på huden.[8] Choklad är också en vanlig orsak till klåda i stjärten, vilket brukar vara mycket obehagligt. Då man slutar använda choklad resulterar detta i att klådan snabbt försvinner.[9]

Ytterligare information i denna fråga kan erhållas från ’FDA Guidelines and Compliance Bransch, Bureau of Foods, 200 C.St. S. W., Washington D.C. 20204’.

Det kan tyckas häpnadsväckande att choklad någonsin lyckats bli klassificerad som ett födoämne för barn. Tidningen ’Ladies Home Journal’, så långt tillbaks som oktober 1930, hade en annons där man kunde läsa ’den godbit han fick blev ett dagligt behag och Jimmys vikt ökade bra.’ Vilken skam att barn någonsin tillåtits äta kakaoprodukter. Även om choklad kan få barnen att dricka mer mjölk och äta mer tomma kalorier från socker och fett, så har man visat i djurförsök att den extra mjölken inte resulterar i förbättrad näringsstatus, utan endast ökar mängden kroppsfett.[10]

För min del skulle vilken enskild orsak som helst förvisa chokladen från min matlista för all framtid. Lyckligtvis för oss choklad älskare, så finns det en ersättning tillgänglig vilken har en mycket mer tillfredsställande tillverkningsprocess, nämligen carob, vilken även kallas Johannesbröd. Med avseende på samtliga tre punkter ovan är den en mycket bättre produkt än choklad. Den innehåller inga metylxantiner. Den kräver inget socker eftersom den är naturligt söt. Den behöver inte heller jäsas för att få smak. Jag rekommenderar den som en överlägsen ersättning för choklad.

* * * * * * *

Koffein finns inte bara i kaffe!

Från Jane Brody’s Nutrition Book, Bantham Books, N.Y. 1983

Då man upptäckte kaffet användes te redan som ett stimulantia I Asien. En kinesisk legend berättar att Daruma, en Zen Buddistisk ledare, slumrade till under en nioårig meditationsövning. Då han vaknade fylldes han av samvetskval. För att förebygga att hans ”syndiga” uppförande skulle återupprepas, skar han av sina ögonlock och kastade dem på marken. På den plats där de landade sprang en buske upp, och den dryck som bryggdes från dess löv ansågs kunna förhindra sömn. Det var tebusken. Te skördades i Indien och Indokina så tidigt som 700 e.Kr. och anses ha förts in i Europa av tidiga holländska upptäcktsresande. För britterna av idag kvarstår te som en tradition lika stark som den kaffe är i Amerika [eller Sverige].

Liksom kaffe, innehåller även te koffein – i genomsnitt lite mindre, men ändå tillräckligt för att producera en påtagligt stimulerande effekt. Vissa teer innehåller lika mycket koffein som vanligt kaffe, ibland mer. En genomsnittlig kopp med te bryggt på teblad innehåller 41mg koffein. Detta utgör ungefär hälften av vad bryggt kaffe, och ungefär 2/3 av vad instant kaffe, innehåller.

Amerikanskt te innehåller i allmänhet mindre koffein än de dyrare svarta tesorter som finns i andra länder, och te bryggt från påsar har mindre koffein än löste. En analys gjord av Daniel S. Groisser på Mountainside Hospital i Montclair, New Jersey, visade att koffeinhalten i fyra olika sorters Amerikanskt te varierade från 26mg i en svag Engelsk frukostbrygd i påse till 107mg för samma te när det bryggdes som starkt te. En fyraminuters brygd av Kinesiskt grönt te innehöll 36mg koffein, medan samma behandling av Pan Fried löst grönt te producerade en dryck med 81mg koffein – lika mycket som i bryggt kaffe. Två olika instant teer testades och innehöll 48mg koffein för Neste och 62 för Lipton.

Vad din egen kropp beträffar så är koffein koffein. Många människor tror att kaffe till kvällen håller dem vakna på natten medan te inte gör så. Sanningen är emellertid att det beror på dosen: Dricker du två koppar te så är effekten densamma som om du dricker en kopp bryggt kaffe eller en och en halv kopp instant kaffe.

Te har emellertid aldrig blivit lika populärt som kaffe bland Amerikanare. Under större delen av 1900-talet har tekonsumptionen varierat mellan 200 och 600 gram per person. Under 1976 konsumerade genomsnittsamerikanen 400 gram te per person, tillräckligt för att räcka till 160 tekoppar.

Läskedrycker, speciellt olika koladrycker, har länge varit en annan mycket populär källa för koffein bland Amerikaner. Den beroendeframkallande effekt som koffeinet har är tvivelsutan en huvudfaktor vad gäller det faktum att koladrycker så överväldigande dominerar läskedryckskonsumptionen. Och även om koncentrationen koffein i läskedrycker är mycket lägre än i kaffe – varierar från 13 till 27mg per kaffekopp – så innehåller en vanlig läskedrycksförpackning mellan 32 och 65 mg.

Som svar på allmänhetens bekymmer över koffeinet, säljer nu de flesta större producenter koffeinfria versioner av sina ledande läskedrycker. Åtminstone för barnen så är väl detta att föredraga. Barn är känsligare än vuxna vad gäller koffeinets effekter, och ett litet barn som dricker en kolaläsk får ungefär samma kick som en vuxen får från fyra koppar kaffe! Barn exponeras också till koffein från kakao och choklad. Enligt Dr. Filip Keeney från Penn State University, innehåller en kopp kakao upp till 10mg koffein; en kopp mjölkchoklad blandad enligt instruktionerna innehåller 7,5mg koffein och en chokladbit på 30gram innehåller 5-10mg koffein.

Tar man alla sorters koffein med i beräkningen, så konsumerar 20-30% av vuxna Amerikaner mer än 500mg koffein per dag – dubbelt så mycket som läkarna anser vara en stor terapeutisk dos – och ungefär 10 procent av vuxna passerar 1000mg strecket varje dag.

Även om koffeinet är den starkaste stimulantian i kaffe, te och kakao, så innehåller dessa drycker även andra besläktade ”xantinämnen” – teofyllin och teobromin – vilka har liknande, om än något mindre potenta, effekter. Koffein är det huvudsakliga xantinet i kaffe; teofyllin dominerar i te, och kakao innehåller stora mängder teobromin. Dessa kemikalier bidrar högst signifikant till den stimulerande effekt som te och kakao ger.

* * * * * * *

Hur mycket koffein konsumerar du?

Dryck eller födoämne Koffein (mg)/kopp (180ml)

Bryggt kaffe 83

Instant kaffe 60

Kaffegryn blandningar 14-37

Koffeinfritt kaffe 3

Blad te 41

Instant te 28

Kola och Dr Pepper 20-36

Kakao 10-112

Chokladbitar (30gram/st) 5-10mg/st